Mer eller mindre skarpt

Varför fota 2013?

Så blev det 2013 då. Givetvis skall detta bli mitt bästa och roligaste fotoår hittills, någonsin. Vad annars? Vi kör igång året med några bilder från slutet av det förra som det inte hunnits med att orda om innan.

 Sony NEX-5n med Voigtländer 15/4.5 @ runt 8. Notera vad sköna stjärnor man får.

En sen fotopromenad runt Eskilstunaån med vännerna Eva och Niklas. Givetvis har jag ändrat lite i vitbalansen, jag har även lagt på en viss splittoning. Jag har inga "måsten" när det gäller hur en bild, eller resultatet kommer till när det gäller de bitarna. Det viktiga för mig är att uttrycka det jag känner finns inuti bilden, inuti mig själv när jag tar det där ute i kylan. När jag tar en bild som denna vet jag inte just då hur slutresultatet skall bli, men jag känner att det finns något att hämta här, en inneboende poesi om man så vill. Pretantiöst? Ok.

 Sony NEX-5n med Voigtländer 15/4.5 @ runt 8 - Där framme står Eva och fotar.

Däremot är jag inte mycket för att manipulera genom att ta bort saker eller lägga till något, göra collage. Nej jag vill förmedla det jag såg och förnam när jag tog bilden, inget annat. Världen är fylld av motiv nog ändå utan att jag har behov av att förändra den på det viset. Sedan om det blir svartvitt, toning eller bara en enkel justering av nivåerna det varierar. Vad håller jag på med egentligen då? Konst? 

 Sony NEX-5n med Voigtländer 15/4.5 @ runt 8 - konst i gamla museiparken

Vi kan väl kalla det för att jag har en ambition att skapa något bortom det rent tekniska och det rent estetiska. Jag vill förmedla någonting, ett uttryck, en känsla, ibland ett budskap - oftast en kombination av flera saker.

Det är ju nytt år, jag måste fundera på vad och varför jag fotar och vad jag skall göra detta året. Man får titta tillbaka lite, reflektera, kanske få insikt och gå vidare. Kommer jag fram till något?

 Sony NEX-5n med Voigtländer 15/4.5 @ runt 8 - Jag gillar flares!

Egentligen inte mer än att jag fortsätter träna ögat, bli bättre tekniskt, hitta nya vägar att se omgivningen. Jag har några områden jag vill utveckla på sikt så som svartvitt, porträtt.. ja människor överhuvudtaget. Ni ser dom inte så ofta i mina bilder. Eva har skymtat förbi idag och hon blir ensam om det.

 Sony NEX-5n med Zeiss Distagon 25/2.8 @ runt 8 - Inte lika kul stjärnor med zeissen faktiskt.

Ni noterar att jag bytte objektiv här? Jag har blivit riktigt förtjust i Voigländern så den sitter på oftare än något annat av mina 711 (nåja) objektiv just nu. Men här passade Zeissens 25mm bättre. Jo objektivparken vill jag utveckla med fler högpresterande glasbitar detta året. Någon Zeiss till, kanske en Leica, det skulle vara kul att få testa en sådan närmare.

Min kamera får nog hänga med ett år till som det känns nu. Nya Nex-6 lockar visserligen en hel del, men den kan inte ge mig bättre bildkvalité då sensorn presterar i stort sett lika med min 5n och då kan jag inte motivera att lägga dom pengarna. Nästa generation däremot hoppas jag på.

 Sony NEX-5n med Voigtländer 15/4.5 @ runt 8 - Där åkte den på igen!

Ja just det, inte att förglömma, detta året har jag som mål att få till en utställning också. Det var en del år sedan jag deltog eller hade egen sådan nu. Det är dags tycker jag. Det utvecklar och ger mycket att ställa ut, oavsett om det är i en samlingsutställning eller en egen.

En sista bild, jag är på väg hem här, ganska frusen men ville ha en bild av parken först.

 Sony NEX-5n med Voigtländer 15/4.5 @ runt 8

Ni som ogillar bilder som är lite arbetade, ledsen men jag tycker detta är kul. Har ni ändå läst hit så tackar jag för det. Jag kommer att fortsätta göra bild som det känns bäst för mig, jag är kreativt lagd åt det hållet. Hoppas ni gör detsamma - det som känns bäst för er. Låt oss göra 2013 till vårt bästa bildår på det viset.

Dela:

Febrigt Zeissande genom Eskilstuna

Här skulle jag egentligen redan för en vecka sedan skrivit om och visat några bilder från min vistelse i Göteborg . Men så hände något som fått mig helt upptagen med annat senaste veckan. Ibland får man "oväntat" besök.. eller nja så oväntat var det väl inte. Jag har ju kikat efter en Zeiss ett tag och för en vecka sedan damp avin på mitt Distagon 25/2.8 ner i brevlådan. Fick den ganska billigt då det finns en liten skada på coatingen på frontglaset. Nu är det inte så farligt i praktiken då det är den bakre coatingen närmast sensorn som är det viktiga i sammanhanget, det är den som stoppar de reflexer som eventuellt tar sig förbi fronten eller skapas på färden bakåt mot sensorn genom glasen. Detta är för övrigt C/Y-versionen för er som kan alla varianter.

Naturligtvis satte jag den genast på min Nex och sprang ut i skogen för att testskjuta. Resultatet blev rätt blandat. Jag använde den på ungefär liknande sätt jag gjort med mina andra vidvinklar och även med min sköna Yashica 50/1.4 som i stort sett är en kopia av Zeiss egen Planar och presterar väldigt likt, om än med lite varmare rendering.  Även om nu första dagens resultatet bara blev sådär så såg jag stor potential i några av bilderna och vet av erfarenhet att ett nytt objektiv tar lite tid att lära känna och köra in innan man hittar rätt.

Därför tog jag häromdagen en liten photowalk runt Eskilstuna med min vän Niklas i eftermiddagssolen.

Äntligen en bild efter all text eller hur? Kommer inte att skriva ut att bilderna är tagna med min NEX-5n och Zeiss Distagon 25/2.8 varenda gång för det har ni nog förstått nu.

Hoppsan, såg direkt på kamerans skärm att nu ville Distagonen vara kompis med mig. Kontraster, färgrendering, den omtalade Zeiss-3d-effekten, allt ploppade plötsligt fram, och jag blev såklart överlycklig. Trevligt kvällsljus fungerar bra med alla objektiv, men det märks att det här är inte som att köra vilken Volvo som helst. Nej här sätter man sig bakom en valfri sportbil där det gäller att kunna hantera resurserna rätt, annars blir det diket nästa. Detta från någon som varken har en bil eller ens ett körkort men ändå..

 Apropå motljusegenskaper, inga problem. Detta är från fristadstorget mitt i centrala Eskilstuna.

Skruvar jag på t.ex ett kitobjektiv misslyckas jag sällan med att få en hygglig bild oavsett motiv så länge jag sköter exponeringen någorlunda, inga dikeskörningar där inte. Med Distagonen blir jag snabbt straffad om jag inte är fokuserad på min uppgift, men är jag det blir jag istället belönad flera gånger om med en bildkvalitet som kitgluggen kan glömma alla dar i veckan. 

Räkna blad någon? Trevlig upplösning/skärpa/kontrast. Titta i större format gäller på alla bilder.

Vi gick vidare från centrum av stan ner mot ån igen och besökte strömsholmen och de äldre fina fabriksområdena. Bilden ovan visar mest trädet men bakom ligger vattenpalatset och även sporthallen där Guif spelar sina hemmamatcher i handboll.

En vy över ån mot Kloster kyrka med sina två torn måste man ha, den syns för övrigt nästan var man än befinner sig i stan. Solen ger här ett skönt sista ljus ifrån sig där den finns bakom mig. 

Vi tar en bild till och minimerar snacket här.

Detta ser man om man vrider sig åt höger från förra bilden sett. Vackert med dessa äldre fabriksbyggnader. Används idag bl.a. som museum och utställningslokal.

Nu har jag såklart behandlat bilderna i Lightroom och Photoshop, mestadels inte mer än att ändra kurvor, nivåer och vitbalans. Något som i sig går rätt snabbt men tar lite tid att hitta till en början då alla objektiv skall behandlas på olika sätt för att få fram det bästa ur dom. Vad som då är det bästa varierar nog dessutom med min egen utveckling som fotograf skulle jag tro då mitt bildideal ändrat sig genom åren.

Jag kan ibland drabbas av att bli en smula manisk i jakten på att försöka "optimera" resultatet jag känner finns där som en potential i bilden redan från början. Så jag fick vackert testa mig fram en stund (läs: flera kvällar i rad) för att hitta dit jag ville, det jag visste fanns där inbyggt att hämta. Här märkte jag också att Zeissen gav mig en hel del att jobba med, filerna tålde behandling bra, det finns mycket information i dom.

Det roliga i sammanhanget är att den faktiskt ger rätt färdiga bilder redan från början och flera av dom behöver inte särskilt mycket efterarbete egentligen. Mycket mer färdiga bilder än något annat objektiv jag använt. Men jag var ju ändå tvungen att testa gränserna lite och utforska, det är den värd.

Utsikt från nybron som ligger vid kyrkan ni såg förut. Det har nu mörknat en del.

Det intressanta är att trots stark kontrast i bilderna så behålls ändå nyanserna, mycket uppiggande då jag saknar det i mina billigare objektiv. Där finns sällan kontrasten på samma sätt utan man får trycka till den i efterhand vilket oftast resulterar i att nyanserna då ryker. Jo med lager av kurvor får man rätt bra resultat om man orkar men det blir ändå inte detsamma. Faktum är att jag nu får ett resultat som jag förut fått kämpa för när det gäller toner, färger och allmän rendering. Bättre dessutom. Riktig mysfaktor alltså!

Gamla stan på söder här i Etuna.

Klockan var nu mycket så jag och Niklas tog oss tillbaks till hemtrakterna på söder och när man passerar gamla stan vid ån med nytt objektiv måste man ta (ännu) en bild på detta vackra motiv. Zeissen gjorde mig inte besviken, tvärtom, skön allmän pop och sådär mustiga färger jag tycker om. Redan i original finns de där och med lite mindre justeringar i efterarbetet förstärks alltihop på ett sätt jag gillar. Se de där fina skiftningarna i väggarnas toner samtidigt som kontrast och färger har så, i mitt tycke, skönt tryck i sig. Hela den lite kallare färgskala som Zeissen har gillas också, den ger en form av renhet och klarhet i färgerna som gör mig smått lyrisk.

Jag är medveten om att detta blev väldigt mycket text och tekniskt prat men jag blir sådan ibland. Skippade ni texten och kikade på bilderna är jag förstående och också väldigt glad för titten! Ok en sista bild får det bli. 

Cirkeln sluten, det var här dagens första bild på Niklas togs när vi var på väg och här tas också kvällens sista vid 23-tiden. 

Som ni märkt är jag inte bara nöjd med mitt köp, jag har nog dessutom drabbats av den där Zeissfebern man har hört talas om. Ni som har den kanske känner igen er? Jo visst Zeiss är dyra, i alla fall om man köper nytt, för dyrt med mina små begränsade medel. Men mitt begagnade Distagon kostade mindre än de flesta moderna budgetobjektiv av medelmåttig kvalitéet och presterar så väldigt mycket bättre. Man får "dras" med manuell fokus, men det är ju så jag fotograferar numera så det passar mig bra. Så fina välbyggda objektiv är en dessutom en inspirerande njutning att använda, underskatta inte den inspiration dina grejer ger dig!

Jag återkommer till Göteborg lite senare när febern lagt sig en smula.

Dela: