Bilder från Saltspring Island

Inspiration och fotomotiv

Den ö jag lever på är ovanlig och intressant på många sätt. Men för fotografen erbjuder den utmaningar. I alla fall för den här fotografen. Jag har tidigare alltid bott på platser som varit ganska insmickrande, fotografiskt sett. Jag är  t ex road av arkitektur. Vilken rikedom av spännande arkitetkurmotiv erbjuder inte en stad som Stockholm!

Natur och landskap erbjuder överallt i Sverige så lättillgängliga fotomotiv. Till dels kan man kanske tacka allemansrätten för det. Till och med i och nära Stockholm finns nationalparker och naturreservat fulla av spännande vyer och skönhet.

De sista åren jag bodde i Sverige var Nyköping min hemstad. För att vara en småstad i landsorten är Nyköping förbluffande rik på vyer och vackra platser. Runt ån genom staden finns vackra historiska platser och flera spännande vattenfall.

Prosten Pihls gård vid Nyköpingsån – en vacker 1700-talsgård som restaurerats av den berömde arkitekten Erik Lundberg, och där Svenska kyrkan numer driver ett trevligt kafé

Fågellivet runt ån och vid åmynningen är inte bara överdådigt rikt, det är lättillgängligt för åskådaren också. Och på den omgivande landsbygden hittar man en del vindunderligt vackra platser.

Det gamla odlingslandskapet i Sörmland är numer till stor del igenplanterat med skog. Men där det fortfarande öppnar sig kan det vara betagande vackert

Så innan jag kom till Saltspring var jag riktigt bortskämd med goda fotovyer.

Här på ön finns förvisso mycket intressant och spännande att upptäcka, men jag måste lära mig ett annat slag av bildseende för att hitta intressanta fotomotiv. Folkvimlet på stan erbjuder väl goda motiv för en gatufotograf, men det rör sig inte om mycket mer än en halv kilometer av vimmelgator. När det gäller arkitektur, så kan man konstatera att ett hus byggt före kriget kallas ”heritage building” – även om det bara är en gammal risig trävilla med eternitfasad. Här finns bara några få mer monumentala byggnader, de allra flesta små efter storstadsförhållanden och byggda i trä.  Inte så jättemycket för en arkitekturfotograf att bita i. Men visst har de sitt intresse.

Mahon Hall i Ganges. Byggd 1904 som Community Hall och används fortfarande för olika slags aktiviteter: konserter, teater, konsthantverksmarknader m m

Men det är ju en ö. Det måste väl finnas spännande stränder och kustlinjer? Javisst, här finns överdådigt vackra vyer. Men de är inte så lättillgängliga för fotografen alla gånger. Många stränder stupar brant i havet, och alltför många av de övriga är avspärrade av privata markägare som inte vill ha främlingar trampande runt där. Den i mina ögon vackraste stranden når man efter en halvtimmas knogande på en liten oländig gångstig där man delvis tvingas klättra i besvärlig terräng för att ta sig fram. Fördelen är att man mer eller mindre har den för sig själv när man väl är där.

Den tjusigaste vyn över omgivningarna hittar man från toppen av ett berg som det skulle ta många timmar att ta sig upp till, ifall man gick till fots. På sluttningarna lär finnas vild puma. Men lyckligtvis går det en bilväg nästan hela vägen upp till toppen. Man bör dock inte försöka sig på den annat än när vädret är torrt och sikten klar. Det tar en nästan en halvtimma att ta sig upp, för man får köra långsamt och försiktigt på den smala och dåliga vägen, med en hotfull brant på ena sidan.

Trots allt talar jag nu om de där platserna där vilken fotograf som helst skulle hitta en vacker bild. Att jag själv skulle lyckas ta en bild där som ingen tagit förut, det tvivlar jag på.

Om jag nu inte blir tillräckligt inspirerad kan jag förstås ge mig iväg från ön, t ex över till Vancouver Island. Där finns det massor av storslagna landskap och väldiga strandvyer. Det blir ett försvarligt bilåkande för att hitta dem, men inget som bör avskräcka den verklige entusiasten. Men det är inte det storslagna jag är ute efter, inte just nu i alla fall. Bilder finns ju faktiskt överallt, det handlar om sättet att se, att ta fram bildseendet och hitta det där speciella, som uppenbarar sig på de mest oväntade ställen. Kanske utanför den egna stugknuten, om man bara håller ögonen öppna. Så nu kanske du förstår vad slags utmaning jag tagit på mig. Jag vill lära mig att fotografera Saltspring. Jag har strövat runt några år på ön och har faktiskt en hel del bilder. Men ännu känner jag inte att jag riktigt hittat greppet. Kanske är det också så att man måste börja med att ta alla de där lättköpta bilderna, de som alla andra också tar, helt enkelt för att bli fri från dem. Jag hörde en gång ett citat från en lärare på en konstskola, som hävdade att bildkonstnären först måste måla alla de dåliga bilder han bar på, innan han hade täckt av de som var bra, unika, spännande.

Jag ser på fotosidan att en del söker inspiration genom att ta på sig olika projekt. Det kan vara t ex ”ett foto på samma plats varje dag under ett år” eller ett månadens tema som föreslås i en grupp. Eller något man tänker ut själv och kör så länge man har lust. Tanken är god, och jag tror att jag ska göra så själv. Ta upp några projektidéer, t ex arkitektur, stränder, ovanligt väder etc. Fokusera på projektet någon tid och se vart det leder. Det hindrar ju inte att jag kan ta med kameran och gå ut på måfå, när andan faller på. Men kanske tiden är mogen för mig att engagera mig lite djupare i några utvalda idéer.

Dela: