Episoder från min värld
POKHARA - del 3
I Nepal har folk lärt sig att ta betalt av turisterna när de vill fotografera. Som tur är så finns det fortfarande de som tycker att det bara är kul att bli plåtade. Som den här skolklassen. Läraren försökte hålla något slags föredrag när den förbaskade turisten dök upp med sin kamera och fick all uppmärksamhet.
Många barn får inte gå i skolan alls. Kastlösa och föräldrarlösa tillhör förlorarna i samhället. Som jag nämnt tidigare finns massor av välgörenhetsorganisationer i Nepal - små som stora. Mr Kul drev en av de mindre. Han hade tagit hand om fem barn till kastlösa föräldrar och avlönade för donerade pengar en lärarinna som kom och gav barnen undervisning några timmar på sen eftermiddag till kväll.
Även i Pokhara får vissa hämta vatten vid brunnen.
Terrassodlingar strax utanför stan.
Turister som provar på paragliding.
Fortsättning följer...
Dela:
KATHMANDU del 3
Som vanligt i asiatiska städer (även större) är boskapen aldrig långt borta. I Kathmandu finns ett stort fält som används för diverse evenemang. Kreaturen hjälper till att hålla vegetationen nere. Fast inte ser de här torra buskarna så aptitliga ut.
Det mesta som händer händer på gatan. Här friteras det för fullt. Nepal är magsjukans förlovade land, men på sådana här ställen är det ganska ok att äta. Även om hälsovårdsnämnden här hemma knappast skulle ha godkänt tillagningen.
En fiskaffär visar också upp sina varor på gatan. Firrarna ser väl fräscha ut, men är de fångade i någon av floderna så vet jag inte om jag är spekulant. Halten miljögifter torde vara avsevärd.
Det finns hur många olika religioner och livsåskådningar som helst i Nepal. Det verkar inte heller vara några större motsättningar mellan dem, till skillnad mot i många andra länder.
Här snubblade jag in i ett barndop. Föräldrarna fick inte själva bestämma namnet på sitt barn. I stället tillkallade man en munk som skötte den detaljen. Det kunde ta någon timme för honom att rådfråga gudar och andar, bränna rökelse och meditera. Till slut hade han dock namnet klart för sig och ceremonin kunde börja.
Efteråt har jag fått höra att många föräldrar kallar sina barn något helt annat, om de inte är nöjda med munkens val.
Fortsättning följer...
Dela:
