Mer eller mindre skarpt

Med Janne runt stan - del 1

Jag slog Janne en signal och undrade om vi skulle ta en liten fototur? Jodå det tyckte han var en bra idé. Jag packade min lilla men naggande goda crumplerväska med några utvalda objektiv samt nyladdad kamera och begav mig till parken i närheten där vi stämt träff. Vi blev sittandes en stund på en bänk och pratade lite om objektiv och kameror, inget udda ämne, innan vi begav oss ner på stan.

Sony NEX-5n med Zeiss Distagon 25/2.8 @ 2.8 - Åke Jönsson, dansös

Vädret som var lite svajigt lovade ena stunden en fin solig kväll men sedan dök mörkare moln upp. Solen var nog i moln just när vi hittade den fina dansösen som stolt poserar utanför teatern.

Jag försökte mig här på ett bokeh-panorama på 10-12 bilder med mitt Yashica 50/1.4 medan hon lydigt stod still. Men den fick jag inte riktigt att fungera p.g.a ett mindre parallaxfel. Det är ett litet projekt jag har att ta motiv med full öppning (1.4 alltså i detta fallet) på ganska nära håll och sedan täcka motivet med x antal bilder som jag sedan syr ihop till en enda större bild. Vitsen är, förutom den stora detaljrikedomen, att man får lite storbildskänsla med det korta skärpedjupet som uppstår.

Tyvärr händer det ganska ofta att man får parallaxfel då man som jag är utan stativ, står nära motivet och dessutom vinklar runt kameran. Det gör att bilderna blir ur olika vinklar, beroende på hur jag lyckas hålla kameran någorlunda still eller inte. Datorn gör sedan sitt bästa för att pussla ihop mina bilder men ibland blir felen för stora och så blev det just här. Nu har detta elände hänt förr så vis av erfarenhet bytte jag på slutet till min mer vidvinkliga Zeiss och tog en "vanlig" backupbild av skönheten för säkerhets skull och det är den ni ser här.

Just statyer är intressanta som fotoobjekt, jag skall göra något tema av det framöver!

Sony NEX-5n med Zeiss Distagon 25/2.8 @ 2.8

Vi tog oss vidare in till Rothofsparken som är en trevlig liten oas mitt i stan. Jag har med tiden blivit mer och mer intresserad av att försöka fånga vardagsföremål i sin kontext, sitt sammanhang, försöka beskriva dom med rätt vinkel och komposition.. lite som ett stilleben ute i vardagen. Stolarna ovan, som tillhör ett kafe, är ett sådant stilleben. Jag tog säkert 20 bilder i olika vinklar och med olika kompositioner tills personalen lite försiktigt undrade om det var ok att de fick ta in stolarna nu när de skulle stänga? Det gick fint, jag var ju färdig. Man är som man är!

Sony NEX-5n med Meyer-Optik Orestor 135/2.8 @ 2.8-4? osäker där.

Längre in i parken träffade vi på lite änder och sådana gillar jag och då åkte den gamla godingen från det sedan länge avsomnade tyska Meyer på, den som brukar kallas "bokeh monster". Detta mycket beroende på sina 15 bländarblad som oftast ger en mjuk fin behaglig bokeh oavsett bländartal. Bländaren är steglös för den delen så ibland vet jag inte riktigt vilken bländare jag använder, det kan ju lika gärna vara 3.47 som 4.22 men strunt samma. Ni ser att det förutom en skönt krämig bokeh också har en rätt skön färgbehandling. Detta så länge man inte utsätter det för direkt sido- eller motljus då coating inte existerar och allt får en hinna av ljus. Men under rätt förutsättningar presterar det riktigt fint tycker jag. Faktiskt är det rätt skarpt redan vid 2.8 också. Om jag inte missminner mig så gick Meyer upp i Pentacon i dåvarande östtyskland och objektivet gick sedan under det namnet, men skall vara likadant och prestera lika bra.

Kan tilläggas att teleobjektiv handhållet inte är NEXens styrka. Mer än 135mm vill jag ogärna använda utan stativ. Hade jag haft den EVF som finns att köpa till (hutlöst dyr) hade det nog varit enklare men med live view och tele är det inte helt enkelt att ens få in fåglar i sikte. Skall man sedan dessutom hinna ratta in fokus, om man som jag jagar skärpan på egen hand, har man att stå i..

Sony NEX-5n med Meyer-Optik Orestor 135/2.8 @ 2.8-4 någonstans.

Dessa trevliga änder var någorlunda stillsamma så det gick rätt bra. Jag gick runt ån och slogs med myggen och försökte hitta något motiv, det gick sådär. Man tar då vad man haver, en Janne.

Sony NEX-5n med Helios 44-2 58/2 @ 2 , Janne vilar och kikar igenom sina bilder.

Jag tog här fram min ryska Helios som är kul på många sätt, bland annat för att den är lika skarp på bländare 2 som resten av bländarserien, iaf i mitten. Kantskärpan är nämligen ganska mjuk som ni ser på Jannes vänsterarm nere i bilden. Men vad gör det när motivet är centrerat. Ni har redan noterat den där sköna s.k swirly bokehn som bakgrunden har? Bakgrunden liksom böjer sig runt i bilden. Det är det bästa med Heliosen, särskilt just modellen 44-2 som med sina 8 bländarblad vid full öppning kan provoceras att skapa detta. Det finns högvis av denna Zeisskopia i baltländerna och Ryssland, så du hittar dom billigt på ebay/tradera. Det har M42-fattning vilket flera system idag fixar med adapter dessutom.

Ni märker att detta blir långt. Jag insåg att det var nog bäst att dela upp turen i två delar om jag någonsin skall få läsare igen. Det faller sig dessutom naturligt för i nästa del så har en del tunga moln kommit dragandes medans vi går hemåt på andra sidan ån. Så där kommer ni att få se Eskilstuna vid ett helt annat väder än jag visat upp förut, viss dramatik utlovas. Men vi kör en bild till först.

 Sony NEX-5n med Zeiss Distagon 25/2.8 @ 2.8

Detta var bland det sista vi såg av solen när vi lämnade Rothofsparken och begav oss vidare mot nästa del av äventyret. Tack Janne för denna del av turen och väl mött i del 2 allihop!

Dela: