SÖKAREN

#34. Dagen då allt förändrades - Del 2/2

Efter några veckor som nybliven förälder så kände jag hur en stark skaparkraft börja pyra inne i min innersta själ. Det var en ganska förvånande känsla som jag inte hade väntat mig. Så när Felix sov så började jag teckna. Och det var satir jag försökte mig på. Är du intresserad kan du se lite av mina bilder här! 

Hur som helst så var det väldigt frigörande att komma igång igen att teckna, och det har jag lille Felix att tacka för. Det var en omtumlande tid där i början som nybliven förälder. Mycket glädje, men också som jag nämnde i förra inlägget, mycket oro, och även sömnproblem. Det känns som om jag åldrades 10 år över en natt! Man ska inte sticka under stolen att det är väldigt krävande att vara förälder. Humöret åker bungyump från ena stunden till en annan.

Men det är så härligt att se utvecklingen. När Felix började krypa. De första stegen. När han nu pratar för fullt, och härmodagen när han marscherade på undervåningen och visslade. Idag sa han "Längta dig!", när jag plockade upp honom på dagis. Då mjuknar man inombords och blir varm i själen.

Ibland blir jag så förvånad, helt plötsligt kan han någonting och man vet inte var han snappat upp det! Varje dag är en gåva från ovan, och jag tackar himlavalvet att jag får vara med och uppleva detta.

Nu gäller det att förvalta min nya kreativitet. Att hålla lågan igång, och det är också därför jag börjat blogga här på Fotosidan. Nedan följer en visuell resa hur Felix utvecklats från början till nu...

Fotot taget av Andreas Hillergren

Dela:

#2. Pånyttfödelse

Bilden startade som ett experiment att göra något eget, ett konstverk mer än ett fotografi. Nu i efterhand kan jag se hur bilden återspeglade något djupare inom mig, och det är konstigt då jag inte var medveten om det när jag satt och drog i reglagen i Photoshop. Egentligen kan man kanske inte kalla denna bilden för fotografi längre. Det är en sammanslagning av tre exponeringar som jag tog för ett tiotal år sedan med en Nikon D100. För mig är bilden lika aktuell nu som när jag gjorde den. Ett långt förhållande hade brustit och jag mådde långt ifrån bra. På den tiden grubblade jag mycket mer och kunde hamna i rejäla svackor där jag ifrågasatte allt.

För två veckor sedan blåste jag upp den i 60X40 och tryckte den på 10 mm plexiglas på Crimson. Jag lät genomskinlig 10 cm plexi löpa runt hela bilden som en passepartout. Det var kul att se min gamla bild få nytt liv på det sättet. Nu hänger den hos en kompis.

Som rubriken antyder så döpte jag bilden till Reborn när det begav sig. Förutom diverse manipulation så har jag suddat fram några figurer som jag kunde skönja när jag lekte med transparensen. Förstärkte vad jag såg i lagret med barktexturen med en Wacom Intous ritbräda. Det är kul när slumpen hjälper till ibland. Bilden har legat uppe här på Fotosidan, men det är ca 10 år sedan.

Bilden är aktuell igen, nu när jag vill ta tag i fotograferandet igen. Symbolisk!

Dela:

#1. Livet i 200 km/h

När jag var liten hörde man ofta äldre personer säga att livet gick bara snabbare och snabbare ju äldre man blev. "Mmm, visst!", tänkte jag bara. Ur mitt perspektiv så ringlade livet sig fram i snigelfart. Det var på den tiden man drack MER ur pyramidformade förpackningar, och där fanns bara ett par TV-kanaler att välja mellan. Kamerorna laddades med film. Vi pratar om början av 1980-talet.

I efterhand kan jag bara instämma i kören med de gamla. Jag har hunnit fylla 37 år nu och är far till en fantastisk son på lite mer än två år. Nu för tiden är det bara måndag fredag, måndag fredag, och så håller det på. Livet rinner snabbt, och det gäller att ta vara på tiden.

Detta är mitt första blogginlägg här på Fotosidan. Jag har varit medlem länge, men varit väldigt inaktiv de senaste åren. Med denna Blogg så ska jag försöka vända den negativa trenden till att börja fotografera mer igen. Försöka hitta tillbaka till gnistan. Utmana mig själv lite... Välkomna att följa med på min resa om ni vill!

Dela: