Noblessner
Jag hade läst om att ett helt nytt område håller på att växa fram i Tallinn, det var jag naturligtvis nyfiken på så vi tog en promenad dit.
Där var tidigare ett ubåtsvarv. Det var Emanuel Nobel och Gustav Lessner som 1912 bestämde sig för att öppna ett ubåtsvarv här.
Då hette staden Reval och var en del av Ryska imperiet. Det var först 1918, efter första världskriget, som Estland utropade sin självständighet och Reval officiellt blev Tallinn.
Fram till 1919 byggdes det 12 ubåtar vid varvet. Under Sovjettiden reparerade "Fabrik nr 7" fartyg som skadats under andra världskriget. Man byggde också fartyg för marinen och renoverade trålare samt metallkonstruktioner som användes i hamnar. All verksamhet upphörde 2001.
När vi var här i Tallinn för några år sedan så var det här ett öde industriområde. Då såg det ut så här.
Det här är det gamla fängelset från sovjettiden.
Nu växer det fram både bostadshus och en hel del annat intressant.
På väg till Noblessner, som området nu heter, såg vi hur omtänksamma de är mot stadens hundar här i Tallinn. De har en egen vattenpost. Ser lite torr ut här, men när vi passerat kom det en hundägare med en törstig hund.
Även med gatlyktorna hade de tänkt till, den här har både solceller och vindkraft som driver lampan.
I reklamen för området så säg det att det ligger på promenadavstånd från Tallinns gamla stad, det stämmer men det anges inte hur lång promenad det är. Vi hittade i alla fall fram dit, bra med GPS i mobilen.
Mycket var tyvärr stängt då vi kom fram, men här fanns ändå en hel del att titta på. Till och med gatlyktorna kändes lite spännande.
Bubblorna med restaurangbord i, såg också spännande ut. Här i Noblessner finns Estlands bäst rankade restaurang 180 Degrees.
Bakom glasbubblorna hittar vi Edith Karlsons skulptur som avbildar ett förhistoriskt djur som har frusit till en gigantisk fossil. Visst blir man glad av den.
Om de här klumparna väcker glädje är jag mer tveksam till, mest lite förundrad.
Dessa komprimerade rester av bilar ska symbolisera; "En metafor för den exempellösa hastighet som människor uppnått. De ligger på marken likt obegripliga stenar som finns kvar som ett mineraliskt minne av vår existens. Vart är vi på väg som samhälle och vad kommer att bli kvar av oss?"
Den här klumpen fick mig att tänka på den störtade bilen som står i en rondell i Gävle, trodde ett tag att den äntligen fått komma till vila. Lena vet säkert vilken bil jag syftar på.
Den här skulpturen heter "Lessners fena" Den symboliserar den mer än hundraåriga period då varvsindustrin verkade i Noblessner. Det är en äkta fartygspropeller i brons.
Bada bastu är populärt nu och är man riktigt bastusugen kan man boka in sig och bo i en igloo av trä, med tillhörande bastu.
Lite blåsigt då vi var där men ser annars ganska mysigt ut.
Det är tydligen inte bara i Finland som bada bastu är en livsstil. Vi blev lite överraskade när vi upptäckte att vi hade en egen bastu i vårt hotellrum.
Med många vänliga hälsningar från Erik.
PS: Jag scrollade mycket :-) :-)😂
Ett spännande område som vi säkert kommer besöka fler gånger och se hur det utvecklas.
Bra med lite fingergymnastik ;) :)
Även det gamla fängelset ska omvandlas till något nytt.
Får kolla in det vid nästa besök.
Är säkert dyrt där, men spännande.
Kul reportage!
Kul reportage!
Du har säkert rätt om konstnär, letat men hittar ingen information om vem som pressat ihop skrotet. Men om inte Cesar så någon som härmat stilen.
Hälsningar, Bjarne
Skrotet som konstverk var väl inte det vackraste, men de hade nog en tanke med det också