MOMENTS

Vintern släpper sitt grepp om Stockholm

Vintern har varit lång, den längsta jag kan minnas. Men vintern är en vacker tid, och Stockholm klär i alla årstider. Snart kommer hon att slå ut i full vårprakt, med prunusträdens rosa blomning som kronan på verket i flera av våra parker. Men än får vi vänta...

H

......vänta på öppet vatten...

H

...på att snön ska smälta...

H

....och på lövsprickningen...

...men snart så ;o)

Ha en fin dag! Mvh Elisabeth

Dela:

Gatufotografering...with a twist...

Tisdag eftermiddag och jag promenerar på Stockholms gator. Jag har kameran och 50-mm-objektivet i sällskap. Staden är full av hemåtskyndande människor, och jag tänker att jag ska fånga några på bild. Helst vill jag inte ha så många med i bilden, och det är svårt att hitta en plats utan alltför mycket folk. Jag svänger in på en bakgata.

H

Jag är på väg hem så mitt mål är T-Centralen. I korsningen Kungsgatan, Vasagatan stannar jag och väntar på grön gubbe.

H

Det är gråmulet till tusen och alla är klädda i mörka kläder. Så plötsligt när jag går där längs Vasagatan kommer en kvinna ut ur en affär alldeles framför mig. Hon har en blå -och grönrutig kappa på sig och ett par knallblåa stövlar. En sannerligen uppfriskande färgklick! Hon går fram till sin cykel som står parkerad vid en busshållplats. Henne vill jag fota! tänker jag och positionerar mig en bit ifrån henne. Men så ångrar jag mig. Jag vill VERKLIGEN fotografera henne. För första gången i mitt liv går jag fram till en främmande människa för att fråga om jag får ta en bild. Jag knackar henne försiktigt på axeln där hon står böjd över sin cykel. Hon vänder sig om.

- Men det är ju Du!!! utbrister jag förvånat.

Det är skådespelerskan Pia Johanssons axel som jag har knackat på.

- Ja det är ju jag, svarar hon.

- Alltså det här blev ju väldigt tokigt, fortsätter jag, och försöker förklara mitt förstagångspåhopp för henne, och att det faktiskt var hennes färgglada kläder som fångade min uppmärksamhet.

Under tiden står hon och tittar på mig, och det ser ut som hon tänker;

-Vad vill den här människan med uppspärrade ögon och en kamera i högsta hugg tro?

-... så är det ok att jag tar ett kort, avslutar jag.

- Ja, det är ok! Hur vill du att jag ska stå?

- Stå och håll på med din cykel som du gjorde nyss, instruerar jag.

Skarpt läge. Och då blinkar kameran EE!!! Innan jag kommer på att jag har vridit på bländarringen har det gått en stund, och när jag slutligen får ordning på kameran stressar jag fram ett par bilder.

H

Och eftersom hon hade så färgglada kläder kommer ett bevis på det här.

H

Inga mästerliga bilder på något sätt, men ett väldigt roligt minne från mitt första försök att medvetet fota någon på gatan som jag inte känner. Tack Pia!

Ha en fin onsdag alla därute. Mvh Elisabeth

föregående blogginlägg om gatufoto

Dela:

Den andre fotografen...

Djurgården håller på att kväva mig! Det verkar som om alla samlats på Djurgården just  idag. Och jag som satt ensam på en klippa på Gålö tidigare i morse och njöt i solen. Allt var stilla, fridfullt med isen som brakade mäktigt framför mig. Och nu går jag omkring i ett gytter av människor. Hur kunde jag vara så dum att åka därifrån? Vad skulle jag in till stan och göra?

Jag söker ro på udden ute hos Jenny, Jenny Lind. Hennes volangkjol gör sig så fint i solljuset.

H

Jag måste hem! Men jag vill ju åtminstone ha med EN bild. Jag har ju tänkt mig lite gatufotografering, i kontrast till all natur jag så ofta fotograferar. En bild! Jag slår mig ner på en parkbänk. En strid ström av människor passerar. Det här är ett relativt obeprövat område, och jag tvekar, hopplöst obekväm i min roll, men tar till sist upp kameran.

H

Jag har svårt att fokusera på det jag gör, känner mig alltför exponerad. Jag måste hitta en ny plats tänker jag.

H

Lite längre fram finns ytterligare två lediga parkbänkar. Jag slår mig ner på en. Om jag skjuter lite från höften, så märks det inte så väl att jag sitter och fotar, tänker jag. Det går sådär! Nej, det går inte alls! Jag vänder mig om för att se hur ljuset faller från motsatt riktning. Där, på den andra parkbänken har en annan fotograf slagit sig ner, och han fotograferar MIG! Ha! Jag är avslöjad! Tagen på bar gärning!

Någonstans ifrån fylls jag med mod, och utan att tveka tar jag upp kameran och fotar rakt in i den andre fotografen. Jag blir själv alldeles överrumplad över min manöver.

H

Och tack vare det trevliga mötet sitter jag nu och lyssnar på Isabella Lundgren.

På T-centralen på väg hem får jag en idé.

H

Tänk vilket fiffigt arbetsredskap ett cafébord kan vara.

Sammanfattningsvis är jag riktigt nöjd med min fotodag!  Och tack Lorentzo för tipset om Isabella Lundgren, riktigt bra! Det var allt för den här gången, ha en trevlig kväll. Mvh Elisabeth

Dela:

Tamdjur

Jag älskar att fota djur. Att uppsöka djur i naturen tar tid...som jag inte har så gott om just nu.  Men, jag har ju grannar som har egna djur. Det borde ju vara ganska enkelt tänkte jag i min enfald , de vet man ju var man har...

Min granne Maj  har en Briard, Jack, jag kallar honom Lurv! Vi åkte ut till  Sundby Gård. Där  finns stora vidder för hundar att springa på och jag hade flera klara bilder i huvudet på foton som jag skulle ta. Jag kan villigt erkänna att det inte visade sig vara det lättaste. Men vad många erfarenheter rikare jag blev ;o). Enkelt? Näe. Kul? Jajamen!!! Möt Jack:

H

Ståtlig herre på alla sätt och fullständigt ovillig att springa där jag ville att han skulle springa ;o)

H

Men nu hade jag ju fått lite blodad tand på området så på eftermiddagen ringde jag till en kompis som bor en kort promenad från där jag bor. Hon har hästar. Även dem ville jag fota springande.

H

Min väninna var den som kom att göra det mesta av springandet. Tyvärr var det lite mörkt i hagen och jag var tvungen att använda riktigt höga ISO:n så jag valde att sedan redigera hästbilderna i Color Efex Pro för att få den känsla jag eftersökte.

H

Väldigt fint att de har varsin färg tycker jag.

H

Det här var verkligen roligt, och något jag kommer att jobba vidare med. Idag är det fredag, så jag passar på att önska dig en riktigt Trevlig Helg! Mvh Elisabeth

föregående blogginlägg

Dela:

Cayman Islands - A Caribbean Dream

25 years ago I swam in the Caribbean Sea for the first time, I've been longing to go back ever since. In december 2012 I finally got the chance again, this time with my family.

Cayman Islands are located in the western Caribbean Sea, south of Cuba, east of Mexico. Grand Cayman is the biggest of the three islands with an area of 192 km2. Cayman Brac and Little Cayman as the sister islands are called are much smaller. Approximatley 55.000 peolpe live on the three islands today.

In the old days when pirates roamed the Caribbean waters they left people on Cayman Islands as a punishment!

H

Back then the Cayman Islands were populated only by turtles, alligators and lizards, and there was no fresh water to be found.

H

Then came the pirates...and later on the tourists...

H

We stayed a two minutes walk from Seven Mile Beach. And what a beach! White sand and crystal clear water.

H

Every evening we watched the sunset.

H

...some fell asleep.

H

Cayman Islands is a paradise for divers and snoklers as the water is just amazing! One very popular thing to do is to visit Stingray City. A thirty minutes boat ride away, in the middle of the ocean is a shallow area where singrays hang around.

H

You get to cuddle with them, if you dare.

H

Back on the beach the boys went skimboarding.

H

Taking an early morning walk on the island...

H

...resulted in a  close encounter with a pelican...

H

...and you find lizards everywhere. Blue iguanas (Cyclura lewisi) are found only on the Cayman Islands. This is a juvenile. They can grow to over 1,5 meters and weigh more than 12 kilos.

H

But we spent most of the time on the beach.

H

The boys loved it!

H

We all hope to go back...soooon!

Thanks for your  visit. Have a great day/ Elisabeth

Dela: