Tillvaron känns ibland lite inrutad..

Den bara rullar på.. fylld av dagliga rutiner..

Det är nog bra att försöka fylla det inrutade med något vettigt..

Tack för mig!

Analog soluppgång, för 36 år sen..

Gjorde ett test att fota en soluppgång för länge sedan, där solen skulle täcka så mycket som möjligt på diafilmen.. Utrustningen var en Canon A1 med en slags 'mellanringszoom' för makro där man i sin tur skruvade fast ett fast objektiv. Jag använde mitt 28 mm. vidvinkel f/2,8. Sedan hade jag en hembygd träställning där jag kunde justera in avståndet precist, men också i horisontella planet rakt ovanför en billig 'astrokikare' som också den var monterad i samma träställning.. Frontlinsen på kamerans objektiv behövde vara ungefär 5 mm ovanför 'utgångspuppillens' lins på kikaren, en pupill som också den var c:a 5 mm. Så det krävdes en del precision i det hemmabyggda konceptet.. Jag vet inte alls vilken 'brännvidd' detta skulle ha motsvarat i ett färdigt objektiv, men det är nog 'några tusen'..

Tanken var att ha träd som 'förgrund' där solen sedan lyfter sig i bakgrunden, rejält stor.. Ett problem är att solen rör sig väldigt fort i bilden med de förstoringsgraderna.. så det går inte att ha för långsamma slutartider, men solen är stark även vid soluppgångar, och det blev aldrig några problem vad jag minns nu.. Däremot var det svårt att hinna rikta in kameran exakt där solen skulle komma upp! Hela arrangemanget stod på ett stativ, och främre delen på 'astrokikaren' stagades upp av ett par justerbara längre reglar formade i ett kryss. Krysset gick att justera med hjälp av en vingmutter och blev då högre eller lägre i förhållande till terrängen, om man ökade eller minskade bredden på krysset.. Arrangemanget blev förvånansvärt stabilt, men stressigt att hinna rikta in rätt, exakt där solen går upp! Solen rör sig inte heller rakt upp, utan i en liten diagonal upp åt höger..

Träden som skulle vara förgrund stod på ön Munkö i Stockholms skärgård, själv stod jag på Malmaön 4 km bort, med Nämdöfjärden mellan oss.. och det skedde en tidig morgon under våren 1981..

Så här blev resultatet..

Jag fotade nog under två tidiga morgnar, så här är några andra bilder med samma koncept.. med en solfläck till vänster..

Ett annat tillfälle där solfläckarna är tydliga..

Tack för mig!

Kanske de sista Sidensvansarna för säsongen..

Dessa Sidensvansar kalasar på det sista äppelträdet som har haft frukt kvar tills nu i mitt näromområde, så gissningen är att dom blir nog inte kvar här längre.. En gissning.. vi får se!

Den här bloggen är en direkt fortsättning på denna blogg: http://www.fotosidan.se/blogs/ogonblicksstunder/bara-en-tisdag-men-extra-fin.htm

Min tisdagspromenad fortsatte att gå i naturens 'tema', nu med dessa orädda Sidensvansar.. och medans jag stod här och fotade, så hörde jag dessutom med jämna mellanrum en Duvhöks rop utifrån Årsta Holmar..

Ett av få bråk om födan..

Vissa satt bara och jäste..

Även andra arter passade på att njuta av de sista äpplena för denna säsong..

Här lämnade jag Sidensvansarna och gick hemåt utefter Årstaviken, där vissa åkte lite skridskor ute på de fina isarna..

Men nedanför Tantolunden blev jag återigen överraskad denna fina tisdag.. Ett Rådjur spatserade plötsligt bland oss andra som var ute och promenerade..

Kanske den var törstig, men det mesta är tillfruset just här, eller så ville den ta sig ut på den blanka isen? Men då är den illa ute.. det blir verkligen 'Bambi på hal is', dom kommer ingenstans! Jag har burit iland några Rådjur genom åren där dom inte kommer någonstans utan hjälp.. Den här orädda individen vände dock tillbaks upp mot Tantolunden igen, även om den fick 'motas' lite.. Jag kanske var en meter ifrån, som närmast..

En härlig tisdag där naturen var på sitt bästa humör.. det kändes gott!     Tack för mig!

Bara en tisdag, men extra fin..

Den här tiden på året är det ofta extra fint tycker jag, natten är kall men solen värmer på dagarna så att det börjar kännas som vår.. Kontrasterna blir stora, men fina.. Så var det denna tisdag, både väder och natur bjöd ordentligt på sig.. +5° sol och helt vindstilla, då behövs inte ens en mössa!

Den här vinterns fåglar fanns dessutom kvar och visade sig fint, så det blev en del bilder.. drygt 1600 st. innan sortering.. (allt rymdes på ett minneskort, av de två som D750 har) trots RAW-format.. Det skulle ha blivit 45 rullar på den 'analoga' tiden.. Dagens teknik är fantastisk..

Min lilla promenad här i Tantolunden blev en känsla av vårväder där vinterns Stjärtmesar visade sig fint, det gällde även Sidensvansarna som bjöd på sig ordentligt i ett äppelträd, ett äppelträd där jag förväntat mig att få se dom ända sedan i oktober.. Det är också det sista äppelträdet som har kvar sina äpplen här, så nu försvinner nog Sidensvansarna härifrån.. Man får tacka dom för denna säsong! Även ett Rådjur visade upp sig ordentligt bland flanerande människor utefter strandpromenaden nedanför Tantolunden.. till sist tog den sitt förnuft till fånga och gick upp i lunden igen.. Men Sidensvansarna och Rådjuret kommer i 'Del 2'..

Min promenad denna upplevelserika dag, Del 1.

Någon eldar i sin kolonistuga efter en kall natt..

Sen behövde jag inte gå så långt förrän jag hörde Stjärtmesarna.. trevligt att dom varit så stabila här denna vinter, förra vintern hade jag ingen..

En hel del människor ute i det fina vädret, även en vardag..

Och straxt utanför åktes det skridskor på fina isar..

Andra tog försiktigt några steg.. men isen är tjock just nu..

Någon gled på hala sulor.. längre ut..

Sedan hörde jag Sidensvansens vackra 'silverdrill' från ett äppelträd som behållit sina medfarna äpplen ända till nu, men jag såg ingen Sidensvans först.. När jag kom nära så såg jag en fågel sittande ovanför ett rätt så av vintern misshandlat äpple.. men troligen var det godis för Sidensvansar.. Den enda fågeln fick sedan sällskap av fler, och blev kanske sammanlagt tio stycken. Dom var synnerligen orädda, mest orädda hittills av de jag tidigare har mött! Nu är det här 'sista' äppelträdet här i trakten rensat, så nu tror jag inte jag möter dom något mer..

Fortsättning följer här:  http://www.fotosidan.se/blogs/ogonblicksstunder/kanske-de-sista-sidensvansarna-for-sasongen.htm 

Tack för mig!

En suddig dag.. tur att det finns autofokus..

Var på 'andra sidan' Tantolunden idag, på en återkommande undersökning på ögonkliniken på SÖS. Nånting som säkert flera av er också brukar göra.. Det jobbiga är med ämnet som dom droppar i varje öga för att hålla pupillen stor! Den förändringen sitter i resten av dagen.. man blir bländad hela tiden, och det är svårt att se något i full skärpa dessutom! Eftersom vädret var så fint så tog jag ändå en 'sedvanlig' promenad i 'lunden', det var ett tag sen nu.. men hur tusan ska jag kunna se något vettigt i sökaren som jag vill fota, när jag är både bländad och ur fokus själv.. Det kanske inte finns något att fota heller, men det är ändå skönt med en liten promenad!

 Sen visade det sig att jag hann inte gå så långt förrän jag hörde Stjärtmesar! Kul! Kanske det är den lilla flock som jag har sett här under en längre tid nu i vinter, dessutom såg jag en Trädkrypare på samma stam på trädet där Stjärtmesarna fanns.. Själv såg jag det mesta suddigt, men det verkar som kameran ändå fixade det hela.. Autofokus är verkligen bra..

Så såg det ut för mig idag..

Kameran såg det så här..

Så dök det upp en Trädkrypare framför Stjärtmesen..

Den körde fritt fall..

Och landade lite längre ner på stammen. dom går ju alltid bara uppåt..

Tack för mig!