Nokturner

Vilken natt!

Dundrans vilken natt i natt! Aldrig har jag upplevt en så klar och helt molnfri natthimmel, från det att skymningen föll, ända till gryningen . Inte ens det lättaste dis uppträdde och skymde stjärnorna. Dessutom var luften klar och fin och jag befann mig på en mörk och fotogenisk plats utan alltför mycket ljusföroreningar. Yttermera med en fin komet i fördelaktigt läge på himlen, ja rent spektakulärt alldeles bredvid Andromedagalaxen. Det var kanske tio år sedan sist vi hade en komet på himlen nu. Ytterligare yttermera visso så färgade ett svagt norrsken in horisonten i en vacker färg under delar av kvällen. Vilken upplevelse för en nattfotograf!

Egentligen började upptakten till natten redan i går kväll, då jag var ute och rekognoserade. Tyvärr stoppade dis egentlig fotografering av kometen den natten. Men det var bra att ha avklarat rekognoseringen av motiv inför denna natt och jag fick många bilder på andra motiv än själva kometen. Men i natt var naturgudarna verkligen på sitt bästa humör då det gällde fotografiska förutsättningar. Jag hade fullt upp hela tiden, motiven vimlade och plötsligt var det gryning :-)

Ugglan, som tidigare nätter hållit mig sällskap med sitt hoande, eller snarare "poande", då det var en pärluggla, var tyst. Överhuvud taget var natten mycket tyst, då det var nästan helt vindstilla. Däremot hade rävarna, som jag efterlyste i ett tidigare blogginlägg, nu börjat ropa i mörkret. Våren är ju lite sen i år. Förra året vid den här tiden fotograferade jag myror sedan två veckor tillbaka. I år ligger snön fortfarande halvmetertjock. 

Tyvärr har jag inga bilder från natten att visa ännu, men det kanske kommer. För just över dem till datorn. Sedan skall de "framkallas" och redigeras. Min vana trogen kunde jag inte låta bli att registrera några timelapsesekvenser, så bilderna blev många. Vem vet när jag skall ge mig tid att bearbeta all data till något presentabelt. Men det var både kul och spännande att vara ute och fotografera och lyssna till naturens ljud i mörkret. 

Inför den kommande natten ser väderprognosen också lovande ut så långt. Jag hittade ett par motiv jag inte hann med, och så vill jag prova igen på ett par andra motiv nu sedan jag vet vid vilken tid de skall fotograferas för att himlen skall stå i det mest fördelaktiga läget. Jag skall också ge mig av in i skogen med snöskor för söka leta upp en rent spektakulär vy med Andromedagalaxen och kometen. Jag tror vyn finns där, det gäller bara att hitta den rätta platsen vid rätt tidpunkt. I natt var jag nära, men gav mig inte tid att böka med snöskor och traska djupare in i skogen då det var så mycket annat som lockade som var mer lättillgängligt. Kruxet inför natten är bara att SMHI lovar moln strax efter den idealiska tidpunkten. Får hålla tummarna för att det ändå fungerar :-)  På sin profilsida här på FS frågas ju efter "drömbilden", just nu är detta min drömbild :-)  

Natten som var avklarade jag en annan drömbild, nu har minneskortet tankat över till datorn färdigt och jag skall ge mig i kast med att framkalla och redigera den. Men först lite dagliga bestyr.

Inga bilder i detta inlägg, andras bilder av "kometnatten" och mötet med Andromeda finns här: http://astronet.se/  Speciellt tycker jag Göran Strands bild  av mötet är jättefin och både estetiskt och tekniskt fulländad.

Jo förresten, jag har ju den här lättillgänglig från den sista mars som jag inte tror jag visat tidigare:

Ha en bra dag!

Dela:

PanStarrs

Jo men visst, jag som inte skulle fotografera kometen mer nu... Det har just seglat upp en ny bildidé som kräver sitt försök. Väderprognosen för kvällen ser väl inte så där jättestrålande ut, men jag skall i alla fall åka ut och rekognosera och se om jag kan hitta en lämplig plats. Prognosen ser än så länge betydligt ljusare ut för morgondagen, då det i så fall blir skarpt läge så att säga.

Men jag behöver veta exakt plats i förväg, annars hinner jag nog inte med att fånga. Astroscape, dvs astronomiska objekt med landskapselement med i bilden, är en actionsport som kräver timing och planering. Motiven kan tyckas stillsamma, men de rör på sig hela tiden och oavbrutet. Faktiskt med en förvånansvärd hastighet om man vill fånga dem i något speciellt läge på himlen. Dessutom är den fotograferingsmetod jag tänker använda lite tidskrävande i sig att ställa för och komma igång med. Jag kan också få brottas med lite intrimningsproblem av utrustningen. Som sist jag försökte använda den, då jag faktiskt inte fick de bilder på kometen jag tänkt mig utan fick ändra strategi för att inte missa den helt pga strulet. Det var med nöd och näppe jag hann med kvällens olika planer och förflyttning mellan fotoplatserna pga det inledande krånglet. Actionsport var ordet :-) 

Nu har jag alltså en ny plan, och har testat utrustningen så den skall fungera. Detta genom att stoppa den i frysboxen och sedan se att allt fortfarande löper friktionsfritt i kyla. Frysboxkallt blir det inte ute nu längre får man hoppas, och nu när den klarar det testet skall det nog fungera. Må kometen komma! 

Har kollat kartan, flygbilder och jämfört med mina minnesbilder av olika tänkbara platser. Nu återstår "bara" att hitta en lämplig plats i verkligheten också... 

Men med lite tur kanske jag rent av kommer hem med de kometbilder jag tänkt mig redan i natt. Blir spännande att se vad kvällen bjuder på!

För den som vill se kometbilder finns ganska många att skåda på Astronets sida nu: http://www.astronet.se/

Annars finns ju fina bilder på närmare håll här på Fotosidan, den i inlägg #45 tycker jag själv är lite speciell: http://www.fotosidan.se/forum/showthread.php?t=151320&page=3

Ha en bra kväll!

Dela:

Angående forumet

Vill mildra den bild jag gav här i går, den var ju ganska tråkig. Det är ju många som skall samsas i forumet, många uttryck som skall ges utrymme. Man behöver inte peka ut någon viss kategori forumvänner. Får be om ursäkt för det.

Ny dag och solen har gått upp. Jag skulle ju inte fotografera på ett tag, men man kan ju ändra sig :-)  Dagens soluppgång såg ut att kunna bjuda på en spektakulär show, så jag åkte ut till ett motiv och bänkade mig på första parkett för att njuta av denna vår närmaste stjärna. Tyvärr hade ett område med dis parkerat sig osynligt i fjärran just där solen skulle upp över horisonten och färga den i övrigt molntäckta himlen morgonröd. Men det blev i alla fall en bild:

Det är ju just detta som är så fascinerande med naturen, man vet aldrig vad som är att vänta. Man kan försöka vara med och förutse var och när man skall befinna sig på vilken plats, men i slutändan är det naturen som bestämmer hur det skall bli. Det är lätt att förstå naturfolks tillbedjan av naturgudar som råder över elementen i deras strävan för sitt uppehälle. 

Må gudarna vara med er!

Dela:

Forumallergi

Som sagt har jag nog utvecklat en allvarlig forumallergi. För mycket och långvarigt missbruk. Det lite prekära i situationen är att man då och då får lära sig något nytt i forumet, något jag tycker om. Just när man tycker att man kan allt om foto dyker något nytt och intressant upp. Om det inte var för detta vore det ju bara att överge forumet, vilket jag också skulle gjort för länge sedan. Ett gäng stingsliga och ofta mindre trevliga individer har en ständig förmåga att förpesta luften på olika sätt med sitt fyrkantiga och inte sällan trångsynta nörderi i en klubb för inbördes beundran. Tja, det är väl som överallt annars kan jag tro, det blir bara lite tydligare i vissa nätforum. Tråkigt, tycker det lägger sordin på ett ställe som annars kunde vara riktigt trevligt. 

Nu har jag ju nyligen förnyat avgiften för ett år till här, sedan kanske det är dags att lämna. Var sak har sin tid. Jag har ju dessutom startat en sida där jag tycker jag får en bättre plattform för min fotografiutövning, jag skall nog fasa över dit mer och mer. Det var ju också planen när jag startade sidan. Ja, jag vet. Det är inget fel på forumet, det passar bara inte mig. Faktiskt färgar det i allt för hög grad mina känslor för Fotosidan som helhet, en sandlåda för nördar. Jag är väl en nörd jag också, men på ett annat sätt. Det känns som luften håller på att ta slut här, jag tycker det är för kul att fotografera och jag tar för lätt åt mig av dålig stämning och tråkiga intryck. Just nu pågår en tråd i forumet om en stackars fotograf som får ta mycket skit av denna klubb. Jag tror det var droppen för mig. 

Jag kommer väl att ägna mig åt att blogga en del till här för att uppleva valuta för den just inbetalda årsavgiften. Tyvärr kan jag väl inte låta bli att besöka forumet då och då, det är som sagt roligt att lära sig nytt och ibland glimmar det till. Får väl söka mer aktivt efter andra källor för fotografisk kunskapsutveckling för att komma ifrån. På så vis slipper ju forumet också mig och det blir en vin-vin situation :-)

Det är i alla fall skönt att skriva av sig lite, långvarigt tråkande av ett forum är inte kul :-)  Inte för att jag egentligen förväntar mig något medhåll, men det är ju lite som en dialog med sig själv att skriva ner sina tankar. 

Har fotograferat kometen PanStarrs de senaste kvällarna/nätterna. Mycket roligt, spännande och svårt. Tycker jag fått fina bilder, över förväntan bra. I kväll är det egentligen också bra fotoförhållanden, men nu får det räcka för ett tag. Jag har mer bilder än jag orkar ta hand om nu och göra något av. Dags för lite rekapitulation och bildskapande av materialet här vid datorn. Det är klart, uppstår speciellt bra naturförhållanden för att ytterligare fånga den på bild måste jag ju ut. Kanske poppar också någon ny spännande bildidé med kometen upp som måste omsättas i praktiken.

Kometen fjärmar sig nu för varje dag som går, för att försvinna i fjärran och kanske inte hinna återvända från sin långa bana i Oorts moln innan solen brunnit ut. Kanske var detta första och enda gången kometen rundar solen under solsystemets livslängd. Känns som ett speciellt tillfälle. I slutet på året kommer ännu en komet in och rundar, något att se fram emot. 

Ha en bra kväll och ta hand om varandra!

P.S. Inga bilder här i dag, men det finns en kometbild här.

Dela:

Fotografer med förhinder

Finns det någon kategori människor som är så funktionshindrade som fotografer? Jag tänker då på deras enorma händer vilka kräver jättekameror med stora grepp, ett rent mirakel att de samtidigt kan hantera en liten pyttig mobil, att de ens kan gripa om den lilla tingesten, för att inte tala om komma åt dess knappar.

Eller deras enormt dåliga balans, de klarar inte att balansera en liten kamera med ett stort objektiv, ett påstående som slår mig med häpnad varje gång det levereras med stort allvar och den djupaste erfarenhet från botten av deras fotografhjärtan. Ser framför mig hur de med en hand under objektivet och en hand på den lilla kameran tappar balansen så totalt att de missar bilder de annars kunde tagit.

Eller att kameror utan metallchassi rakt igenom är ömtåliga tingestar som går sönder för dem när de håller dem i sina enorma labbar, förlorande balansen så kameran går itu :-) 

Ja, ett lite märkligt släkte i mina ögon. Sedan kan man ju gilla stora kameror i metall för det. Men oj vilka klyschor fotografer som vill vara av rang sveper sig med. Ta bara en sådan sak som att optik med lägre ljusstyrka än 2,8 anses obotligt ljussvag och alltför långsam, detta med dagens högisopresterande kameror!

Jag har nog tillbringat lite för mycket tid i forumet nu tror jag, utvecklar lätt en viss allergi mot jargongen där bland tekniknördarna i deras hopplösa jakt på något som aldrig är gott nog och deras stereotypa värld där alla tycks stöpta i samma fyrkantiga form med jättehänder och balansproblem.

Jag tackar min lyckliga stjärna att jag är född med alldeles normala händer och en hygglig balans, annars kunde jag nog inte ta en enda bild med min utrustning utan både pincett och störtkruka :-) Trotts att jag inte alls är klen tycker jag ändå att den är tung nog att bära runt, starka måste de i alla fall vara dessa riktiga fotografer med välbalanserade jättelika metallkameror och ljusstark optik för att jaga den där sista lilla fotonen. 

Konstigt nog känner jag mig ganska ensam om att fotografera i stjärnljuset om nätterna, när kanske den där ultimata ljusfångarkapaciteten verkligen behövs. Trotts mina normala händer, lilla plastkamera, hopplöst underdimensionerade stativ och hyggliga balans blir det en bild då och då :-)

Andromedagalaxen och kometen PANSTARRS ovan ett norrsken i avtagande natten som var. Klockan är runt midnatt, det är helt vindstilla och mycket tyst i skogen. Då och då faller en stjärna.

Jag är helt ensam där ute när jag tog bilden, kilometervis från närmsta bebyggelse med gatlampor och störande ljus. Även där är det glest mellan husen och gatlyktorna. Mer avsides än så här kommer man inte i denna trakt av Sverige. Det får ju inte vara mer avsides än att vägen är plogad. Tro det eller ej, men tidigare i vintras stötte jag av en slump på en till fotograf som ägnade sig åt astrofoto på denna plats mitt ute i ingenstans!  

Man glömmer liksom bort det där med stora händer och dålig balans då man är ute så här. Det är en stor upplevelse, och kameran blir liksom det som drar en ut till dit ugglorna nu hoar i sina vårbestyr. Konstigt nog har jag inte fått höra en enda räv som kallar, vilket de väl brukar denna årstid? Ändå är det gott om rävspår i markerna. Konstigt, eller också är det ännu lite för tidig.

I natt verkar det bli fotografering igen. Kanske skall ta på mig broddarna så jag inte förlorar balansen :-)

Dela: