Mer eller mindre skarpt

Hot Rod Reunion @ Malmby

Jag och ett gäng andra fotografer åkte för några veckor sedan till Malmby gamla flygraka i buschen en bit utanför Strängnäs där det hölls Hot Rod Reunion som vad jag förstått är en årlig tradition.

Sony NEX-5n med Zeiss Distagon 25/2.8 @ 2.8 - Go bil

Efter att ha fått betala 200 spänn i inträde (!) per skalle så kom vi in på området fattiga men med laddade kameror. Det måste varit några tusen personer och massor med bilar där. Kul!

Sony NEX-5n med Zeiss Distagon 25/2.8 - En gammal Furir från Gefle Motorfabrik

En och annan vacker hoj fanns det också, ja det mesta som går att använda som fordon för den delen.

Sony NEX-5n med Zeiss Distagon 25/2.8 @ 8 - Rapsen verkar mogna fint också.

Efter att ha trängts runt och gått en bra stund bland vackra bilar, traktorer och annat kul kom vi fram till flygrakan där hot rods och dragsters med vältrimmade motorer körde loss så gummiröken låg tung överallt.

 Sony NEX-5n med Yashica 50/1.4 - Måste bli dyra däckkostnader det där.

Efter att ha hostat gummirök en stund och tagit en slagsta-glass så kikade vi vidare.

Sony NEX-5n med Zeiss Distagon 25/2.8 - bulligt

Jag har faktiskt aldrig haft tillfälle förut att fota bilar av det här slaget. Det kan verkligen rekommenderas, riktigt kul! Man lägger ganska snabbt märke till att äldre bilar tillverkades med en helt annan grundtanke än dagens. Här pratar vi om små detaljer enbart för syns skull, omsorgsfullt uttänkt och estetiskt tilltalande. Inte bara raka tomma plåtar eller strömlinjeformat och plastigt. Krom och lack, vackert!

Sony NEX-5n med Zeiss Distagon 25/2.8 - En av de vackraste bilarna, en Thunderbird. Underbara detaljer och linjer överallt.

 Det var en viss utmaning att försöka få bra bilder då bilarna stod väldigt trångt och folk fanns överallt. Sedan upptäckte jag ganska snart att var och varannat foto dessutom blev ett indirekt självporträtt. All lack och krom gjorde att man gärna syntes i bilden. Ibland kan det ju vara kul också.

Sony NEX-5n med Zeiss Distagon 25/2.8 - Ett gäng fotografer på väg, en bild i bilden.

Jag fick också en kombo av två saker jag tycker om - Mustanger & flares. Glädje!

Sony NEX-5n med Zeiss Distagon 25/2.8

Efter sådär 6 timmar och några hundra bilder senare så var det dags för hemfärd. Nu var det lite mer glest i leden och man kunde fånga några bilar lättare. Dessutom hade solen sjunkt en del på himlen så det hårda dagsljuset började nu mjukna och bli varmare.

Sony NEX-5n med Zeiss Distagon 25/2.8 - Vackra är dom inuti också tycker jag, en färd mot solnedgången i den miljön fungerar fint.

En sista bild klämmer jag in, en vacker bil där jag också fick utrymme att få med lite trevlig bakgrund som komplement.

 Sony NEX-5n med Zeiss Distagon 25/2.8 @ 2.8 

Det var kul att ta olika typer av bilder, olika infallsvinklar och allt från detaljer till mer abstrakta uttryck. Jag trodde nog jag skulle använda min 50:a mer men det var nästa bara 25:an som satt på, den kändes helt rätt då man dels får med ganska mycket i trånga utrymmen och också genom bra närgräns kan ta detaljbilder utan att det blir rena macros av dom. Som sagt, väldigt roligt att fota bila, det lär jag göra om fler gånger!

Jag har gjort ett album med fler bilder, för er som gillar bilar kan kika här: Bilar från Malmby

Dela:

Med en tysk och en japan i Göteborgs hamnkvarter

Ja absolut är jag sen, väldigt sen.. Detta inlägget borde jag gjort för länge sedan. Det värsta är att just nu hopar bilderna och eventuella blogginlägg sig på datorn. Men det är väl bara att ta sig i kragen en bit och beta av högen. Nu låter det som om jag tycker det vore något tråkigt arbete jag höll på med, nej inte alls! Det är tvärtom ett riktigt roligt nöje, men petig som jag är behövs lite tid att ordna med bilder och textsnuttar. Nu är det ju förstås en ganska bra situation att jag varit upptagen med att vara ute och fotografera och till viss del editera bilder, än att jag satt här med massor av tid men utan något att visa. Nu smäller vi av en bild.

Sony NEX-5n med Pentacon 50/1.8

Detta är jagare Småland som ligger i Maritiman nere i hamnen, nära operan. Den känns bra i svartvitt. Tysken är som ni förstått Pentaconen, det där östtyska objektivet som kostade min bror en hel 50-lapp. Inte alls dumt för det priset. Jag ville testa närgränsen lite också, 30cm är kul att leka med.

Sony NEX-5n med Pentacon 50/1.8

Den något livliga och måleriska bokehn tycker jag bra om, den inte bara försvinner i något smörigt intet utan deltar i bildens berättelse och uppbyggnad, nästan med en viss fartkänsla. Det var ingen solskensdag som ni se skymtar på himlen där bakom. Faktiskt regnade det senare, men innan dess hade jag en timmes promenad runt kvarteret.

Sony NEX-5n med Pentacon 50/1.8

Egentligen ville jag lösa en biljett och gå ombord på jagare Småland och även ubåten som finns där, men dels hade jag kort om tid och dels dålig budget. Just den fotomässiga utmaningen får tyvärr vänta till framtiden. Men som ni ser fanns det båtar och maritima detaljer lite här och var i området, helt kostnadsfria dessutom.

Sony NEX-5n med Pentacon 50/1.8. Målerisk bokeh igen, bra!

Hamnmiljöer är sköna då man stöter på allt möjligt där, riktigt kul för en fotograf. Varför inte en trevlig hoj?

Sony NEX-5n med Yashica ML 35/2.8

Vi kan ta den i färg med när vi ändå är igång.

Sony NEX-5n med Yashica ML 35/2.8

Det är lite med gamla bilar och hojar som med gamla kameror och objektiv - de görs inte som de gjordes förr. Se allt fint krom och detaljer på motorn och hur rör och alltings uppbyggnad är gjort även med tanke på att vara estetiskt vackert för ögonen. En modern bil och motorcykel är mest inplastad och ingen större tanke på estetik. Samma sak med kameror och objektiv. Nu finns det undantag tack och lov. Även nyare HD är ganska trevliga att se på och inom kameraindustrin har ju nyare kameror härmat efter de äldre en del. Men de är fortfarande rätt plastiga. Man uppskattar gamla objektiv som Yashican ovan.. ja ni noterade säkert att jag bytte objektiv där, japanen fick vara med också. Nu pratar vi välbyggt och bildkvalitet som tävlar med Zeiss, vilket det också gjorde på sin tid. Nu får man sådana godbitar för några hundringar, otroligt! 

Sony NEX-5n med Yashica ML 35/2.8

Jo visst är det bl.a. Småland i sikte. Jag är på bildvisarhumör så vi tar en till utan prat.

Sony NEX-5n med Yashica ML 35/2.8

Om ni tycker mina hojbilder är tråkiga så är det helt ok! Själv tycker jag dom är klart roliga. Jag gillar hur 35:an renderar oskärpan så den släpper sådär lagom trevligt och skapar djup i bilden. En helt annan filosofi när det gäller bokehn än den måleriska tysken. Båda har sin plats. Det är förresten operan ni ser i bakgrunden. Tog en hel serie i svartvitt på den, något som inte får plats här och nu men en av dom kikar vi på.

Sony NEX-5n med Yashica ML 35/2.8

Intressant byggnad med många udda lösningar på utforming. Med en liten sväng runt operan och sedan tillbaks till hamnmiljön igen där jag inte hann med mycket mer för regnet var på gång och min timme var slut.

Sony NEX-5n med Pentacon 50/1.8. Färgglad hamn.

Det gick ingen nöd på mig för jag kostade på mig en cappuccino och våffla med sylt och glass på båtcaféet i närheten, tillsammans med snälle bror som anslutit lagom efter sitt ärende i stan. De gjorde kaffet på Bergstrands bönor och av smaken att döma var de färska. Jo jag är allt petig med kaffet.. också.

Dela:

Får jag får på rätt sätt?

Som jag nämnde i mitt förra (första) inlägg så har jag ganska nyligen börjat tänka i tema eller serier när jag är ute på fototur. Egentligen kan man undra varför jag inte gjort det tidigare med tanke på att jag fotat från och till i runt 30 år? Delvis tror jag att jag förut har försökt att jaga "bilden", alltså försökt få en bild som säger allt jag vill. Inget fel i det, men ibland/ofta är det svårt att få sagt allt om t.ex en skogshage med får med en enda bild.

Sony NEX-5n med Sigma 105/2,8 Macro

En annan del handlar såklart om mig själv som fotograf. Utveckling och ett vidare medvetande om att uttrycka med bild skapar behov av att få täcka ett tema, att få berätta en historia, att få gräva djupare i det jag upplever här och nu på plats.

Ett horn i sidan, gott att klia sig.  Sony NEX-5n med Sigma 105/2,8 Macro

En aspekt av det hela som man inte får glömma är att känna till sin utrustning. När jag kan min kamera, mina objektiv och deras egenskaper vid olika tillfällen, då kan jag också se möjligheter och bilder redan i mitt huvud medan jag går omkring och letar efter bilderna. Jag vet att mitt gamla Rokkor 58/1.4 ger en rätt skön levande och deltagande bokeh vid full öppning men att den nerbländad istället byter till att bli mjuk och följsam.

Sony NEX-5n med Minolta Rokkor 58/1.4 @ 1.4 

Jag gillar den levande karaktären precis som det korta men svårbemästrade skärpedjupet. Jag satte inte skärpan ovan precis där jag ville men det fungerar rätt ok. Hade jag inte kunnat min utrustning hade jag aldrig sett den möjligheten, den bilden i mitt huvud. Nu handlar det såklart också om att ha rätt grejer med sig vid rätt tillfälle, men jag försöker lära mig på att  "zona" in på det jag har med mig i väskan och hitta bilder eller små berättelser med just de verktygen. 

King of the hill.  Sony NEX-5n med Sigma 105/2,8 Macro

Allt detta kräver ju att jag fotar regelbundet, att jag undersöker mina objektivs olika egenskaper, att jag testar min kamera vid olika förutsättningar och hur jag kan använda alla dess verktyg och inställningar. Det blir på sätt och vis en sluten cirkel där. Utveckling, utrustning och träning. Det ena ger också det andra som ger det tredje osv. Det viktigaste i slutändan är ändå för min del att träna seendet, ser jag inte bilderna omkring mig spelar inte det andra någon roll, då blir det bara en massa kort och inga bilder och historier att berätta. 

Sony NEX-5n med Minolta Rokkor 58/1.4

Fick jag nu får på rätt sätt då? Ja det kan man undra :) Dom blev iaf svartvita, jag tyckte det blev bäst och det är lättare att göra en serie om den känns homogen. Svartvitt är också för mig ett ganska outforskat och spännande område. Jag försöker att lära mig se mer i svartvitt, kopplar om NEXen till svartvitt läge och tittar på skärmen hur det ser ut och letar och känner in. Live view är verkligen guld på det viset! 

Alla bilder i serien ses här: http://www.fotosidan.se/gallery/view.htm?ID=331702

Dela: