Porcini

"Porcini are one of God's great gifts to Humanity, a mushroom delicate enough to flavor a sauce, yet vigorous enough to stand up to a grilled steak with Barolo." Texten kommer från en italiensk recept och matsida och jag kan bara hålla med. 

Kantareller intar en hög och viktigt plats i mitt kök med karjohansvamp är minst lika viktig. Till höger på denna bild är det rensad karljohansvamp som efter tillagning gav 2,8 kg i fina små 200 g paket att stoppa i frysen. Dagens kantarellskörd gav 750 g för frysförvaring efter en middag med älgentrecote och svampsås.

 I Italien är karljohansvamp (porcini) en delikatess och används både på fina pizzor , i ristotto och en mängd andra recept. Jag använder gärna denna svamp i fiskrätter, till vegetariska pastarätter och till risotto. Karljohansvamp kommer bara vissa år och då finns de i massor. Just nu finns de i överflöd runt Uppsala och Märsta. Jag har inte sett så här mycket karljohansvamp på flera år och vi fyller på förråden. Skogen har mycket gott att bjuda på och den får även bli dagens bild 229.

Hälsningar Lena

Small things that makes me happy....

Hemma från semestern och det är mycket som ska fixas; det ska tvättas, handlas, fixas i trädgården etc. Jag laddade tvättmaskinen, smet en stund från resten och åkte till mitt kantarellställe... 

Det fanns svamp överallt ! Även karljohan svampar hade börjat titta fram och jag njöt av att sitta på huk i skogen och borsta de fina svamparna. Jag fyllde min korg på två timmar. Dagens bild 228.

Borstade och finskurna i pannan blev det 1,2 kg kantareller och 400 g karl-johan svamp. De torra fina somrar som varit har gjort att mina svampförråd sinat och denna påfyllning var välbehövlig. Min syster i USA väntar också på svenska kantareller till jul och det kanske vi kan klara i år (till skillnad från förra året).

Hälsningar Lena

Hemresan

Tidigare visade jag en bild på vår vackra lilla stuga på Strömsholmen, med fin spegling i vattnet nedanför. Då var det högvatten. Så här ser det ut vid lågvatten. Skillnaderna mellan hög- och lågvatten var i medeltal 1,7 m. Just nu var det mer än 2 m pga fullmånen tidigare i veckan.

Väderleken växlade snabbt och trots regn tidigare på kvällen blev det en vacker solnedgång. Det här är utsikten från Strömsholmen på andra sidan vägen, ut mot havet. Första bilden är tagen in mot fjorden.

Fredag morgon gav vi oss av hemåt och körde då via Kristiansund, för att få se mer av Atlanthavsveien. Förutom broar fanns det en tunnel under vatten, ca 6 km. När vi kör in går det brant nerför.

Det slår lock för öronen när vi susar ner under vatten...(i bilen,... det känns lite underligt).

Vi lämnar det dramatiska norska kustlandskapet bakom oss...

...och färdas genom vacker jordbruksbygd med röda kor, spräckliga fjällkor, får, en och annan fjordning,... tills vi plötligt passerar dessa. Svarta lurviga kor med en "vit filt" på mitten.

Någonstans i mitt agrara minnesbibliotek fiskar jag fram "Belted Galloway". Det är en köttras som jag inte sett sedan jag jobbade i Skottland och de var inte särskilt vanliga där heller.

Det är härdiga djur med tjock päls som trivs lika bra ute som Highland cattle. De ser lite udda ut med det vita runt magen och jag kommer närmast att tänka på Hampshire grisar, som också är färgade på detta sätt. Den här var (går)dagens överraskning och får bli (går)dagens bild 227.

Någonstans längs vägen svänger vi fel och det blir en omväg i Norge. När vi börjar närma oss Sverige sitter det färggranna älghorn längs vägen. De finns på flera ställen. Om någon vet vad det är får ni gärna berätta.

Vi kommer in i Sverige och kör in i en kraftig regnskur strax utanför Malung. Trots att vi når regnbågens slut väntar inget guld där...

Vi susar vidare och sensommarkvällen blir allt mörkare. Det är natt när vi kommer hem och svalt. Jag kan bara ana mängden mogna gurkor i växthuset....det får jag ta tag i en annan dag.

Hälsningar Lena

Fiskarna runt Strömsholmen

Man ser ju även en del fisk runt Strömsholmen- Vi ser betydligt fler arter än de som dras upp på fisketurerna. Blågyltan har vi sett på nästan varje dyk. Här är det hannen, som också kallas blåstråle, på första bilden. De finns även på svenska västkusten och är ingen nyhet för oss, men vacker är den i alla fall.

De kaxiga snultrorna är inte heller en ny fisk för oss men svår att motstå när den poserar med vidöppet gap.

Torsk har jag visat tidigare men de är så fina så här kommer en till. Sej, lyrtorsk och långa är andra arter som vi sett.

En ovanlig art för oss är ål. Den här ålen bodde under kajen. De gillat lite mer ruffiga miljöer. Vi såg även breiflabb (marulk) och knaggrocka, som jag har jag presenterat i ett tidigare inlägg.

Hela vårt sista dyk ägnade vi åt att spana på plattfiskar. Det finns ett antal olika arter utanför kajen vid dykcentret. De är både nyfikna och rätt kaxiga fiskar. Här är det två stycken som framför ett stycke ur plattfiskbaletten.

Fredrik möter en stor rödspätta (tror jag) öga mot öga. Alla platta fiskar med rödorangea prickar är inte rödspättor men jag chansar.

Fredrik hittade en halvdöd mussla och öppnade skalen. Vips var det tre plattfiskar framme och kollade. En krabba var också intresserad. Den får bli dagens bild 226.

Här hugger två plattfiskar för sej av musslan medan den tredje ser ut att tala om för krabban att den inte har något att hämta. Det blev en hel serie roliga bilder kring musselskalet, men också mycket grumsigt i vattnet.

Man kan förstå deras besvikelse när skalet är tomt....De ser antagligen också sig själva i porten till min kamera för bilden är tagen med en fisheye så jag är oerhört nära.

Det var allt för denna gång. I morgon packar vi våra pinaler och åker hem.

Hälsningar Lena

Makroliv under ytan

Här kommer några exempel på de makroliv man kan hitta under ytan runt Strömsholmen. Bilden ovan visar en sjöhare som är ovanligt ljus. Antagligen inte lokalt utan snarare en lite extrem färgvariant. 

Alla bilder är tagna med Canon 60 mm makro på en Canon 7D. Dessa snäckor är små men med 60 mm makro...

...kan man även fånga lite större motiv. Visserligen en liten krabba men med anemonerna är det betydligt större än vad som är traditionella makromotiv på land.

Den vackra trollhummern som satt stilla för en närbild får bli dagens bild 225.

En liten räka på en "död mans hand". När man fotograferar makro under vatten är det ungefär som om man hänger i en sele som får en att dingla lite fram och tillbaka. Med andra ord kan det vara svårt att få till både komposition och skärpa exakt som man vill ha den. "

Den här pyttelilla krabban ska antagligen bli en trollhummer när den blir stor.

Här sitter det faktiskt en maskeringskrabba...

Brännmaneter kan man alltid simma extra nära....

Avslutar med en liten "alien". I morgon gör vi vår sista dykdag här på Strömsholmen och sedan bär det av hemåt.

Hälsningar Lena