Natur till tusen och lite blandat
På hundpromenad....
Det är ofta på mina hundpromenader som jag har nöjet att "springa på" viltet i mitt närområde. Framför allt är det dovhjortarna som är minst skygga men även rådjur och harar kan man få en bild av - med rätt avstånd till dem.
Mina hundar som idag är nyligen blivna 9 år är fortfarande mycket på alterten. Så mycket att de alltid går kopplade i skog och mark. Min erfarenhet säger att de inte är mycket att lita på när det dyker upp vildsvin. De andra viltet har de vant sig vid och lägger sig ner och väntar på att jag skall bli färdig med mitt fotograferande. Men vildsvin se... När de var ca 2 år gamla och jag var ute på min sedvanliga morgonpromenad så hann de se vildsvinen innan jag fattade nånting. Kraftigt ryck i kopplen så var de puts väck. Den ene, Zack som är flegmatisk lagd hittade jag efter 10 min sittande fast i en buske, väntande på att matte skulle komma. Den andre, Bark, som är rena motsatsen till Zack d.v.s. där är det bara turbo som gäller. Han har en hjärna men ger sig inte tid att använda den. Det var bara hans koppel jag fann. Kort sagt han var borta en vecka innan jag fick tillbaka honom. Jag gick ner 3 kilo på den veckan efter mitt sökande i skogen efter honom. Men skyltning och efterlysning gav resultat så jag fick som sagt honom tillbaka. Det innebär att de idag är sammankopplade vilket förhoppningsvis innebär att om de sticker att ett träd eller en buske stoppar upp dem för stunden.
Hundarna som är helbröder har fem raser att falla tillbaka på. Mamman bestod av bordercollie, schäfer, setter och labrador och hon hittade sin drömkille i en pyreneéhane. De har mycket av hans utseende vad beträffar huvudet. Jägaren jag kontaktade när hunden försvann sade, efter att ha fått kännedom om raserna, "det är en bra jakthund det" vilket naturligtvis inte lugnade ner mig.
Några bilder från dagens promenad med herrarna och vad vi såg på vägen.
Som jag sade.. vid fotografering lägger de sig ner och väääntar.
på att matte ska fotografera färdigt..
De här hjortarna utgjorde sladden på en flock på ung 15 djur. Först stannar de till och kollar på läget sedan...
bär det av.
Sen blev några bilder från växtriket. Det är bara att konstatera att vitsipporna sjunger på sista versen för i år. Men vackra är dom fortfarande.
Och nu kommer häggen. Jag kände doften innan jag upptäckte blomningen. Jag tänker på en gammal historia där skomakaren satt upp en skylt på dörren "Stängt mellan hägg och syrén". Det innebär idag inte många dagar stängt då syrénknoppar har visat sig i min trädgård redan.
Allt gott/Margaretha med doggar
Dela:
