Pistolens Photomojo

~kärlek och revolt~

Var noggrann med barnfotografiet!

De växer snabbt och när det gäller dem små varelserna så har man ju bara EN chans... på riktigt! Jag återkommer ofta och gärna till platser för att fotografera, men det är lite mer tricky att återvända till den tiden då Moa var nio, Tilde fyra och Arvid två och ett halvt. 

Alltid när man pratar med gamla människor påstår de ju att tiden går så fort.

"-Ojojoj, vips så är barnen vuxna och flyttar hemifrån!" säger dem.

Men det ligger nog något i det, och faktum är att jag börjar känna av fenomenet. Procentuellt sett är ju varje tidsperiod kortare i förhållande till resten av ens liv ju äldre man blir. Således när man var 7 bast kändes sommarlovet som en evighet (ca 3% av ens livstid). Nu när jag är lärare och snart 33 blåser sommaren över fortare än en fis i sommarbris (ca 0,6% av mitt liv)... 

Upptäckte att vi saknar ett helt kvartal fotografier från 2011. Jag var inte i form fotomässigt (läs less), och min fru var för lat för att plocka fram systemkameran, vilket gör att vi bara har en massa iPhonebilder från den senhösten. Nu har det vänt och vi plåtar barnen mycket igen. Man måste vara noggrann med det, både när det gäller vardagsbilden och porträttbilden. 

...man ska inte underskatta den klassiska familjealbumsbilden. Vi kommer troligen kunna prata en del om bilderna ovan när barnen blir äldre.

Igår var vi ute hos svärfar på landet och jag passade på att ägna mig åt att knäppa snapshots och fotografera porträtt i fönsterljus. Alla bilder i detta inlägg är från gårdagen. Nu hoppas jag på en väderförbättring dock. Ikväll har jag skateboardfoto inbokat med ett par duktiga åkare. Skäjthallen är stängd, så det finns ingen back-up... och detta duger INTE!

Sprang också på ett roligt stilleben... mycket tjusiga, eller hur!? Fotocred till Tom Roberts som tagit fotot i fotot.

Etiketter: Barn
Inlagt 2012-04-22 08:00 | Läst 1754 ggr. | Permalink
(Logga in för att skriva en kommentar)
Fina foton! Tror som du säger att det är viktigt att både ta porträttbilder och rena vardagsbilder av sin familj. De senare har kanske ett ännu större värde senare; väcker minnen och känslor av hur saker var.
Just vardagsbilder blir så värdefulla efter några år.
Satt för några år sedan med yngsta dottern och tittade igenom gamla diabilder från tiden när hon var liten och
det som hon då mest kommeterade var omgivningen.
Jag fotar gärna barnen, men dom vill inte bli fotograferade! Minstingen går bra om man mutar honom! =)
Så man får ta bilder i smyg som värsta papparazzin! =)
Ha en fin dag!