Sannes Fotoblogg

Månjakt

På lördagen är vi på hemväg efter en lång dagstur till Tyskland. Vi är nästan hemma. Bara över sista bron nu. Jag känner redan hur kycklingwooken kommer att smaka. Kroppen känns stel efter den långa bilfärden. Jag tittar ut över vattnet. Det är vackert blått i hela luften nu när skymningen börjar falla. Och till höger ser jag... MÅNEN... Den är helt eldröd och stiger som ett stort klot upp bakom ön. Det ser ut som hela ön brinner.

-Månen! Jag nästan skriker till Glen som försöker hålla sig på vägen. Vi kan ju inte stanna på bron. Och inget stativ har vi med oss. Hem och hämta stativ? Hinner vi det? Hur fort går det innan månen stigit upp helt? 1 timme? 10 minuter? Vi vågar inte chansa. I stället beslutar vi oss för att vända och parkera strax före bron. Vi kan sedan ta oss ut på cykelvägen för att hinna fånga eldklotet på bild.

Cykelvägen ligger på "fel" sida av bron. Vi småspringer ut mot mitten. Det har gått 10 minuter nu. Och gissa! Månen har redan hunnit upp ovanför ön och det flammande eldklotet har förvandlats till en helt vanlig fullmåne. Visserligen en supermåne, men ändå...

Lite besvikna blir vi men tar förstås ändå några bilder. Eftersom vi inte har stativ med får det bli handhållet, med stöd av broräcket. Man får hålla koll på trafiken. Tur att det är mörkt så man hinner se ljusen från bilarna på långt avstånd och kan sätta sig i säkerhet på cykelvägen mellan bilderna.

Jag försöker hålla nere slutartiden genom att köra upp isotalet och hoppas att det ska bli bra. Här är ett av resultaten, det med minst rörelseoskärpa. Till i kväll har vi planerat ännu en månjakt. Med stativ denna gången. Jag håller tummarna men det har varit mulet hela dagen så vi får väl se.. Att fånga dagen är lätt, men att fånga månen är en utmaning. :-)

Dela: