Natur till tusen och lite blandat

Vår bästa tid är nu - passa på och njut!!

Ja många på FS uttrycker sin glädje över årstiden och allt som växer och rör sig i naturen. Jag kan bara instämma i glädjen att få uppleva ännu en vår med hörsel och syn i behåll och en kropp som tillåter promenader och uteverksamhet. På mina hundpromenader ges jag möjligheten  att se och uppleva vad naturen har att bjuda på. Ofta står ett rådjur blickstilla inne skogsdunklet och våra ögon möts. Ännu oftare stöter hundarna och jag på dovhjortsflockar som står och kikar fram mellan träden. Idag njöt jag av sånglärkan som sjöng för full hals från en stolpe. Längre bort satt en tornfalk han likaledes på en stolpe. För långt håll för bra bilder men bilder blev det. Gladorna som seglar i luften är ju en tjusning att se. Ibland seglar de över ens huvud som att kolla. Men innan jag kommer till skott har de stigit till högre höjder.  Det döda trädet som gladorna brukar hålla till i där kan man ibland se tornfalken sitta och spana. Han har troligen bo i granen bredvid. Jag har hört skrikande ungar. Men idag var det en gök som satt i toppen med sina karaktäriska hängande vingar och långa stjärt. På håll hörde jag också storspovens flöjtande. En riktig vårfågel för mig. När jag häromdagen gick på egen hand utmed ån var det insekter som tilldrog sig mitt intresse och några bilder blev det . Fåglarna sjunger som mest intensivt just nu. När jag släpper ut hundarna på morgon så är det en morgonkonsert som heter duga. När jag sitter vid datorn på kvällen har jag ofta dörren öppen och  njuter av bland annat  koltrasten, svarthättan, svartvita flugsnapparen, lövsångaren och rödhaken och fler som jag inte kan identifiera sången på.

Lärkan i sångartagen

Gladan seglar över mitt huvud

Tornfalken kollar in matflödet

Kartfjäril

Flugbaggeart

Dagslända

Fyrfläckig trollslända.

Javisst är det underbart att få njuta av allt detta. När jag går och lägger mig på kvällen kommer jag alltid ihåg mammas ord: "Så går en dag ifrån vår tid och kommer icke åter". Så sant så och ack så tungt att tänka. Det gäller verkligen att ta tag i dagen och leva i nuet.

Sov gott!

Margaretha

Dela:

Göken galer...

Jag hörde göken för första gången i år för ca 14 dagar sedan. Det finns ju ett gammalt talesätt: Norregök är sorgegök, östergök är tröstergök, södergök är dödergök och västergök är bästergök. Och i det väderstreck man hörde den första gången på året så skulle det bli eller ske under året. Jag är döv på ett öra och kan inte särskilja i vilken riktning den hörs så av det skälet hör jag alltid det första ko-ko i väster. Det är bäst så.

Ha en bra dag/Margaretha

Dela:

Promenad i Stenshuvuds nationalpark, Skåne.

Vaknade i morse av ett telefonsamtal som gjorde mig nedstämd och ledsen. En person inom släkten hade hastigt avlidit och den förut klarblå himlen med sol fördunklades av meddelandet. För att skingra tankarna och göra nåt vettigt beslöt vi oss för att ta en tur till Stenshuvuds nationalpark. Sagt och gjort försedda med kaffe i termos och smörgåsar i ryggsäcken tog vi bilen och gav oss iväg.

Fler familjer hade uppenbarligen kommit på samma goda idé att tillbringa några timmar i denna underbara miljö. Trots trängseln av bilar kunde vi vandra tämligen ensamma. Vi tog oss först söderut över de torra hedarna med enar och mängder av snart utblommade backsippor. För en vecka sedan lyste säkert backarna av de blålila sipporna. Vårfrossörten blommade för fullt och lyste upp med sina gula blommor. Vi tog oss sedan utmed bäcken som skär igenom reservatet ner till vattnet och stranden och njöt av det levande havet med sina vågor som sköljde in över sandstranden. På vägen till vår fikapaus tog jag en titt på ängen där orkidéerna  brukar finnas. Till min förvåning hade St. Pers Nycklar börjat dyka upp med några enstaka ex. Vi hittade sedan ett ledigt bord och några bänkar i skuggan och tog en fikapaus. Vi tog en runda till sedan och det är fantastiskt att så här i vårtid gå i lundar med en vårflora av gulsippa, vitsippa, kabbeleka och svalört som verkligen lyser upp i trädens skuggor och samtidigt höra hur vattnet porlar i bäcken. Årets första huggorm fick vi också se (jag hoppas att det är den sista också för min del).

Betydligt lättare till sinnes for vi hem efter underbar dag i en lika underbar miljö som Stenshuvud representerar.

Ha en fortsatt skön kväll.

Margaretha

Dela:

Nu ÄR våren här...

Även om det blir vädermässigt bakslag så säger återvändande flyttfåglar nåt annat. Idag hörde jag tranor  men såg dem tyvärr inte. I veckan såg jag mängder med starar och nu sjunger lärkan för fullt.

 Båda bilderna tagna förra året men fåglarna lär se likadana ut i år eller hur?

Nu skall jag snart ge mig ut för att försöka få bilder på kronhjortar.

Margaretha

Dela:

Det börjar likna vår banne mig...

Snödropparna har jag redan tidigare rapporterat om och nu  har även vintergäcken tagit sig upp ur myllan. Häromdagen hörde jag koltrasten och  igår såg jag den första tofsvipan för året. Idag hörde och  såg jag sånglärkan som gick till väders när jag dök upp och kom igång lite försiktigt med sin sång. Rovfåglarna börjar låta i skyn. Jag tog  en sväng till Vombs ängar och där syntes,förutom en massa gäss och måsar, även en storspov. Tyvärr sjöng den inte. Storspovens flöjtande är för mig ett lika säkert vårtecken som lärkan.

Herr och fru gås finns ju hos oss i  stort sett hela året men kan väl få vara med för det,

 Bilden är från Vombs ängar tagen från ett av fågeltornen där.

Mycket liv och rörelse var det när jag tittade dit idag.

På hemvägen körde jag förbi Vombsjön och där ute på isen satt en havsörn. Jag tog några bilder men det var på så långt håll att de inte blev bra.

Som slutkläm kan jag tala om att jag såg årets första citronfjäril idag.

Det var allt för denna gång.

Margaretha

Dela: