Nokturner
Vintersolståndet
I natt var årets längsta natt. Bilden är tagen på en gammal förkristen bosättning som varit bebodd under i alla fall 100 år. Under var och en av de gravkullar som syns i bakgrunden ligger gamla husgrunder från omkring 400-550-talet. Kanske har mången vintersolståndsfest hållits här, firandet att ljuset nu vänder, att det åter går mot ljusare tider. Platsen var ett av naven i dåtidens småkungarike, en synnerligen rik hövdingagrav har här grävts ut och fynden finns att beskåda på museét. Kanske firade hövdingen i Högom att solen denna dag åter segrade över mörkret. På runstenen syns en symbol i form av ett kors, i och med kristendomens inträde blev enligt traditionen den hedniska tillställningen i stället till firandet av Jesu födelse.
Om nu Jesus verkligen föddes på julafton är väl oklart. Om han ens funnits, som historisk person, eller som den myt denne i så fall upphöjts till -får man väl ändå förmoda. Klart är i alla fall att vår kultur påverkades i grunden av denna gestalt. Ofta ligger kyrkor i anslutning till de gamla hedniska kultplatserna, runstenar murades in i kyrkobyggnaderna osv. Man tog till vara på traditionerna. Strax intill det här gravfältet ligger i dag också en kyrka. Oklart dock om den har samband med det hedniska, annat än att många tidiga förkristna myter införlivats i det kristna budskapet som där nu förs vidare.
I anslutning till den geologiska formation gravfältet är beläget på, Sundsvallsåsen, begravs fortfarande våra döda än i dag på en begravningsplats som på hövdingens tid låg under havsytan. På den tid det begav sig låg bakgrundens boplatser på en udde ut i en havsvik. Nu ligger hela omgivningen långt upp på torra land genom landhöjningen. Omkring 8 mm högre vid detta vintersolstånd, än det föregående.




