Bilder från Saltspring Island

HDR och HDR – vad är egentligen manipulation?

Min förra bloggpost visade mitt första experiment med HDR. Det var verkligen kul med alla kommentarer. En del tankar väcks. Varför kalla just denna manipulation för ”falsk HDR”? Det är dock inte min idé, utan det amerikanska sättet att beteckna en HDR-bild som bygger på bara en exponering.

Sedan kan man fråga sig vad som är speciellt just med HDR. Det rör sig om en behandling av bilden där man på något mystiskt sätt ställer om parametrar som färgmättnad, luminositet och kontrast. Därigenom förskjuts de inbördes förhållandena mellan de olika dimensionerna i bilden på ett sätt som verkar en smula godtyckligt. Man behöver inte ett specialprogram som Photomatix för att åstadkomma detta. Men när jag tittat på hur man gör i t ex Photoshop, så krävs det en hel del jobb med lager och annat för att få fram samma resultat. Fördelen är att man precis vet vad man gjort, förstås. I Photomatix är det svårt att riktigt förstå vad som händer. Betydelsen av de olika reglagen är inte heller vattenklar. Jag tror man måste labba rätt mycket med programmet innan man förstår precis hur det funkar under skalet.

När man tittar på de olika filtreringstekniker som finns, så är HDR onekligen en av de mer avancerade. Men liknande och spektakulära resultat kan man få fram med andra filter också. Manipulation som manipulation!

Eller?

När man redigerar en bild, flyttar om saker i den, klonar eller klonar bort detaljer etc, då är det verkligen fråga om manipulation. Men Fotosidan definierar det inte som manipulation om den resulterande bilden skulle vara godtagbar som bevis i en rättsprocess. Den viktigaste anmärkningen man i det avseendet kan rikta mot en överdrivet färgsprakande HDR-bild är väl att den helt enkelt inte ser riktigt äkta ut, vilket skulle kunna resa tvivel om dess autenticitet. Men de varmaste anhängarna av HDR anser tvärt om att en sådan bild kan vara mer autentisk, eftersom våra sinnen registrerar en mycket större rikedom av nyanser än vad ett obehandlat foto förmår återge. Men vi är tränade att uppfatta foton på ett visst sätt. Det rör sig hela tiden om starkt subjektiva upplevelser.

Nu kan man fråga sig hur viktigt ett sådant här bildfilosoferande egentligen är. Men det hjälps inte, vi har alltid åsikter.

Peter Ljung tittade på en bild i ett av mina album och blev nyfiken på hur den skulle gestalta sig om jag lekte lite med den, ”inte nödvändigtvis HDR”. Här är den:

Så här ser den ut i helt obehandlad version (jag har bara förminskat och skärpt den lite)

Här ser du albumversionen av den

När det gäller att greja med ljus och kontrast, så visade det sig att jag kunde inte göra någonting alls med den utöver vad jag gjort för albumversionen. Ingenting som blev bra i alla fall. Däremot gick det att skapa en HDR-version som är lite annorlunda.

HDR-versionen. Det är förstås en ”falsk” HDR-bild, eftersom jag bara har en exponering

HDR-bilden blev faktiskt inte riktigt lyckad. Nu kanske jag skulle kunnat göra den bättre, med lite mer erfarenhet. Men hur jag än grejade, så blev himlen för mörk, utom så som den framträder mellan trädgrenarna. Så det ser nästan ut som om trädet hade något slags aura omkring sig. Det är uppenbart att man inte kan ta vilken blek och grå bild som helst och fiffa upp den med Photomatix. Däremot kanske det finns andra filter som skulle kunna göra den lite vassare. Men egentligen ser jag inte vad jag skulle vinna med det. Den här bilden får vara som där i mitt album, jag tycker att den versionen avgjort är den bästa jag kan åstadkomma just nu.

Om jag haft tillgång till flera exponeringar och kunnat skapa en ”äkta” HDR-bild skulle saken kanske gestaltat sig annorlunda. Här finns mycket att lära!

Dela: