Ett halvt ark papper
Nu har Facebook gått för långt!
Nyligen kom två nyheter om Facebook ut som är mycket skrämmande. Den ena handlar om att Facebook fortsätter att kontrollera vilka sidor du är inne på, även efter att du har loggat ut därifrån. Dessa sidor skulle sedan den nyaste (och mycket kritiserade) uppdateringen kunna hamna i nyhetslistan så att alla andra ser det.
Länk: http://www.aftonbladet.se/nyheter/article13692649.ab
En annan nyhet är att de som tänkt skaffa ett konto på Spotify nu måste ha Facebook för att kunna göra det.
Länk: http://www.idg.se/2.1085/1.406248/spotify-infor-facebook-krav
Här ser vi en utveckling som man blir rädd av och som bör tas på allvar. Vad är detta början på? Facebook tycks bli något som mer och mer nästlar sig in och tar över fler och fler företag och personer. Facebook har koll på allt och alla, och alla du känner har koll på dig.
Om vi tar och konspiererar lite - Vad skulle det här kunna leda till i längden? Om vi antar att detta bara är början - vad kontrolleras då av Facebook om några år? Och ska vi godta att Facebook-kontot inte går att radera? Även om man använder "raderingsfunktionen" så ligger kontot kvar och aktiveras om du loggar in på det igen, även om det gått flera år!
Vad tycker du om det här? Diskutera!
Dela:
Nytt portfolio - Min gamla hemsida stängd
Detta är ett allmänt meddelande till mina trogna besökare på hemsidan. Som ni ser har jag nu en ny hemsideadress (www.melodys.se) och en ny hemsida och blogg. Min gamla hemsida (www.melodypics.com) kommer alltså inom kort att stängas ner.
Anledningen är att jag en dag fick meddelande från webhotellet att de hade stängt ner min hemsida. Jag fick senare reda på att jag, tillsammans med en mängd andra personer hade fått sina Wordpress sidor hackade. Detta hände om man använde ett mycket populärt tillägg som hette Timthumb. Jag upplevde efter detta Wordpress som ganska osäkert och bestämde mig för att helt enkelt byta hemsida och börja om från början. Jag håller därför nu på med ett ganska omfattande arbete med att flytta alla mina gamla bilder och blogginlägg, samtidigt som jag gör en del nya bilduppladdningar (Tex. från Hjalmars burlesquerevy jag fotograferade nyligen).
För att se vad som är nyast på hemsidan, gå in på "info", så står det överst.
Ja, det är sånt som händer. Se upp för hackare!
//Melody
Dela:
Mina favoritcitat
Här lägger jag ut några av mina favoritcitat. Jag vet inte vem som har sagt vissa citat, men i alla fall =). This is some of my favorite quotations. I unfortunately don’t know the source of everyone of them.
Jag gick till skogs för att leva medvetet
Jag ville leva innerligt och suga märgen ur livet
För att utdriva allt som ej är liv
Så att jag icke vid min död inser att jag aldrig levat.
- Henry David Thoreau
I went to the woods because I wanted to live deliberately
I wanted to live deep and suck out all the marrow of life
To put to rout all that was not life
and not when I had come to die Discover that I had not lived.
- Henry David Thoreau
He who knows do not speak,
he who speaks does not know.
- Lao Tzu
Music speaks what cannot be expressed, soothes the mind and gives it rest, heals the heart and makes it whole, flows from heaven to the soul.
If you stare into the Abyss long enough, the Abyss stares back at you.
- Friedrich Nietzsche
Få är de människor
som når den andra stranden.
De övriga löper
längs denna stranden.
Life is lived forwards, but understood backwards.
- Kierkegaard
There are three things extremely hard: Steel, a Diamond, and to know one’s self
- Benjamin Franklin
Vi äro ett släkte av dockor och sprattelgubbar; och vi lyfta oss sällan till högre andliga höjder än de dagliga tidningarnas kolumner.
- Henry David Thoreau
Tomhet bullrar, fullhet är tyst. Den babblande dåren är som ett halvfullt krus, den vise, en stilla tjärn.
Liksom den massiva klippan
inte rubbas av vinden,
så påverkas de visa
inte av klander och lovord.
Egentligen är det oväsentligt om paranormala ting finns, det väsentliga är att universum fungerar som om de skulle finnas.
- JFC Fuller
Happiness in intelligent people is the rarest thing I know.
- Ernest Hemingway
I love to think of nature as an unlimited broadcasting station, through which God speaks to us every hour, if we will only tune in.
-George Washington Carver
God writes the gospel not in the Bible alone, but on trees and flowers and clouds and stars.
- Martin Luther
In wilderness I sense the miracle of life, and behind it our scientific accomplishments fade to trivia.
- Charles A. Lindbergh
Nature does not hurry, yet everything is accomplished.
- Lao Tzu
Climb up on some hill at sunrise. Everybody needs perspective once in a while, and you’ll find it there.
- Robb Sagendorph
All I want is to stand in a field
and to smell green,
to taste air,
to feel the earth want me,
Without all this concrete
hating me.
- Phillip Pulfrey
There are lies, damned lies and statistics
- Mark Twain
Dela:
Hej då, Facebook!
Jag har nu valt att gå ur Facebook. Anledningen är att jag egentligen aldrig gillat konceptet som mest går ut på att man ska samla så många vänner som möjligt, ofta folk man knappt känner, och sedan skriva statusuppdateringar mest för att visa att man “har ett liv”. För många blir Facebook ett sätt att försöka få uppmärksamhet. Man skriver saker som “Göran shit vad cool du är” och skickar det som allmänt meddelande istället för att bara skriva det till personen själv. Varför gör man så? Eller kommentarer som “snart gäller det” och sedan inväntar man respons från vännerna som förväntas visa nyfikenhet. Man hade ju bara kunnat skriva redan från början vad det är som snart gäller!
Jag gillar inte heller att Facebook tar över mer och mer. Det finns färdiginstallerat i Smartphones och fler och fler företag avänder sig av detta, istället för att ha vanliga hemsidor. Som kund tvingas man vara med i Facebook, om man vill ta del av företagens rabatter och information.
Jag har sett vissa gå under i ett Facebookberoende där de känner sig tvungna att uppdatera sina statusar minst en gång i timmen och kolla vad vännerna gör ännu oftare. Ibland har Facebook för dessa personer tagit över betydligt viktigare delar av livet.
Just detta att man förväntas dela med sig av “platser”, så att andra kan se i realtid var man befinner sig, och att man hela tiden ska hålla statusraden uppdaterad med vad man gör, känns bara som början på ett kontrollsamhälle som med största sannolikhet snart, om inte redan, är här. Att man inte heller kan radera sitt Facebook-konto är också en stor del i det hela. Inte ens de Suicide machines som finns på internet fungerar, annat än till att radera informationen man lagt ut, som tar en väldig tid att radera manuellt. Nu kanske vissa tycker att jag låter som en foliehatt men må så vara då.
Facebook har blivit en statusradernas plats där alla kan ha kontakt med alla. Men hur mycket kontakt har man egenltigen? En rad hit och en rad dit, ofta inte mer än så. Missförstå mig inte, jag tycker onlinekommunikation är mycket bra, men det finns bättre sätt än Facebook. MSN, Skype och mail, till exempel. Det blir mycket mer personligt där och man kan även se varandra i Webcam och man skriver längre och mer.
Nej, jag tackar för mig på Facebook, och återgår till de gamla hederliga konversationssätten som MSN och mail. Eller varför inte med ett riktigt brev eller IRL träff?
Dela:
Bävan inför skoköpet
För några dagar sedan upptäckte jag till min fasa att det var dags att köpa nya joggingskor, då de gamla var utslitna. Bland det värsta jag vet är att köpa skor, eftersom jag aldrig lyckas hitta precis vad jag vill ha. Jag har nämligen lite speciella krav när det gäller skor. För det första får jag lätt skavsår, så jag kan inte ha skor med en massa remmar. För det andra är jag lätt plattfotad, enligt vad min läkare påstår. För det tredje, och detta kanske är det största problemet, är jag tjej och har skostorlek 41. Jag behöver även skor med bra stötdämpning för annars får jag ont i ben och fötter då jag joggar.
Hur som helst så begav jag mig motvilligt till sportaffären. Jag ställde mig vid en hylla och tittade skeptiskt upp på de, för en fattig student, dyra skorna. Snart kom en gympadoj-försäljar-kille fram och frågade vad jag var ute efter. Jag räknade upp mina skokrav. ”Okej, men då kan du testa de här skorna för 4539 kr. Vad har du för skostorlek?”.”41″, svarade jag. “Inte 40, inte 42, utan 41 och inget annat”. Killen svarade att de absolut inte har storlek 41 men däremot 40,5 eller 41,5. Han hämtade dessa storlekar ute på lagret.
Jag drog på mig skorna och hann gå en meter innan killen frågade hur de kändes. Jag svarade att han gärna fick vänta lite, eftersom jag måste gå runt lite innan jag vet hur de känns. Killen suckade djupt. 40,5 var alldeles för liten och 41,5 var för stor. Han kom då på att storlek 41 finns bland herrskorna, så han hämtade ett par sådana.
Nu är det emellertid så, att det finns vissa skillnader mellan kvinnor och män. Detta gäller även fötterna. Män har nämligen bredare fötter än kvinnor, även om skostorleken är densamma. När jag så provade herrskorna i storlek 41 var det som om mina fötter likt plastankor simmade i stora badkar. Jag hann gå en meter innan killen åter frågade ”hur känns de?”. Jag sa att de kändes lite stora, varpå han tittade på mig som om jag vore galen. Jag bestämde mig sedan för att för stora skor måste ju vara bättre än för små. Kanske det skulle hjälpa att dra skosnörena lite hårdare. Sagt och gjort, jag köpte dojorna och åkte hem. Då jag senare testade att gå längre än en meter med dem hemma, så ångrade jag mig ganska snart; de ramlade ju nästan av fötterna.
Jag åkte tillbaka en vecka senare för att byta ut skorna, och hoppades innerligt att det inte skulle vara samma doj-försäljar-kille vid skohyllan. Det var det inte. Den här gången sänkte jag kraven drastiskt och tog första bästa sportsko på hyllan. Försäljarkillen kom fram. “Behöver du hjälp”? Nej, sa jag. “Vilken storlek har du?” Tillslut lyckades han faktiskt hitta damstorlek 41. Prova dessa sa han. Då jag gått ungefär 132 cm frågade han hur skorna satt. “Jag vet inte än, sa jag, jag vill gå runt lite i affären”. Han tittade chockerat på mig då jag gick iväg. Dessa skor passade inte heller, men nu var jag ändå bra less. Jag gick ett varv runt affären och när killen tittade bort ställde jag tillbaka de jag nyss provat, och fick syn på ett par 41:or i ett annat märke. Snabbt slet jag dem åt mig och sprang till närmaste provrum där jag drog draperiet om mig. Jag drog på dojorna och smög sedan runt i affären, under det att jag hoppades att killen inte skulle se mig. Tro det eller ej, men dessa passade! Jag betalade och gick hem.
Man kan ju fråga sig om jag är ensam om att vilja prova skorna jag kanske tänkt köpa? Det verkar nästan så med tanke på reaktionen hos sko-försäljar-killarna på sportaffärerna. Jag börjar fundera över hur det egentligen går till när andra köper skor. Kanske går det till ungefär såhär:
Robban, 27 år, är ute på joggingtur. Plötsligt känner han att det skulle vara trevigt med ett par nya sportskor. Han joggar in på närmaste sportaffär, sparkar av sig sina gamla skor på vägen in, och joggar fram till skohyllorna. En kille kommer fram och frågar om han behöver hjälp. Robban frågar ”haru några dojor?” varpå försäljarkillen kastar åt honom ett par 5500 kronors skor. Robban drar på skorna i farten, joggar ut och slänger pengarna på disken: ”behåll växeln”. Robban joggar vidare som om inget hade hänt.
Är det så det går till när andra köper skor, kan jag mycket väl förstå att de tycker jag är överdriven med mitt skoprovande! Men nu är det ju bra att dra lärdom av erfarenheter, så vad kan vi dra för lärdom av detta? Kanske att det borde finnas större skostorlekar för tjejer, då alla inte har storlek 38. Man borde också få mer tillfälle att prova sina skor i affären. Och kanske kunde jag också dra ner lite på petigheten när det gäller mina skodon.
Denna text finns även publicerad i Örebro universitets studenttidning, Lösnummer:http://www.losnummer.se/kultur/2011/08/robban-fragar-%E2%80%9Dharu-nagra-dojor%E2%80%9D-varpa-forsaljarkillen-kastar-at-honom-ett-par-5500-kronors-skor/
Dela:
