Ur en utlandssvensk frilansfotografs synvinkel

Löpning

För några år sedan övertalade mina bästa vänner, Olof och Erika, mig att hänga med på Stockholm Maraton. Jag är inte den som är den, utan hakade på. Träningen var det väl sådär med. Jag hade en bra grundkondition som flitig cykelpendlare (kanske 800-1000 mil om året), men löpning var det sämre ställt med. Ärligt talat tycker jag det är ganska tråkigt. Så bästa sättet att underhålla och motivera sig – fotografera såklart. En Ricoh GR1s hängde på i vätskebältet tillsammans med tre rullar film. Löpning har sedan blivit ett ämne jag gillar att jobba med – min "stickning i byrålådan". Då menar jag inte elitlöpning, utan de som är som jag, som släpar sig i mål. Det är en fin miljö att vara i. Här saknas oftast tävlingsandan. Istället är det gott att se hur folk stöttar varandra för att komma i mål. 

Fyra år senare åkte jag med samma vänner till Transylvanien för att springa en ultramara i bergen. Jag var inte helt förberedd på hur 56 km och 4000 höjdmeter skulle kännas. Mina vänners tempo blev tyvärr neddraget på grund av mig. Jag var på väg att bryta efter tre mil, med bultande huvudvärk från att ha varit alltför sparsam med det medhavda vattnet. Bryter en, bryter alla, menade Erika, och då kunde jag ju inte gärna sluta. Vlad, en rumän med knätrassel, ordnade extra kaffe och tabletter från sjukvårdarna och övertalade mig att kämpa vidare. Tillsammans hasade vi oss genom skog och berg, bland arga vallhundar och branta backar. Jag lyckades med konststycket att vara allra sist i mål, bland de som klarade loppet innan bryttiden. 16 timmar hade vi på oss, Vlad och jag kom i mål på 15:58.

Det har blivit några lopp under de här åren. Ibland deltar jag, ibland är jag på åskådarplats. Oavsett, ser jag till att ha med en kamera, eller åtminstone telefonen (vilken är usel att hantera i farten). Kanske kommer projektet följa mig genom hela livet. 

Bilder från Stockholm Marathon, Boston Marathon, Newport Half Marathon, Transylvania Trail Traverse, Tjurruset och Midnattsloppet.

 

Inlagt 2017-01-18 12:52 | Läst 1184 ggr. | Permalink
Maraton inger respekt minsann.
Gillar dina bilder ..värdefulla på många sätt.
Härligt ha något följa i framtiden.
Hälsn. Gun-Inger
Svar från MattiasL 2017-01-21 03:33
Tusen tack!