Björnkaraktärer och spirande vårkänslor

Himlen var blygrå och regnet hängde i luften över Kuhmo. Vissa tecken på vår kunde man ändå ana, trots att det fortfarande låg snö kvar lite här och där.

Elisabeth funderar över om hon ska ha en extra tröja eller en jacka eller kanske båda....

Väl i gömslet överraskas vi ganska snart av en björn. Det är samma som vi såg kvällen innan, den som går under namnet hungriga Bertha.

Bertha kom mycket nära och vittjar en lucka med mat bredvid vårt gömsle. Efter Sirpas bilder där man möjligen kan se en spene, samt björnens målmedvetna letande efter mat, tror vi att det är en hona med ungar som väntar i idet.

Kort därefter kommer nästa björn som vi kallar Ragge.

Här går det undan när Ragge drar iväg över myren. Om ni sett Elisabeths inlägg för några dagar sedan, och känner igen en del bilder, beror det på att vi satt i samma gömsle denna kväll.

Ragge sprang bort för att kolla en matlucka men där hade ju Bertha redan rensat så han blev utan.

In på banan kommer nu myrens kung. Den stora björnen som man sett här flera år och som går under namnet Brutus.

Brutus stegar fram och kollar av läget...

...lucköppning, men det var tomt....hmm Bertha igen.

Brutus lufsar bort till en annan lucka men har inte någon tur där heller. Han må vara kung men han är inte alltid först framme.....

....Brutus ser ut att fundera.... kanske har han något annat i tankarna mer än mat. Jag minns något från Elisabeths föredrag om diagonaler och tre föremål i en bild....så denna kanske kan komma till nytta under workshopen.

Det finns också en liten, rund och charmerande björn som ju bara kan vara en hona. Hon går under namnet Blondie...

....och tycks utverka en viss dragningskraft på den store Brutus. Vårt andra pass i gömslet gav mer björnaktivitet än vi kunde föreställa oss och det pågick även olika aktiviteter och interaktioner vid de olika gömslena. Det är definitivt saker på gång bland björnarna...

Hej så länge,

Lena

Första kvällen i björngömslet

Påbyltade med flera lager kläder och kameraryggan packad med allt som kunde tänkas behövas gick vi ut till vår första kväll i björngömslena i Kuhmo, östra Finland. Lisa är taggad precis som vi andra. Magnus (Rovdjursland), som står med ryggen till, försökte säga att vi inte skulle ha så mycket kläder på oss under själva promenaden.....det blev väldigt svettigt innan vi var framme.

Marie hade sett björn i Alaska men hoppades på bättre väder denna gång. Med på resan var också Inga och Sirpa samt Elisabeth L, som organiserade workshops och höll ordning på oss tjejer.   

När vi kom ut till gömslena hade vi fortfarande lite sol så det såg hoppfullt ut. Vi installerade oss så tyst och snabbt vi kunde och började spana ut på myren...

Det låg fortfarande is kvar på den lilla sjön och en del snö i skogen. Olika fåglar hade börjat anlända och blev förstås spaningsobjekt så fort de landat inom någorlunda räckvidd.

Med risk för att göra bort mej så tror jag detta är en gluttsnäppa. Den blev rikligt fotograferad i väntan på björnen.

Måsar och trutar var det förvånansvärt gott om och de underhöll oss under högljudda former. När Elisabeth senare delade ut fotouppgifter till oss kom dessa fåglar också väl till pass. 

Timmarna gick och solen sänkte sej över myren...vi spanade på fåglar,... vackra tuvor,... snygga trädstammar.....och höjde ISO.....

Plötsligt, strax för nio, kom björnen. Den lufsade in från vår vänster och letade målmedvetet efter de matportioner som låg under trälock på vissa platser. Strax efteråt kom ett SMS från Elisabeth, "björn in från höger".....det var förstås samma björn och vi var nog alla rätt exalterade.

En stor pampig björn som kom ut i de sista låga solstrålarna då den närmade sig vårt gömsle...

Den verkade hungrig och dreglade när den hittade en orörd munsbit.

Kameror smattrade och den tittade mot gömslena....björnen visste att vi satt där

Andäktigt följde vi den så långt det gick med våra kameror innan den försvann runt hörnet på vårt gömsle.

Då insåg jag att jag hade riggat min gamla 7D på gömslets andra sida och flyttade dit så snabbt jag kunde. Med dåliga ISO egenskaper var den ställd på endast 400 och med en slutartid som var lite för lång. Det roliga med denna bild är ändå att Magnus stora gluggar syns i gömslet bakom oss och att han i denna stund tar en fantastisk porträttbild av denna björn.

En portion smaskens under en lucka med en sten på. Ett arrangemang som är nödvändigt för att inte fåglarna ska äta upp allt. Vi kom att kalla detta för "lucköppning" för björnarna såg alltid så förväntansfulla ut då de vände på locket med sin stora ram. 

I skenet av de allra sista solstrålarna lufsade björnen bort över myren....

....och vi satt euforiska som små barn och såg hur mörkret sänkte sej. Nu var det tänkt att vi skulle sova några timmar.... men vem kan somna efter en sådan upplevelse.

Hälsningar Lena

Möte med den finska björnen

Efter fyra dygn i östra Finland är jag nu åter i civilisationen och försöker smälta intrycken och upplevelserna vi har haft. Att sitta i gömsle ger väldigt mycket mer än bara fina bilder ....

....återkommer när jag fått sova en hel natt (inomhus) på saken och granskat mina bilder lite mer.

Hälsningar Lena

Drar till Finland

Nu drar jag till östra Finland med ett par andra tjejer här på FS (Elisabeth L och Sirpa). Hoppas få träffa "kompisar" till den här fina nallen. Det här är en visserligen en grizzly och bilden är tagen på Vancouver Island, och det är förstås brunbjörn vi hoppas få se på denna resa....och kanske en järv.....eller en varg... eller några fina korpar....vi får väl se.

Hälsningar Lena

Porträtt, projektilsimning och sötchock!

Om Du tillhör dem som anser att kanadagäss borde utrotas och försvinna helt från vår svenska fauna så bör du inte läsa längre.

Dagens inlägg handlar nämligen bara om denna gås. Vid valet av titel klämde jag till med ett ord som ofta används i kvällstidningar, om Du vill ha det söta direkt får Du skrolla neråt. Jag börjar med porträtten.

Vi åkte till Råstasjön och jag var inställd på att ta fågelporträtt (om det inte fanns en massa dunbollar). Det fina vid denna sjö är att man kommer nära fåglarna för de är vana vid människor.

Det här är mest troligt en hybrid mellan kanadagås och grågås. Kanske t o m en av de hybridkycklingar som jag fotograferade förra sommaren. Om de är fertila eller ej har jag inte lyckats få svar på ännu.

Gässen kommer väldigt nära av sej själva men lite belöning kan de ju få ändå.

Den här fågeln låg väldigt nära promenadvägen men var ändå så väl kamouflerad att jag tror inte många såg att den låg där. Här var det smått på gång i alla fall.

Här verkade det som att uppvaktningen fortfarande pågick. Han var rätt tjatig och honan verkade lite lätt besvärad,... men inte helt ointresserad.

Plötsligt inträder en ny spelare på banan...

....och det är då vi får se det jag valt att kalla "projektilsimning". Det är den uppvaktande hannen som gör detta mot den nyanlända. Vilken fart den hade...

Därefter följer en explosion med mycket skvätt, stora vingar och högljudda skrän. Jag är för nära med min fasta objektivkombo på 420 mm och får inte med det skådespelet på bild.

Den uppvaktande hannen avgår i alla fall med någon slags seger och en näbb full med dun...

....vartefter han återupptar sitt högljudda uppvaktande. Är det månne uttröttningsprincipen som gäller för dessa fåglar eller.... 

Nu uppenbarar sej dock Råstasjöns stoltaste föräldrar. De kommer glidande med inte mindre än tretton små dunbollar.

Jag räknade dem flera gånger men fick nog aldrig med alla kycklingar på bild.

I det här läget får jag väldiga problem med att placera fokuspunkten....kycklingarna är överväldigande söta och såååå många....

Det är väl det här som kvalificerar för kvällstidningarnas uttryck "sötchock".

Ha en skön lördagskväll allihopa,

hälsningar Lena