Silja Fotograferar & Skriver

Jag är en självlärd, självupptäckt och själverkänd konstnär, fotograf och frilansjournalist som tror att jag är nå´t. Bloggredaktör Silja Sjödin sidvisningar sen Juli 2007

Finland, snabb, säker och målmedveten maratonlöpare mot målet, fredens fullkomlighet

-Hur? skulle jag vilja fråga Tarja, hur är det möjligt, ge mig några konkreta exempel?

Vad är fredens fullkomlighet förnågot, förklara det för mig, skulle vilja höra vad hon har att säga om den saken.

-Jag tillhör den första krigsfria generationen, skulle jag vilja säga till henne, träffa henne personligen och berätta att min mamma och pappa byggde upp Finland från grunden med sina bara händer, med hammare och spik, bar sten och murbruk i ett land där Mannerheim fortfarande hyllas, ett land som fullständigt oförskräckt tar emot Hitler med vidöppna armar på Mannerheims födelsedag, förstasidesnyheter, de två tillsammans, stora rubriker, bilder i en dagstiding från 40-talet.

Ska visa henne den tidningen, ta med mig den...

1939 1945 Krigstidens kvinna till ära, står det skrivet på ett annat monument i Helsingfors, rest till minne från den tid då Mannerheim och Hitler lekte stora pojkar.

Men vem var krigstidens kvinna? Monumentet förtäljer tyvärr inget namn. Men på Mannerheims staty står det M A N N E R H E I M med jättestora bokstäver som syns långbortifrån. De går inte att missa.

Vad hette krigstidens kvinna? Silja Sjödin?  S I L J A  S J Ö D I N

- Jo, för det var just det att krigstidens kvinna var min mamma. Och min mormor. Och min mormors mamma. Reeta Sahlin hette min mormors mamma. Det kanske skulle stått Reeta Sahlin på statyen istället.

Jag är så lik henne sa mormor.Jag är alltså lik min mormors mamma, utseendemässigt, en kvinna som jag aldrig träffat, en kvinna född i mitten på 1800-talet, en kvinna som jag vet har genomlidigt minst 4 finska krig. Mormor föddes mitt in i ett av dom. Jag lever vidare genom dem, inklusive min mor.

Är jag också krigstidens kvinna som fått ett helt minnesmonument? För att inte glömma? Eller är kriget glömt? Krigen glömda? I själen...är jag bortglömd som en av dem? Eller ska man minnas mig-- äh, nu blev det krångligt. Måste fråga Tarja faktiskt...

Krig och fred är ingen lek, hur långt har Finland kommit i maratonloppet? Den finska huvudstaden är besudlad av allehanda krigsmonument, parker, gator, torg skvallrar om min historia, den som skall läkas och helas, den som måste glömmas för att se framåt, gå vidare...

Det är så lätt att leva i en docktillvaro och ta avstånd från verkligheten som den ser ut. Vi är resultatet av våra minnen. Självklart sitter alla de finska krigens härjningar kvar i min själ. Någonstans.

Rubrikens text är ett citat från ett monument i en vacker park i Helsingfors, en stad som en gång var sönderbombad, inte för så länge sen...

2010-01-02 12:00   Susanne Andersson
Enligt tyska vänner så håller det som hände i Tyskland på att hända igen - denna gång i Sverige. "Arbete gör eder fria" mantrar "moderate" Reinfeldt medan han förföljer utslagna, fattiga, sjuka och arbetslösa. Vem ska nu hitta "den slutgiltiga lösningen" åt Sverige? Kanske "verklighetens folk" vet med den så kallat kristne Göran Hägglund i spetsen? Det enda jag har är min tro, naturen, djuren och de kärleksfulla människor som faktiskt finns i denna värld... och det är inte illa i jämförelse.
Svar från SiljaPhotography   2010-01-02 13:17 tack och lov för det, att det finns kärleksfulla människor, människor som bryr sig för att de är sunda själar, som reagerar för att de är vid sina sinnens fulla bruk... det är bara några decennier sedan finland dödade sina egna i en massförföljelse, de rika mot de fattiga, de vita mot de röda, människor svältes ihjäl, torterades, finnar mot finnar och detta blev sen som bekant förebilden för hitlers koncentrationsläger hitler tog med sig prototypen från finland hur man utrotar människor, idén kommer härifrån, kanske har andra statsmän också blivit inspirerade, kanske en tidsfråga innan sverige får sitt första koncentrationläger "bunta ihop och slå ihjäl dom" sa visst nån känd svensk, kanske hade han rätt