Pistolens Photomojo

Graffiti som förstör eller berikar...

"Man förtjänar böter om man målar väggar med graffiti,

men den som har cash kan klistra budskap på alla väggar i hela city.

Och då är det inget gnäll om allmän egendom,

för folk föredrar smala nakenmodeller, så fort dom ser sig om. "

                                                                                                                      (Fattaru 2001)

Vi har en vägg nere i hamnen där det faktiskt är OK att måla, när jag passerade så kliade det i mitt avtryckarfinger. Jag gillar att inom gatufotots värld vända kameran mot subkulturer. Själv är jag uppväxt på en skateboard vilket är en inspiration fortfarande på allehanda vis trots att jag inte åker lika ofta längre.

Dock så går graffitin stick i stäv med ett annat intresse jag har vilket är att åka och plåta så kallade moderna ruiner, det vill säga övergivna industrier, bruk, mentalsjukhus... you name it. När man kommer till sådana platser ser jag helst att stället har förfallit av sig själv, utan våld från människor.

Då får det gärna se ut såhär... ett par övergivna arbetsdojor som legat i det här rummet sedan 80-talet då människor bara lämnade bruket till sitt öde. Jag saknar Gusums bruk, som numera är jämnat med marken. Visst var det klottrat och vandaliserat där med men det fanns mycket spännande motiv och jag hade lätt kunnat återvända fler gånger och fokuserat på andra saker.

Tillbaka till graffitin! Vissa ställen vi hängt på har det helt enkelt varit så nerklottrat så att man har fått göra det bästa av saken. Är det så så kan man ju försöka inkludera klottret som ett förfall i sig:

I Tollare, på det övergivna pappersbruket, var det tydligen en grej att klottra hissdörrar... To my Nigga' Anders B:

...och det är inte alltid det lagts så stort engagemang vi graffitins tekniska skicklighet, ibland kan budskapet var nog så viktigt. Såsom i denna från Säters fasta paviljong:

Vi ses!

Dela: