Jag, jag, jag. Som ett fall från ovan

Om jag skulle ramla ner från en hög byggnad, så sägs det att delar av livet skulle  passera i revy. Nu har jag ju ingen aning om det blir nå'n form av höjdpunkter som visas. Som ett slags livet "Greatest Hits". Eller blir det kanske helt slumpartat. Det finns ju vissa saker man inte vill bli påmind om. Jag vill ju inte återuppleva när man va liten och va tvungen att sätta på sig stickiga finbyxor när man skulle till Mormor och Morfar å fira Jul.

 

Byxlös, Öregrund 1963

 

Förstå mig rätt, jag älskar min mamma. Men byxor som sticks å kliar är inget skönt. Jag brukade gå in på toaletten för att få av mig byxorna om än för en kort stund.

 

Lipsill, Gärdet 1963

 

Fast jag skulle ju gärna vilja se när jag å min kusin Kristina hittade tomtens kläder i garderoben. På ett kick så förstod vi att allt va bluff och det va inte tidningen som skulle köpas när nån vuxen gick iväg med en stor väska med sig.

 

 

Sköna byxor, Stockholm 1967

 

Jag vill också gärna få upprepat det tillfället när musiken tog tag i mig. Jag kommer ihåg hur jag håller i omslaget till Beatlesplattan Rubber Soul å pappa får spela den om å om  om igen. MP3 i all ära, men vinyl har bättre minnespotential.

 

Gärdesskolan, Stockholm 1969

 

När jag började skolan så va det morgonpsalm och hemskt toapapper som låg i färdigskurna bitar, liknande smörgåspapper. Min första lärare berättade på första dagen för oss, att godis fick man inte äta i skolan. Samtidigt satt hon själv och åt av en chokladkaka. Det minnet kan jag vara utan i revyn.

 

Jag å Johnny. Park Hotel. Karlavägen, Stockholm 1977

 

Sen upptäcker man att det går att göra lite det man vill. Som att köpa kamera å börja framkalla på den lilla toaletten hemma. Där hade jag nåt år innan haft en mus som sprang in i ett hål i väggen. Mamma ville inte att jag skulle ha nån mus, så när hon va hemma gömdes musen. Den ville inte komma fram sen å dog i det där hålet å det luktade lite skumt efter ett tag. Jag låtsades som ingenting när mamma frågade vad det va som luktade. Kameraminnet kan jag ta å döda djuret ska banne mig inte komma å hemsöka mig.

 

Fick komma med i finsk tidning 1977

 

Jag kommer även gärna ihåg när jag och Olle spelade på Lidingö Båtklubb 1983. Vi körde svinhögt, la salt i kaffebryggaren å efteråt gick vi ut på lokal, för att sen vingla hemåt.

 

Olle å Jag. Lidingö 1983

 

Gamla Stan 1983

 

Nåra år i början på 80-talet la jag i stort sett kameran på hyllan. Sen fick jag en förfrågan att plåta bandet Strindbergs. Efter det så har jag plåtat ganska så kontiunerligt.

Janne och jag 1984. Canon Dialen har jag fortfarande kvar

 

Jag vill nog inte återuppleva när min grannes element gick sönder å vatten läckte ner till min lägenhet. Jag va t vungen att tokstäda innan värden skulle komma och inspektera skadorna.

 

Geni i kaoset 1984. Kolla vattenskadan på väggen

 

Eftersom jag inte fick ha mus för mamma, så vart det råtta sen istället. Han fick heta Elmore, efter bluesmannen Elmore James. Han fick även spela med i filmen "Res Aldrig På Enkel Biljett" av Carl-Johan DeGeer och Håkan Alexandersson, som även spelade in  TV-serien Tårtan.

Rått kött Stockholm 1985

 

Tårtan spelades in på Ellens Bageri med Berndt Klyvare som filmfotograf. Där  brukar vi vara ett gäng som huserar varannan Onsdag och snacka foto. Vi brukar ha borden som ligger bakom där disken e på filmklippet. Klassisk mark helt enkelt å det visar att allt går runt.

 

 

När jag va 13 så fick jag en kasse med kasettband. Ett av banden innehöll musik med MC5. Varken jag eller nån av mina kompisar hade en aning vilka dom var. Sen när punken kom, så visade det sig att ett av banden som influerade det hela va just MC5. Jag hade hittat en av mina gitarrgudar, Wayne Kramer.

 

 

 

I himmelriket med Wayne Kramer på Hultsfred 2001

 

 

Jag skulle kunna ha med tillfället när jag sminkad som Gene Simmons från Kiss skulle gå in på Kvarnen och dörrvakten inte visse hurvida han skulle släpa in mig eller inte.

 

Ute på stan incognito 2007

 

Men som sagt. Jag har ingen aning om hur urvalet går till å jag hoppas det dröjer innan jag ramlar ifrån en hög byggnad. Den skulle inte vara hög nog tror jag. Har nog mer minnesbilder än vad ett fall från Burj Khalifa skulle kunna erbjuda.

Självporträtt med en rebell 2009

Tills dess så ska jag fortsätta att tvinga mig på. /Micke

P.S. Betänk att ett dylikt fall kan upplevas som en zoomeffekt. Sensmoral: Zoom är alltså död, vägra zoom.

(Logga in för att skriva en kommentar)

2010-02-09 12:55   johnerik
Härligt, sköna bilder. Må fallet bli långt och avslutas med en perfekt trepunktslandning. /John-Erik
Svar från Micke Borg   2010-02-09 13:10 Man kanske gör en Dumbo å börjar fladdra med öronen
2010-02-09 13:07   dig
Wayne Kramer MC5!!! (Var tvungen att använda utropstecken sorry) Minns du serien V... apropå råttan i munnen
Svar från Micke Borg   2010-02-09 13:14 Ja V följde man ju :) Såg ett avsnitt häromåret. Va inte så speciellt bra
2010-02-09 13:35   ojanson
Härlig berättelse, Micke. :-) Länge sedan jag såg tårtan, Mysig lägenhet. Inbodd, kan man säga. :-)
Svar från Micke Borg   2010-02-09 15:33 Ja den där lägenheten va rejält inbodd du :)
2010-02-09 14:59   memx
Bra bildkavlkad, Micke. Kontrar med min gamla favorit av MC5 enligt nedan. http://www.youtube.com/watch?v=LEi1-FSec24 Keep swinging. H/ Ronny Persson Helsingborg
Svar från Micke Borg   2010-02-09 15:35 Ja Looking At You va en milstolpe i mitt eget musicerande. När jag lyckades ta ut slingan i solot så va humöret på topp :)
2010-02-09 15:35   Urr
Alla har vi varit små... Tonåringar också... Och känner jag dig rätt har du barnasinnet kvar.
Svar från Micke Borg   2010-02-09 15:39 Jag kommer i alla fall ihåg hur det kändes att vara barn. När jag va liten så hade vi en vän till familjen som hette farbror Ivan. Jag tyckte han va konstig som köpte bilbana till sig själv som va vuxen. Nu förstår jag honom mycket bättre :)
2010-02-09 15:44   begust
Vilka minnen Sköna bilder
Svar från Micke Borg   2010-02-09 15:51 Tack Bengt. Kul att du tog dig tid att grotta runt :)
2010-02-09 16:41   Johan Pihl
Första gången jag ser dig spela gitarr! ;) Trevlig bildberättelse, Mickey (Mouse).
Svar från Micke Borg   2010-02-09 16:54 Finns en första gång för allt Johan :)
2010-02-09 17:05   johansvensson_68
Alltid intresanta bilder från dig i din blogg.Hur var det att träffa Johnny Rotten då?
Svar från Micke Borg   2010-02-09 17:10 Han va verkligen jätteschysst och bjöd oss på läsk. Vi satt nog å prata i över 1 timme på hans rum. Dom andra i bandet tittade in lite då å då. Kul att du gillar bilderna Johan
2010-02-09 18:51   Bella-76
Va härliga minnen du delar med dig av :) Jag hoppas verkligen att du hinner samla på dig minst lika många till innan du går och ramlar ner från någon hög byggnad! /Bella
Svar från Micke Borg   2010-02-09 18:57 Jag har säkerhetslina :)
2010-02-09 20:13   canic
Läcker story, sköna bilder med ett härligt band! Om jag förstår dig rätt gillar du inte låten, "Zoom zoom zoom lilla sommarbi", det gör inte jag heller... Må gott Micke! /nic
Svar från Micke Borg   2010-02-09 20:17 Fast jag kan gå igång på gamla fåniga svensktoppar med. :)
2010-02-10 14:53   pic-tor
Vilken härlig kavalkad du presenterar för oss. Killen med skägget på sista bilden spelar inte han i tunnelbanan ibland? Det var någon slags trubadurfestival i Kungsan i somras och det var en kille som uppträdde där som var väldigt lik din skäggige polare. Jag håller med dig om stickiga kläder. När jag började på gymnasiet i mitten av 60-talet ekiperade jag upp mig på en av de bästa herrekiperingsaffärerna (heter det så fortfarande?) i Gävle. Jag blev övertalad att köpa en polotröja i ull, ett par tjusiga brallor i ull och en tjusig figurnära jacka/rock i ull. Gissa om det kliade! Det är nästan det enda jag kommer ihåg från gymnasiet. Tårtanserien var ju helt genial. Jag minns hur vi skrattade oss halvt fördärvade. Speciellt när Frasse hade ätit för mycket deg.
Svar från Micke Borg   2010-02-10 15:17 Det gläder mig att jag i dig har en frände i stickiga byxor. Det är faktiskt just då i Kungsan som bilden e tagen. Han heter Rebell-Robert och spelar varje helg på Slussens T-baneperrong. En riktig kuf, men ack så vänlig å skoj att träffa.