MikSwe Photography

Berättelser från mina fotoutflykter och ibland lite inspirationstips.

Getterön 2015

Augusti är den rätta tiden att ta sig till Getterön om man vill fota sparvhök i våtmarksmiljö. I augusti så är det många småfåglar i och runt vassruggarna och sparvarna börjar samlas i stora flockar.

Det i sin tur lockar alltid fram en och annan rovfågel som vill ha sig ett skrovmål. Den mest intressanta tycker jag att sparvhöken är. Till skillnad från mer betäckta landområden så kan sparvhöken inte smyga sig fram i skydd av buskage och lövverk för att överraskande dyka ner från en trädgren. Istället så utnyttjar den de gömslen som finns tillhands för oss som tittar och fotar fåglar, för att få en överblick av matbordet. Det är alltid lite frustrerande när man sitter i gömslet och hör hur den kliver om kring på taket utanför ens synfält :-)

Men lika ofta så ser man sparvhöken sitta på en sten i det svaga solnedgångsljuset på stranden och spana.


Ofta sitter den i skuggan där den är svår att upptäcka när man har den lågstående solen i ögonen.


Trots den låga startpunkten kan den kasta sig iväg med en blixtrande hastighet...


Andra fåglar som hinner se den kastar sig instinktivt ur vägen...


Ofta kommer den tillbaka tomhänt...


Men då och då så får den tag i något smaskigt som här när en skäggmeshane fått bli middag istället för att umgås med familjen.


Den trädlösa miljön innebär också att andra smygtekniker prövas. Att tex sitta i vattnet och låtsas vara helt oskyldig kan ju fungera. Som här på en bild från 2011. Den här sparvhöken hade lagt sig eller hukat sig ner i den gröna sörjan och väntade på att bytet skulle promenera fram till den.


Det fungerade ganska väl som kamouflage för många fåglar passerade ganska nära och de verkade helt obekymrade. Men när sparvhöken väl försökte ta dem så hann den inte få upp farten i anfallsögonblicket innan bytet hunnit lyfta. Kanske beror det på att bytena ofta har långa smäckra ben som inte suger fast i dyn som sparvhökens gör eller så är det helt enkelt en dålig anfallsmetod :-)

Den såg faktiskt lika förvånad ut varje gång som bytet med lätthet hann lyfta och flyga iväg :-)

Jag har faktiskt i samma område även fångat pilgrimsfalk på bild som smyger fram i skydd av små grästuvor. Det var 2009 och det var väldigt långt avstånd och bilden är hårt hårt beskuret, men i bildserien ser man tydligt hur den hukar sig och smyger fram för att sedan kika upp över gräskanten.


Jag antar att det är en del av utvecklingen, det här med att pröva nya saker för sin överlevnad och jag konstaterar att det är på Getterön i augusti evolutionen sker :-)


www.mikswephotography.com

Postat 2016-03-05 17:12 | Permalink | Kommentarer (2) | Kommentera

Getterön december 2014

Sedan några år tillbaka har man haft en vinterutfodring vid Getteröns naturreservet. Utfodringen lockar till sig mängder med havsörnar varje år och det fina med den här utfodringen är att den är lättillgänglig för allmänheten så länge man håller sig till de gömslen och stigar som är anvisade. Utfodringen skiljer dessutom genom att man lägger ut en mindre mängd mat varje dag istället som på många andra platser som får en större mängd en gång i veckan. Det innebär att själva matfesten är koncentrerad till timmen efter att maten blivit utlagd för att sedan snabbt ebba ut. Så det gäller att vara på plats tidigt, ha varma kläder och sedan hoppas på det bästa.

Redan i den mörka gryningen kan man urskilja alla kråkor och måsar som väntar en bit bort från utfodringsplatsen. Måsarna nära eller i vattnet och kråkorna på land. Allt eftersom det gryr så kommer de närmare och närmare. Alltid är det en eller ett par individer som flyger in mot maten liksom för att testa om den är fri från rovdjur och fällor. Som på en gemensam signal så kastar sig flockarna sig till slut in över maten.

Det är först en stund senare som de första örnarna kommer inglidande. Matplatsen är därmed förvandlad till ett kaos av vingar, klor och matstycken som slits, tappas och hittas igen.

Att i detta kaos hitta fina fotomöjligheter är en chansning för det är alltid en kråka (eller tio) som flaxar runt mitt i bilden. Så det är bara att mata på för det är enklast att sortera ut bilderna i efterhand. Man kan närma sig den här fotoupplevelsen på olika sätt: antingen tar man de där kaosbilderna som kan bli väldigt actionfyllda, gärna med en mindre bländare och lite längre slutartider eller så kan man fokusera på nån enstaka individ som man sedan försöker följa med en större bländare och kortare tider. Eller så mixar man alltihopa till en kokande gryta med varierat innehåll. Personligen försöker jag få till bilder på individer som inte bara står still och poserar eller som har hela näbben fulla med kött. Helst vill jag se havsörnar interagera med varandra.

Så här kommer några bilder från förra året:
När de mindre fåglarna varit på plats en stund så lättar örnarna och flyger in mot matplatsen.



Örnarna kan komma in högt eller lågt. Det är fascinerande att se när de utan ansträngning glider in 20-30 cm över marken för att i slutet fälla upp vingarna och mjukt bromsa in.


Eller så kommer de in med kraft för att jaga bort de som redan är vid maten.


Ofta äter de direkt på plats, men lika ofta är måsar och kråkor på dom så det inte blir någon matro och då kan de ta ett större stycke med sig för att kunna äta lite mera i fred en bort bort.


Det brukar dock inte dröja länge förrän de blir upptäckta av någon annan örn som gärna vill ta för sig.


Vissa väljer att sticka iväg utan maten medan andra står fast vid sin rätt att äta.

När klorna kommer fram så brukar det dock snabbt visa sig vem som är den mest dominanta av de båda.


Efterhand som de blir mätta så drar sig örnarna bort för att smälta maten, gärna i närheten av lite vatten för man blir ju lätt lite törstig efter all spänning :-)


Allt groll är som bortblåst och man chillar lite ihop, så som rovfåglar och rovdjur gör när dom är mätta och det inte finns några problem med andras närvaro.

www.mikswephotography.com


Postat 2015-05-04 19:00 | Permalink | Kommentarer (3) | Kommentera

Vanliga fåglar 2014

Det kanske är en lite märklig rubrik men i väntan på de resor jag planerade att göra i september så fotade jag fåglar i olika fågellokaler i Halland. Det sköna med att fota dessa vanliga fåglar är att man får så många chanser. Själva fotograferande är mera avslappnat och man kan experimentera mera. Missar man så kommer det alltid en ny chans inom kort.

En fågellokal som jag kört förbi många gånger visade sig ha ett helt ok fotogömsle. Mellan Halmstad och Trönninge ligger den bland ett par små dammar. Gömslet har både låga och höga luckor och rejält med plats. Tyvärr hade vassen vuxit upp ordentligt så det gick inte att utnyttja alla platser men det var ingen trängsel så det gick bra. Mycket gäss givetvis men en hel del vadare, änder och lite annat smått och gott visade upp sig.

Har man korta ben står man på torra land och har man långa ben kan man stå i vattnet.

Har man lång näbb kan man fånga större fiskar...

Grönt var tydligen årets modefärg...

Gott med en tupplur efter maten, bara inte benet somnar nu...

Jag kan också ...lite svårt att hålla balansen bara...

Jag hann med några avstickare för att försöka fånga lite snabbare fåglar på bild.

Satt i fotogömslet på Getterön när stora droppar ramlade ner från himlen. Det störde inte svalorna som med blixtens hastighet susade runt och käkade insekter.

Eftersom det regnade hade jag ingen brådska att ta mig ut så istället försökte jag fånga svalorna när dom plocka de insekter som hamnat i plurret. Många bilder blev det, men till slut satt den där.

Lite enklare var det att fota kungsfiskare även om de verkar röra sig fortare än svalorna.

Fast det är klart att det blir enklare när dom sitter still.

Krängde på en 2x konverter för att komma riktigt nära och ta ett porträtt av denna vackra fågel.

Den är ju inte vanlig kanske du tänker, men jag tror den är vanligare än man tror, bara lite svårare att hitta :-)

Edit: Bara så jag inte inger falska förhoppningar; kungsfiskaren är inte fotad vare sig på Getterön eller vid Trönninge Ängar. Det var en av avstickarna som jag nämnde i förbigående :-)

www.mikswephotography.com

Postat 2015-02-12 21:03 | Permalink | Kommentarer (5) | Kommentera

Påskavrostning.

Senast jag höll i kameran var i början på december. Det har varit fullt upp med allt möjligt annat än fotografering så nu kände jag att det var dags att rosta av lite. Tog en sväng ut till kusten, vädret var strålande och det var skönt att bara vara, så ev bilder fick bli en bonus.

Det var i alla fall ingen tvekan om att det var uppvaktningstider för de befjädrade; halsar sträcktes, det tutades och plaskades i vattnet, allt i olika hängivna försök att locka till sig en lämplig hona.




Det är otroligt så fort man tappar handlaget när man inte håller på dagligen med kameran. Förr var det enkelt; det var en knapp och kanske en avståndsskala - du vet en sån där med ett ansikte eller berg för nära- eller långt-bort-fokus. Nuförtiden sitter det över dussinet med knappar som man snabbt måste kunna sköta utan att tänka för att få till de där perfekta inställningarna. Efter att gjort ett antal nybörjarmisstag så verkade det lossna så sakteliga.

Tog också en tur till Getterön. Där hittade jag den här duvan som verkade fundera över vädret: "Ska det bli regn månne?"


Nu hittade jag inte bara fina fotomotiv där utan även trevliga personer som jag filosoferade med, allt medan solen sakta dalade. Ute på fälten var det knökfullt med vitkindade gäss. Då och då lyfte de i stora sjok så himlen nästan förmörkades av alla gäss.

Solen sjönk stadigt och blev allt rödare och jag lyckades faktiskt pricka in några flygande gäss mitt i ljuset.


Sedan hände nåt ovanligt, jag har inte sett nåt liknande fenomen tidigare; solen blev fyrkantig!


Givetvis har det säkert en helt naturlig förklaring och det har nog även nästa bild. Jag la inte märke till den när jag fotade utan det var först senare när jag gick igenom bilderna på datorn som jag såg det.

Du har säkert hört talas om gubben i månen, men har du hört talas om gubben i solen :-)

Hoppas du hade en fin påskhelg också :-)

Postat 2014-04-21 22:16 | Permalink | Kommentarer (4) | Kommentera

Skäggmes-kuttrasju

Det börjar snart hända saker ute i vassen. Förra året satt jag i gömslet vid Getterön och spanade på skäggmesar. Utan att ha någon direkt statistik att referera till så tyckte jag att det var ett bra skäggmes-år. I juli 2013 så fick jag den här lilla kärlekshistorien på bild:

Trots att de satt sig lite i skymundan så var det en och annan fluktare som såg dom......så till sist försvann dom in bland vassstråna :-)


Postat 2014-04-13 20:24 | Permalink | Kommentarer (1) | Kommentera
1 2 Nästa