och ett och annat lejon. Mina resor i isbjörnarnas och pingvinernas land och alla ställen jag kommer att besöka mellan dessa utposter också. Inte bara bilder utan även lite berättelser och äventyr. Blogglista.se

Aberdeen är en hamnstad.

På vår promenad nere vid stranden och fiskebyn Footdee blev det en naturlig fortsättning vid hamnanläggningarna. Här vid flaggorna håller sjökadetterna till, det är en ungdomsverksamhet för att inspirera unga människor genom nautiska äventyr och utmaning och för att bidra till att ge dem ett försprång i livet.

Det går inte att komma ut till kajerna. Säkerheten är stor, men man kan titta genom staketen.

Aberdeen kallas ofta Europas oljehuvudstad eftersom den är centrum för den mesta av oljeaktiviteten på den brittiska sektorn, och oljeindustrin utgör den större delen av den lokala ekonomin.

Men den pågående krisen för oljepriset har gjort att många i Aberdeen nu är arbetslösa och på flera ställen här i hamnen ser det lite öde ut.

Men de stora oljecisternerna står här och ser ganska imponerande ut.

Det är inte helt dött här nere i oljehamnen, två stora lastbilar kommer med last till fartygen.

Före oljan var det också en aktiv hamn här, minnen av det ser vi vid det här huset som kallas för Sugar House. Hit transporterades socker från Amerika som raffinerades för vidare försäljning. Detta var ett av flera företag i Aberdeen som var inblandade i den transatlantiska handeln av slavproducerade varor.

Jag går över vägen och kikar genom staketet på de stora fartygen som ligger där.

Går man in på Aberdeen Maritime Museum så får man lite mer översikt av hamnen.

På tal om Aberdeen Maritime Museum så är det ett ställe som är väl värt ett besök. Fritt inträde och mycket att titta på och man kan få leka lite också. Kul att köra med den här undervattenskameran.

Dykarnas utrustning genom tiderna var också kul att få se.

Den här såg lite smidigare ut.

Fast de här blydojorna är nog inget man tar på sig för motionsrundan.

Inlagt 2016-09-28 10:20 | Läst 5811 ggr. | Permalink


(visas ej)

Vad heter Disneyfiguren Kalle A*** i efternamn?
Tittar på Sugar house. Det krävs många, vars namn har glömts, för att samla en styck känd rikedom. Finns många exempel i historien.
Svar från Margareta Cortés 2016-09-29 10:26
Tack Stefan!
Så är det och inte många tänker på nu hur rikedomarna kom till.
Hej,
Vår tillvaro är skör.
Ha det bra
Bob
Svar från Margareta Cortés 2016-09-29 10:27
Tack Bob!
Jo, ett fallande oljepris har gjort många arbetslösa nu.
Hörde om flera i Aberdeen som var tvungna att sälja sina hus.
Har faktiskt dykt vid ett tillfälle med en dräkt som den på näst sista bilden och skor som på den sista. På huvudet hade jag en hjälm som var den gamla klssiska dykarhjälmen. Ingen så modern som på den här bilden.
Som dykare är man van att sväva fram nästan viktlös. Fast i de här prylarna fick man gå och det var inte enkelt. Jag vet inte hur många gånger jag ramlade. Risken är då att luften går upp i benen på dräkten. Då kommer man upp med fötterna först och den tunga hjälmen ner. Eftersom utsläppet av luft sitter i hjälmen så blir det bara mer och mer luft i dräkten. Man måste få hjälp för att ha en chans att komma på rätt köl.
I värsta fall får de skära hål i dräkten får att kunna vända på dykaren.
Nu slapp jag i alla fall den erfarenheten.
Svar från Margareta Cortés 2016-09-29 10:44
Tack Mats för en trevlig och berättande kommentar.
Låter som avancerad dykning, kommer ihåg TV-sändningen när Vasaskeppet togs upp och dykarna där.
Sådan hjälm som du beskriver fanns även här på museet, fast på en annan dykardräkt.
Ser namnet Aberdeen och hör genast Lasse Dahquist sjunga om Jolly Bob. Bildmässigt fastnar jag vid dykarutrustningen. Ett tungt, krävande och farligt jobb. Sockerhuset ser också spännande ut!
Svar från Margareta Cortés 2016-09-29 10:48
Tack Sture!
Du är inte ensam om att komma att tänka på den låten, nynnande på den lite då och då när jag var där.
En levande hamn trots oljekrisen,allt är så osäkert nu för tiden.
Efter 11 september blev det stängsel överallt samma i Luleå
där isbrytarna ligger vid kaj.
Bra reportage,sockerhuset är fint och en mörk historia har det.
Svar från Margareta Cortés 2016-09-29 10:49
Tack Bo-Lennart!
Förstod att det var rädslan för attentat som gjorde att vi inte fick komma in i hamnområdet.
Roligt och lite annorlunda reportage från dig. Dykardräkterna var intressanta och fina bilder som vanligt.
Ha det gott/Stig
Svar från Margareta Cortés 2016-09-29 11:10
Tack Stig!
Marinmuseum var intressantare än jag trott när vi gick in dit.
De där dykardräkterna ser ju intressanta ut. Har sett liknande och det är absolut inget jag skulle vilja prova. jag föredrar att vara viktlös. Hamnområden är annars något jag nog skulle välja bort men ibland kan det vara intressant och det visar du här.
Hälsningar Lena
Flash Gordon 2016-09-28 18:12
Du skulle inte gilla en tungdykardräkt. Provade som sagt en gång. Det räcker och blir över.
Så instängd och klaustrofobisk har jag aldrig känt mig varken förr eöller senare.
Vara tungdykare med den typen av utrustnig måste varit ett litet helvete.
Man får ju normalt luft från ytan via en slang med ett ryck som är anpassad för djupet.
Det finns skrönor om hur tungdykare jobbat under båtar på en plattform nerhissad från båten. Sedan ramlat av den och sjunkit till mycket större djup.
De har då haft större delen av kroppen inpressad i hjälmen.
Dykare var välbetalda men det var många som fick sätta liver till. Bara i nordsjän var det mängder av dödsfall.
Lena Holm 2016-09-28 18:20
Jag skulle aldrig ta på mej en liknande dräkt och har läst en del läskiga historier likt de du beskriver. En stor del av tjusningen med dykning är ju att sväva i vattnet och kunna förflytta sej i såväl höjdled som sidled.
Hälsningar Lena
Svar från Margareta Cortés 2016-09-29 11:13
Tack Lena!
Tänkte faktiskt på dig då jag tog bilderna på dykardräkterna. ;)
Hamnar tycker jag är lite spännande, fast nu är det inte många som man kommer ut på för att få se.
Inte så mycket byggnaderna som lockar utan alla stora fartyg.