Att spegla det jag gillar.

En raketforskare gjorde min gårdag fullständigt komplett..

och det är helt sant! Trodde knappt såna fanns, men det gör dom.. det är ju så man brukar skoja om, och använda i argumenteringar.. "Man behöver inte vara raketforskare för att förstå.." och så vidare! Fortsättning följer senare i detta inlägg..

Jag hade en magisk dag igår söndag, på ett sätt så att jag nästan börjar tro på högre makter.. men bara nästan.. Dagen började som så ofta med att läsa och eventuellt kommentera bloggar och inlägg här på Fotosidan under förmiddagen, vilket är trivsamt! Bl.a så kommenterade jag Eva Danelius fantastiska fågelbilder som hon lagt ut på sin blogg i förrgår kväll. Där skrev jag att en fågel som jag inte har sett här i Tantolunden på Södermalm, och som egentligen står högst på min önskelista är Domherre, och gärna då i vintrig miljö. Den är ju inte nån "stadsfågel" direkt.. även om den förekommer tillfälligt nån enstaka gång, det vet jag. Men jag kan inte påminna mig att just jag har sett någon sådan innanför tullarna, men det kan ändå ha hänt? Men jag har i alla fall inga bilder på en sån..

Vid 11-tiden började det klarna upp här rejält, så i kommentaren till hennes blogg så skrev jag att "det börjar klarna upp, så jag måste ut nu"! Sagt och gjort, kameran på axeln med stora objektivet och så ut i mestadels solsken, och jag hann att gå 300 meter från min port så uppfylldes min önskan inför denna vinter.. Ryggmärgen reagerade reflexmässigt på ett bekant ljud.. Domherre!! I en Lönn satt det en liten flock på 5-7 individer, både hanar och honor och mejslade ut frön med sina näbbar ur de "lösnäsor" som fortfarande fanns kvar på träden! Jag hade ju alldeles nyss skrivit att min högsta önskan inför vintern det är att få se och kunna fota just Domherrar.. Det är här man börjar undra om det ändå finns nån "där uppe".. Följde dom sedan i nån timmes tid tror jag, tog säkert 400 bilder.. Vid ett tillfälle satt det även en Steglits i samma träd.. men dom ser man ju nästan jämt.. :-)

Sedan fortsatte jag min vanliga runda här i lunden, i ett makligt tempo, men med ett leende både på läpparna och inombords.. Som nummer två på listan som jag skulle vilja se och få fota, och som inte är ovanlig den här och kommande årstid är Sidensvans. Den vill jag kunna fota lite mer ordentligt, nu när jag har en "riktig" kamera. Den är ju rätt så orädd precis så som Domherrarna också ofta är, och båda är i mina ögon otroligt vackra fåglar!

När jag kommit upp på "toppen" på Tantoberget så mötte jag en person där som hade en kameraväska över axeln, men inget sas mellan oss. Men straxt efter kom han tillbaks och började prata på engelska med mig, och det var min kamera med objektiv som han blev intresserad av. Han hade själv också en Nikon, men i det mindre DX-formatet. Vi stod säkert och pratade där i en halvtimme, och jag visade de Domherrar som jag nyss fotat, och som var min till då högsta önskan denna vinter, vad gäller fåglar. Han var också naturintresserad, och kom från Tyskland, var student här. Flera fågelarter har väldigt lika namn på Tyska som vi har i Sverige, visade det sig.

Och vad händer? Plötsligt så hör jag straxt till vänster om oss det "sirliga och silvriga" lätet från Sidensvansar!! Då har det satt sig en större flock i ett litet träd 10-15 meter bort, i medljus solsken från oss.. Kamerorna smattrade som kulsprutor.. Vad är det här? Nu har "nummer två" på vinterönskelistan också uppfyllts.. och jag är bara 500 meter hemifrån.. Ska jag sälja kameran nu..? Är jag färdig med allt nu..? Jag har ju inget mer på önskelistan.. Inser att jag måste sätta högre mål.. så jag slår härmed till med en Fjälluggla på min "högsta" önskelista här i Tantolunden, framöver.. :-) Fjälluggla har jag sett tre gånger tidigare, men då har det varit ute i Stockholms skärgård, under vinter och vårsäsong.

Det visade sig att den här mannen från Tyskland är 30 år gammal och blir färdig med sina studier i nästa vecka och är nu raketforskare, och har även fått jobb i den branschen i ett företag här i Stockholm. Det är just själva raketmotorerna, de små, som var hans specialitet (så som jag fattade det). Praktik har han redan gjort uppe vid Esrange, och han visade mig fantastiskt fina foton på norrsken därifrån, endast tagna med sin mobiltelefon.. Men nu har han ändå med sin studentekonomi till trots investerat i sin DX-kamera, så att bilderna kan bli bättre.. Och han var helt såld på Stockholm och bodde nu på andra sidan viken, i Årsta.

Hade den här mannen inte stoppat mig så hade jag missat dessa Sidensvansar.. Så stort tack än en gång, du okände (jag har glömt hans namn..) tyske "Rocket scientist"!!

Domherre

Även Steglits kunde ses, i samma träd..

Annars så var det Domherrarna som var intressantast denna dag!

Även fina "vanliga" fåglar sågs..

Och vackra växter vare sig dom är odlade eller ej, finns det fortfarande exempel på.. 

Sen mötte jag raketforskaren från Tyskland, och min "önskefågel" Sidensvans dök plötsligt upp..

Sedan avslutades dagen med en Nötskrika i den nedåtgående solens sken..

Solnedgången, sett mot Liljeholmskajen.

Tack för mig!

Inlagt 2014-11-24 11:58 | Läst 3268 ggr. | Permalink
Underbar berättelse och en massa härliga bilder!
Ha det så bra!
Svar från ehrsa 2014-11-24 12:23
Hej! Tack så mycket, ja gårdagen var magisk! Ett sånt "flow" på ändå en så liten yta har jag nog aldrig haft tidigare.. kändes som "allt" kunde hända!
Mvh!
Vilken historia Jan. Oavsett om det var av en slump eller om de var en gåva från högre makter kan mycket väl vara likgiltig - du fick dina bilder. Och några fina någon.
Sidensvansarna är en invationsfugl här i Danmark - det vill säga, de kommer i stora flockar, när det blir för kallt i norra Skandinavien.
Hälsningar från Erik / DK
Svar från ehrsa 2014-11-24 18:05
Hej! Erik. Tack, ja det var en fantastisk dag, både väder och naturupplevelsen var på topp i några timmar mitt på dagen! Jag förstår att det kan finnas väldigt mycket av dom här "invasionsarterna" hos er ibland, det måste vara fantastiskt när så sker! Dom följer väl Sveriges kust söderut, och sedan tar härliga Danmark över, väl synligt även för en fågel!
Mvh!
Verkligen kul att läsa ditt inlägg och man blir ju glad bara av din historia. Dessutom fick du fantastiska bilder på fåglarna. Jag har aldrig varit i Tantolunden men nu kändes det ju som att man kanske skulle ta en tur. Jag borde kunna åka pendel ganska nära. Grattis till en höjdardag och ibland kanske det krävs lite "rocket science".
Hälsningar Lena
Svar från ehrsa 2014-11-24 22:01
Hej! Lena. Tack för dina fina kommentarer! Gårdagen var otroligt fin, och bjöd ändå på så mycket trots årstiden, man inser att det är mycket "slump" som spelar in. Vädret.. sol och vindstilla.. att både Domherrar och Sidensvansar råkar stanna till här.. att jag råkar befinna mig just där fåglarna är.. allt detta råkade stämma in just igår, hur ofta händer detta? Kändes som det var första gången allt detta hände för mig..

Tantolunden är värd ett besök vid lämpligt tillfälle! Från pendeltågsstationen Södra station utgång mot Rosenlundsgatan, så är det sedan endast ett kvarter västerut (mot Ringvägen), så börjar Tantolundens östra delar där, sen sträcker den sig ända ner till Årstaviken. Just nu repareras cykel/gångbanan på tågbron över viken, dom förväntas bli klara i mitten på december, den är fin att promenera ut på för att få en överblick över det hela. I kommande helg så öppnas "Söders Fågelbar" igen, nära toppen på Tantoberget. En samling fågelskådare sköter sedan den matningen under vintern, den brukar bjuda på alla de vanliga vinterfåglarna, med dagliga besök av Sparv och Duvhök bl.a. Även de som har nån av de många kolonilotterna med tillhörande små stugor brukar också ofta ha lite fågelmatningar igång.

Det är inte heller så ovanligt att jag ser Trädkrypare här, oftast då på de större trädstammarna närmare Ringvägen, som denna, tagen i våras: http://www.fotosidan.se/gallery/viewpic/3137477.htm?set=mp
Mvh!
Lena Holm 2014-11-24 22:18
Tack Jan,
för din utförliga beskrivning. Jag ska nog besöka Tantolunden vid något tillfälle då vädret verkar lovande. Men visst är det slumpen som ofta avgör vad man lyckas med. En av mina finaste fågelbilder, en flygande strömstare i motljus, kom till under ett kort, hastigt improviserat besök (helt fel klädd) vid Ulva Kvarn utanför Uppsala. Det var riktigt kallt och jag frös som en hund efter en kvart, men jag levde på de bilderna långt efteråt.
Hälsningar Lena
Svar från ehrsa 2014-11-24 22:29
Förstår den känslan fullt ut! Man blir liksom varm i hela kroppen när sånt händer, och det blir ett minne som sätter sig livet ut.. Tittar man på bilden eller besöker "brottsplatsen" igen så brukar den känslan vara lätt att återfå.. Så mår man bra igen och igen..
Mvh!
Vilka läckerbitar till fåglar du fick på bild igår:) Som en tidig julklapp, kanske köpte du en trisslott också bara för att testa:) Din historia är ju bättre en bra, vissa dagar klaffar allt, utan att man fattar varför.
Svar från ehrsa 2014-11-24 22:13
Hej! Ja, vissa dagar fattar man ingenting, man bara flyter med på nått sätt, en dag fylld med "flow".. Faktum är att jag har ett par trisslotter, men jag vågar inte skrapa dom nu, jag borde antagligen ha gjort det igår.. :-/ Och lite mer från gårdagens lilla Tanto promenad kommer lite senare, insåg att det skulle blivit för mycket med bilder i det förra inlägget.. Tack! Ingemar.
Mvh!