Diversefotografen

Rapport från Dagnys fotofika och mer än så

Det märks att det blir mindre och mindre ljus under dagarna. I Broströms lokaler finns det knappt ledljus för att kunna fota (att döma av de flesta av mina bilder), men något litet att visa blev det i alla fall från fotofikat. Viktigast var ju förstås att få fika med likasinnade, samtalet rörde sig kring fotograferingen som sig bör. Nu blev det ovanligt mycket kamera- och prylsnack åtminstone i min hörna. Vad som sades i den andra änden har jag ingen aning om (nackdelen av ett långbord; ska vi prova det runda bordet igen nästa gång?). Förresten blev det lite danssnack sedan också så helt insnöade var vi inte på bara fotografin.

Några av oss utökade fikat till att omfatta även en fotografisk utställning i UFS:s lokaler; det var Tobbe som skulle dit och han fick sällskap av några andra.

Till höger längst bort Johan E som ju mestadels bor i Malmö nu. Snart ska det bli helt och hållet så honom lär vi inte få träffa på vårt fotofika mer, men vem vet. Jan-Olof (?... jag brukar dessvärre döpa honom till något annat, bäst att gardera sig...) bläddrar i en av de medhavda fotoböckerna.

På begäran tog jag med en av mina Olympus OM-1:or, Per hade ju skaffat en Canon A-1 och ville jämföra.

Göran hade en egen uppfinning på sin kamera, en egendesignad diffusor. Att patentera sina uppfinningar är tyvärr omöjligt för en privatperson (kostnader!).

Någon måste åta sig rollen som Dagny. Här är det Danne som helt frivilligt sköter påtårserveringen. Om Johan G viftar avböjande till fotografen eller till serveringspersonalen är oklart.

Jan-Olof, Martin, Tobbe och jag tumlar ut på stan. En ringdans pågår av och till när vi går runt för att fota varandra mot lämpliga bakgrunder, ur lämpliga vinklar... Martin deltog inte i ringdansen och tyckte nog att vi andra var rätt komiska...

I Uppsalas klassiska miljöer.

En fotograferingsstund vid Domkyrkan.

Målet: Kåre Bondessons utställning på UFS (Uppsala Fotografiska Sällskap). Här berättar han om tekniken med gummitryck.

Väl hemma låg en "present" vid min dator, maken hade letat reda på gamla broschyrer på bl.a. OM-1. Obegripligt att dessa inte hade blivit bortsorterade och slängda när flyttlassen har gått så många gånger genom åren. Det finns väl någon mening med allt som sker här i livet....

Sedan riggade jag upp min "hemmastudio" intill det stora fönstret mot väster; målarduken rullas ut och Wirgin förevigas. Den började tillverkas i Tyskland 1927 och detta exemplar har funnits i släkten ungerfärligen sedan dess. Helt oanvänd sedan 1936.  Jag har ingen som helst avsikt att börja fotografera med den, men den passar fint i det vitrinskåp jag ännu inte har... :-)

Dela:

Less på min dator... Tips efterfrågas!

Har haft strul med min dator ett tag och vi har använt åtskilliga timmar på diverse åtgärder med den. I slutändan kan ju maskinen behöva blåsas helt ren och man för börja om från noll med alla installationer etc, men helst vill jag inte göra det förrän allt annat tänkbart som står till buds har gjorts. 

Första tecknen på att något inte stod rätt till var att hastigheten gick ner och PS började uppföra sig konstigt. Någon tipsade om att hårddisken kanske började bli full. Helt rätt. Har därefter defragmenterat och rensat bort onödiga program. Varje åtgärd förbättrade situationen och datorn blev åter snabbare.

Men sedan segade den ner sig igen och började låta som ett tröskverk -> datorn rengjordes så gott det går. Och si, allt blev bättre igen utom att ljudet är besvärande fortfarande. Inte längre som ett tröskverk, mer ungefär som en fläkt som skulle gå på högvarv. Och nu har de första tecknen kommit igen om att maskinen är i en nerförsbacke återigen.

Kan det vara så enkelt som att en fläkt håller på att ge upp och ska bytas ut? Annat förslag? Någon därute som får en snilleblixt om orsaken till problemen och om hjälpen också?

PS. Datorn är inte ens två år gammal ännu. Den är en PC av den stationära modellen Acer. DS.

 PSPS. Det gick i alla fall bra leka i PS nu... DSDS.

Dela:

Det kom ett paket - en ny fotopryl...!

Paketet innehöll en efterlängtad sak. Imponerande leveranstid förresten, beställde i går på eftermiddagen och idag ca kl 12 kom beskedet om att paketet kunde hämtas... Det var Fotokungen det. Har beställt en annan sak från en annan firma också, kanske kommer den grejen i morgon och då lovar jag nämna det firmanamnet också, så där i förbigående, absolut inte som reklam.

Fem minuter efter hämtningsögonblicket var de första otåliga bilderna tagna enligt devisen "man tager vad man haver".

Bilden nedan skulle också haft en röd ram för enhetlighetens skull, ihop med bilden ovan. Bidde inget. Är ju för stunden hänvisad till Picasa enbart , den har inga ramar, men däremot har Picnik det. Vissa webbaserade verktyg, som Picnik nu, är dock extremt tålamodskrävande i kombination med mobilt bredband. Tålamodskrävande = långa väntetider. Det tålamodet hade inte jag just nu. Därför är jag lite inkonsekvent och bilden ovan fick behålla sina ramar ändå trots att dito nedan fick inga.

Enligt förslaget från EGW (se kommentar nedan) lägger jag in bilden med den röda ramen här nedan utan någon ram:

Någon timme senare försökte jag fånga golfbollar i aktion med samma objektiv. Rätt tålamodskrävande syssla detta också. Lyckades inte fånga bollen genom att ta bara en bild per situation, en mild beskrivning om man säger så....  Här nedan använde jag autofokus med fokuseringen på koppen (hålet), det gällde att försöka pricka rätt ögonblick när bollen var på väg in i koppen. Det behövdes en samarbetsvillig och duktig assistent till detta. Koppen skulle ju prickas!

Svårigheten i bilden nedan var framförallt att få skärpan på bollen som var i rörelse, utöver att bollen skulle förstås vara med i bilden! Autofokus har naturligvis ingen chans att hänga med. Och man har ingen chans att se bollen när den far iväg. Bäst blev det genom att ställa in skärpan manuellt och hoppas på någorlunda tur vid exponeringsögonblicket...  I slutändan blev jag rätt nöjd med att jag överhuvudtaget hade bollen med för så svårt var det att pricka rätt tiondelssekund (hundradelssekund?) när bollen for iväg... Och slaget nedan var ändå ett snällt slag, en så kallad chip utan någon större kraft.

Mitt nya objektiv är tänkt framförallt för macrofoto och kanske även för porträttfoto. Har hunnit med att fota både växter och insekter och noterar att resultatet blir bättre med detta macroobjektiv än med mina andra objektiv.  

Dela:

En aning uppåt idag - tänk vad en bagatell kan betyda...

Sinner rann över ett par veckor sedan på grund av en ny tekniska pryl som jag hade snubblat över - surfplattan HTC Flyer. Sedermera kallad för bara plattan av min käraste, med ett litet snett leende... Varken han eller jag fick ju i gång surffunktionen, sedan lämnades surfplattan åt sitt öde ett antal dagar, men nu är jag i gång igen.

Just den här modellen har ingen funktion för att kunna sätta in ett SIM-kort så ett annat sätt måste till för att komma ut på Internet. Har anförskaffat utrustning för att koppla den mot ett mobilt bredband - nix, funkade inte. Har testat att kolla surffunktionen mot en vanlig dator och laddat ner HTC Sync för ändamålet - nix.  Har kopplat surfplattan mot min mobil (Nokia N8 - Symbian) och medhjälparens mobil (Sony Ericsson - Android) via Bluetooth (vilket en hjälpsam FS-medlem tipsade om) - nix, man stöter på patrull i sista steget här också.

Det har återstått att hitta tillgängliga fria Wi-Fi, men de växer inte på träd. Idag sökte jag upp ett småstadsbibliotek och fick tillgång till ett nätverk. Inga problem! Vad göra? Ja surfa in på FS förstås! Här är beviset!

Passade på att leta reda på mitt tidigare småsura blogginlägg och räcka ut tungan åt den arga smileysen.

Här satt jag - se nedan. Bläddrade lite i den vackra boken om Mälaren också naturligtvis även om den mesta tiden gick åt att surfa. Dessutom tog jag ett par bilder med HTC Flyer, bilderna nedan är tagna med den.

När jag läste FS-bloggar noterade jag att ännu en FS-medlem, Peter B, nämner Segeholms bok "Konsten att ta vinnande bilder". Tror att Pia-Kristina har också talat om den tidigare. Någon till? Det verkar som denna bok är någonting som även jag borde bekanta mig med. Min snälla medhjälpare letar reda på den åt mig.

Men mitt grundbekymmer återstår ju fortfarande: jag vill kunna surfa med surfplattan var jag än befinner mig. Inte kan jag sitta på småstadsbiblioteken för jämnan för att göra det, väl?

Dela:

Mina kameror ger mig mardrömmar. Eller är det FS-medlemmarna?

Det har snackats rätt mycket om vissa kameror här på FS-bloggen. Leica. Leica. Leica. Fujifilm X100. Leica. Fuji igen. Och igen. Lille PEN. Fast lille PEN kan vi höra mer om. Tänkte mig en inbrytning med något annat i kameraväg. Alltså:

En FS-medlem  ringde upp mig.  Jag hade ju blivit helt oförhappandes ägare till en mätsökarkamera vilket han hade hört talas om. En Zeiss Super Ikonta närmare bestämt.  Och eftersom jag sedan tidigare har en Yashica-A i min ägo så skulle jag väl kunna komma och visa upp mina kameror för ett sällskap. Vow! Det blev något strul med samtalet som bröts och jag ringde tillbaka. En videolink hade upprättats nu så jag fick se hela sällskapet bestående av gubbar (!). Och det visade sig att det hela var ett misstag. Mina kameror var visst inte av något större intresse, de hade sett sådana i mängder och därtill var somliga i sällskapet också ägare till sådana själva. Visst visst, det var ju lite skoj att jag hade ett par gamla kameror, sade min kontakt,  lite tröstande ...

Huh...! Vilken mardröm! För det var en DRÖM, en sann MARDRÖM, ni vet, man vaknar med ett ryck, en stark obehagskänsla har övermannat en, förvirring, vad är det som pågår….

Denna  Super Ikonta har dökt upp i våra gömmor, arvegods.  Efter lite googlande var jag inne på att den skulle kunna vara Zeiss Super Ikonta B. Vidare efterforskningar ledde mig till misstanken om att kameran var nog ändå Super Ikonta III  som tillverkades 1954-1958 och skulle vara uppföljaren till Super Ikonta B.

En precis nyupptäckt kamera. Ivrig som jag var kom jag inte ens ihåg att dra ner ISO-talet i min Pentax vilket ju passar illa ihop med gassande solsken.

En medföljande kortmanual låg i Ikontas väska, se nedan. Väskan har förresten ett läderband, i motsats till Yashica-A som varken har en väska eller något riktigt band. ("Bandet" = en trådstump vid kameran, den har dock imponerat stort på somliga fotokompisar på en fotofikaträff.)

Har sedermera haft ett par kontakter med Thomas M (½ poolvärd för poolen Retrokamera, OBS kontakten med honom fick jag långt efter min dröm….); citerar honom vilket han har gett tillstånd till, det fetstilta har jag lagt till:

”Du har rätt. Det är en Super Ikonta III från mitten av 50-talet. Det är lätt att förväxla III med C  så jag ville vara säker. C har bildformatet 6x9. Din III är vidareutvecklingen av Super Ikonta B och den näst sista 6x6-modellen från Zeiss. Modell IV var den sista och tillverkades fram till 1960. Jag har en B från 1939 som jag tycker mycket om att fotografera med. Din III har för övrigt modellbeteckningen 531/16. Alla 6x6-kameror har /16 i slutet, 6x9 på slutet och 6x4,5 har inget extra nummer efter modellnumret. / Lycka till med din klenod! Den har antireflexbehandling och Novar Anastigmat-objektivet bör ge fina resultat. / Här kan du se bildexempel tagna med Super Ikonta 532/16 utan antireflexbehandling. En äldre modell alltså. ” Länken till bildsamlingen vilken Thomas gav lägger jag här.

Nedan - fotografering i den nödtorftigt utrustade hemmastudion (en kort beskrivning om den i förra inlägget): 

Har för avsikt att testa båda mina*  äldre kameror, självklart! De behöver putsas invändigt en smula, någon mekanikdetalj behöver typ oljas. Var häromdagen till den lokala riktiga fotobutiken; deras gissning var att det hela skulle mycket väl kunna landa på si så där 3-4000 kronor totalt för båda två… Ops! Lite förskräckt blev jag allt!

Nu blir det till att försöka göra något på egen hand, ta reda på vilka tillbehör man behöver, hur man ska gå till väga och sedan sätta igång. En lämplig semestersyssla kanske? Sedan är det bara att skrida till verket, alltså till själva fotograferingen. Möjligen skulle jag ha glädje av en  ”Hannes” (manlig eller kvinnlig, spelar ingen roll), såsom Ernst-Göran hade ett tag sedan.

Men, en bra kvinna reder sig själv! Otroligt nog förresten så finns manualer till båda kamerorna på nätet, visst är Internet fantastiskt! Tack och lov blev Internet ingen fluga såsom Uusmann spådde... (hon sade faktiskt inte så enligt Wikipedia, hennes "övergående fluga" avsåg det planlösa surfandet och där har hon kanske ändå fått ganska rätt?)

120-film ska det vara till båda kamerorna och den bör väl finnas i den lokala fotobutiken. Eller så får jag beställa någonstans ifrån. Själva filmframkallningen tänker jag  inte befatta mig med, har inte för avsikt att framkalla bilderna heller. Fast det sistnämnda; det skulle vara kul att gå in i ett mörkrum igen även om det skulle bli en engångsföreteelse. Ett  sådant finns tillgängligt. Men det var ju så länge sedan… Någonstans måste man väl inse sina (tidsmässiga) begränsningar… 

Som en avrundning ska jag erkänna att jag har kollat hur många FS-medlemmar har anmält ett innehav av just Super Ikonta III. -  INGEN! Däremot finns det några stycken som har vissa andra Super Ikonta-modeller.  Några av dem är Leica-ägare också! Kan det finnas något smittsamt här?!

Lite lugnare kände jag mig när jag hittade även en som utöver Super Ikonta och Leica äger även Olympus PEN och 2 st (!) Pentax K-5. Det verkar lovande, har ju en Pentax K-7 själv, är mer än nöjd och mitt nästa inköp skulle kunna bli K-5.  Är helt opåverkad av de bloggklagomål som en Leica-ägare, alldeles nybliven K-5-ägare,  har på den digitala komplexiteten i K-5! Har anmält intresse för köp av den! :-) 

*Den äkta hälften gör visserligen också vissa anspråk på "mina" kameror, men eftersom vi är gifta och det är bara jag som fotograferar numera så ordnar det sig säkert….

 --------------------------------------------------------------------------------------------------------------

OBS OBS OBSERVERA! INGEN AV FS-MEDLEMMARNA NÄMNDA I DETTA INLÄGG HAR FÖREKOMMIT I NÅGON MARDRÖM ! ! !

 --------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Dela: