En Slovensk Svensk Pentaxian

Lillebror spöar storebror

Som Pentaxian är man mer eller mindre van vid en smula brus. Pentax filosofi verkar ha varit att detaljer är att föredra framför helt brusfria bilder, på högre ISO vill säga. Till stora delar håller jag med där, så för min del har det aldrig varit något problem. Rawfotande och lite Noise Ninja löser ju det mesta i brusväg.

Nu har jag dock insett, efter en resa till norska Runde, att lite mer, så att säga, "färdiga" bilder kanske inte är så dumt i alla fall. Den tanken infinner sig när man sitter med tre- fyratusen RAW-filer som behöver framkallas. Det tar tid om man säger. Och det är inte så populärt hemmavid att spendera varenda eftermiddag vid datorn. Och med lite jobb på ingående, som exempelvis bröllop och liknande, skadar det ju inte alls med lite renare bilder.

Så vad gör man? Åker till det nyöppnade Media Markt i Örebro och klämmer lite på K7an. Fantastiskt fin kamera. Som gjuten i handen, lätt och rapp. Stoppar in ett minneskort för att ta lite provbilder. Bilderna blir fantastiska. Upp till ISO 800 någonstans. Sedan blir bilderna i princip lika brusiga som på min K20D. Ingen större anledning till att byta upp sig alltså konstaterar jag lite besviken.

Ställer tillbaka K7an och plockar istället upp K-xen. Hm, en instegskamera, ska det vara något? I med minneskortet och så knäpps det testbilder. Börjar på ISO 200 och jobbar mig stegvis upp till 12800. Sen playknappen. Tror först att jag missat något och fotat ISO 200 hela tiden. Men till slut kommer det fram en smula brus. Ungefär lika mycket som min K20D uppvisar vid ISO 500. Infoknappen för att bläddra fram exponeringsvärdena. ISO 12800. Vafan är det här? Är det sant? Blir nästan gråtfärdig. Bilderna jag tittar på är löjligt detaljrika och brusfria. Knäpper några bilder till för att vara riktigt säker. Samma resultat. Nästa tanke är hur fan det kan komma sig att en kamera för femochetthalvttusen bildmässigt så fullständigt spöar skiten ur sina storebröder och, som till på köpet är dubbelt så dyra? För att inte tala om alla andra maskiner som står uppradade där och som troligtvis också de åker på däng. Där, på plats, blev jag plötsligt störtförälskad i denna superkompetenta, lilla maskin. Har aldrig riktigt trott på påståendet att Pentax K-x är bland, om inte den brusfriaste kameran i APS-C segmentet. Men nu är jag övertygad.

Nästa fråga blir då naturligtvis, varför, Pentax, varför har ni inte använt K-x sensorn och dess bildmotor i K7an? Det hade varit en fullständigt oslagbar kombination. Obegripligt. Som det nu är ser jag ingen anledning överhuvudtaget att köpa K7. Hur får man sin kära fru att förstå att ett inköp av en Pentax K-x är Jätteviktigt? ;-) Jag tänker i varje fall vänta med att uppgradera huvudkameran tills Pentax tar sitt förnuft till fånga och satt ihop en semiproffsmodell som tar de bästa godbitarna från K-x och K7. Det kommer i sanning att bli en riktig värsting, om det alls blir av. Jag hoppas det.

Det var allt för denna gång, mina vänner. Simma lungt.

//Zoran

Dela: