Diversefotografen

Snart vill ingen se sådana här bilder...

Säsongen med den här typen av bilder drar mot sitt slut och snart vill ingen se sådant här! Ut med bilderna innan det är för sent! Allt taget i Dolomiterna ca fyra veckor sedan. Allt handlar om landskap, en och annan liten människa instucken någonstans, eventuellt.

.

.

.

.

.

.

.

.

Mina tidigare inlägg med bilder från dess natursköna berg finns se här:

Inte mycket att se

Lite mer att se

.

Dela:

Lite mer att se...

I motsats till mitt förra blogginlägg innehåller detta inlägg bilder där det finns något att se. Det blir mest landskap, men vi ska inte låtsas som civilisationen inte skulle finnas där. Därför: En människa eller två. Spår av människans ingrepp i naturen. Någon kul grej. Någon mindre kul grej. 

.

Någonstans ovanför Arabba, sydöstra delen av Sella Ronda. Att åka runt bergsmassivet tar någon timme och är en upplevelse. Obs notera åkaren nertill på vänster sida. Gondolliftens vajrar hör till landskapet här och där.

.

Mot Santa Cristina i nordväst, bort från Sella Ronda. Ingen trängsel direkt.

.

Ovanför Santa Cristina. Känslan av att befinna sig på världens tak finns där fast det är ju inte sant.

.

En helt annan dag, åt ett helt annat håll, dvs sydost. Marmolada, högsta berget i Dolomiterna, 3342 m. Punta Rocka är den högsta punkten som en vanlig dödlig kan komma till, 3250 m. Trängseln beror på en solig förmiddag (inte mycket sol denna vecka) och många ville göra den hisnande färden upp för att skåda utsikten. Lägg märke till stupet på vänster sida.

.

Här: utsikten från Marmolada! En del av Sella Ronda till höger, "Tre damer" till vänster. Några offpiståkare på väg ut mot ett äventyr, förhoppningsvis med en guide för det är inte helt lätt att hitta ner härifrån själv, och inte ofarligt heller.

.

Ovanför Canazei. Kontraster - en kul grej.

.

Dalen Val di Fassa i sydväst. Här ovanför byn Vigo di Fassa, en bra bit från Sella Ronda. Den svarta pist som bär namnet efter Alberto Tomba (till höger) kändes skräckinjagande och med fjärilar i magen skulle man ner där. Ett perfekt underlag rådde dock vilket gjorde upplevelsen snudd på behaglig jämfört med någon mindre brant pist av typen puckelpist.

.

Mindre kul grej, i mitt tycke, någonstans i Alta Badia-området i nordost. Bilen måste ha kommit hit med en helikoptertransport.

.

Tre damer med de makalösa molnen får avsluta serien. Till vänster skymtar en skidlift för att illustrera hur mäktiga bergen verkligen är.

.

Dela:

Inte mycket att se!

.

Är det lönt att publicera foton där det finns knappt något att se? Två av bilderna nedan har jag publicerat som dagens bilder på Blipfoto - eftersom steget är taget att göra dem publika så kan de, och några till, få se dagens ljus även i min (numera sporadiska) blogg.

.

Någon på Blipfoto benämnde den här bilden som true minimalism. Säger inte emot. Verkligen inte mycket att se: de små husen, skidåkaren, lavinen och en himla massa snö.

.

Lite mer att se finns det i denna bild, kanske.

.

Den här bilden har nog kommit att bli min favorit från dagen i fråga. Huset som ser ut att vara ett leksakshus, ljuset till vänster i bilden tycker jag om....

.

Inte mycket att se, på ett annat sätt. Lite obehagligt faktiskt när man befinner sig i ett jättelikt skidområde där det går att åka vilse även utan dimma. Som tur var hade jag en orienterare som sällskap.

.

Några har gett upp, för stunden i alla fall. - "Vad ska jag göra med dem", tycks han tänka och klia sig i huvudet.

.

Strax ovanför en svart puckelpist. Vi har åkt här en gång tidigare något år sedan; "Hur var det nu - pisten svänger ju till vänster där nere någonstans men var det till höger innan....?" Pistkartorna är lite väl summariska i ett område som är klassad som världens fjärde största skidsystem... Detta tillsammans med den svåra dimman gör det till ett konststycke att hitta rätt... Kändes lite halvtryggt ändå att vi hade varit här tidigare.

Fotona är tagna ett par veckor sedan vid Dolomiterna i Italien, närmare bestämt kring det magnifika Sella Ronda.

.

.

Dela:

Tre av 31 - Vackra vyer

För att förstå vad "31" står för - var god och titta i förra inlägget .

Två av bilderna nedan, nr 1 och nr 3, är tagna på nästan samma ställe vid Fyrisån. Båda är morgonbilder, men med ganska olika ljusförhållanden. Nr 2 föreställer en mycket speciell solnedgång bakom frostiga träd vid skogsbrynet mellan Akademiska sjukhuset och slottet (i Uppsala). Egentligen finns det ingen direkt skog där, men väl en hel del träd tillhörande något slags slottspark, vet ej om den kan kallas en sådan.

Brukar inte lägga ut någon bildinfo som kryddning till bilderna, men avviker från min vana här. 

Pentax K-7, 135 mm, f/5.6, 1/250, ISO 400.

Pentax K-7, 260 mm, f/10, 1/500, ISO 400.

Nikon D600, 56 mm, f/2,8, 1/40, ISO 6400.

Dela:

Den utslängda handsken... sommarchock

Får väl hänga på temat för stunden här på FS - sommar och sommarkänslor - inför den stundande vintern. Snön ska ju börja falla vilken sekund som helst även på dessa breddgrader, har det lovats/varnats för i väderprognoserna. Efterlängtat fast ändå inte. Denna känsla "inte" har smugit sig in i mitt liv ett par år sedan, lite lite, sakta sakta.  Men när väl snön är där, vet jag att allt blir så mycket trevligare. Uppväxten med riktiga vintrar gör sig då påmind, vilka härliga vintrar!  

Livet är fullt av kontraster och därför får det nu bli en riktigt sommarchock med bilder norrifrån.

Vid sjön Pöyliöjärvi, Kemijärvi, finska Lappland. Där finns de härliga vintrarna! Och just här har jag skidat över sjön många gånger, särskilt minns jag de fina soliga marsdagarna.

Det finns playor även vid polcirkeln. Stadens badstrand ligger intill centrum, helt osannolikt lik hur den såg ut redan under min barndom. Vad annat...? Det regnade överallt i Norden i juli i år, men inte just dessa dagar och här (inte heller i svenska Lappland hörde vi). Sol och värme (23 grader) var man ju inte bortskämd med annars denna sommar. 

En traditionell undangömd stuga vid sjön Kitka i Posio kommun, den sydligaste delen av Lappland. Lokal kulinarisk upplevelse är muikku. Det handlar om småfisk som äts hela, med hull och hår, allra bäst blir de om man kan steka dem i en panna över en öppen eld, på plats förstås. Egentligen är fisken den vanliga sorten siklöja (= mujka på finlandssvenska), men i Kitkasjön blir de inte stora. Ju mindre desto godare (och dyrare)! Köp en burk muikkuja om du hamnar i Finland, finns i välsorterade butiker och även på flygplatsen i Helsingfors.

Hittar ingen info på svenska så det får bli engelska; Vendace is a small fish related to salmon, found in the countries surrounding the Baltic Sea. The fishermen usually aim to catch large fish, but the smaller the vendace the better. The small 5-7cm vendace are called “needle vendace”. The most famous of them – the “Wise Fish of Kitka” (“kitkanviisas”) – lives in the big, clean Lake Kitkajärvi in Kuusamo. Why is it so wise? It faithfully stays in its home lake, even though it could freely go off to Russia for a holiday. Best deep-fried or fried on a pan. - Obs! En del av Kitka ligger i Posio, en del i Kuusamo kommun. 

Dela: