Mina bilder och tankar för dagen

De bilder jag aldrig tog....

Sydafrika, hösten 1988

Jag arbetade då som redaktör på LOs informationsenhet och fick möjlighet att resa till Sydafrika under sex veckor. Uppdragen var i huvudsak två. Dels att dokumentera vad som skedde generellt i landet med betoning på fackföreningsrörelsens roll i kampen mot Apartheidsystemet. Den rasåtskillnadspolitik som nu låg i dödsryckningarna, dels att se till att en mycket stor summa pengar överlämnades till de advokater som försvarade svarta och färgade fackföreningsledare i de ständigt pågående rättegångarna.
Hur vi fick in pengarna och till vilka dom lämnades är en väl förborgad hemlighet. Sydafrika vid den här tiden var ett land på bristningsgränsen, inte minst tack vare de strejker som ständigt pågick. Jag hade i alla fall ett antal adresser i en liten anteckningsbok med mig. Adresser som jag skrivit spegelvända på svenska, telefonnumren blev till spegelvända svenska bokstäver osv. 
Jag reste som journalist med papper och penna. Till min hjälp, och som reskamrat, hade jag en ung fotograf vid namn Pelle Bergström.
Vi anlände till Johannesburg som turister. Den sydafrikanska säkerhetspolisen var på sin vakt och det tog dagar innan vi släppte nojorna. De kommande veckorna blev en resa värd namnet. Vi träffade människor vars mod övergick allt förstånd. Cyril Ramaphosa och Jay Naido, var två av dem och båda var aktiva fackföreningtsledare. De levde på den tiden underground, sov sällan två nätter på samma ställe osv. 
Jag glömmer aldrig en vådlig bilfärd genom det sydafrikanska landskapet.
Vägen är spikrak, Jay Naido sitter vid ratten och kör våldsamt snabbt Vi skulle till ett stort massmöte och hade bråttom. Jag berättar om den svenska kooperationens historia och ser i ögonvrån hur en stor hund är på väg över vägen några hundra meter längre bort och ropar till Jay. Han lyssnar inte och smällen är oundviklig. Den stackars hunden flyger ut på ett fält.
- Just another Boerboel going to hell, säger Jay leende och trampar på gasen.
And remember - You must never hesitate….
Jag nickar förstummad och begrep i ett ögonblick den nästan overkliga beslutsamhet som låg bakom ANC:s och den svarta fackföreningsrörelsens kamp mot Apartheid. Boerboel är en f ö en otäck vakthundsras i Sydafrika, förbehållen de vita boerna. Hundjäveln är känd för att vara lätt att dressera till att attackera svarta människor.
Pelle Bergström var en duktigreportagefotograf, han plåtade och jag intervjuade, skrev och antecknade. Vi kröp i mörka gruvgångar, blev fulla i Soweto, bodde i gruvarbetarnas compounds, intervjuade människor av alla de slag och lyssnade till fantastisk musik på klubbarna i Johannesburg. Särskilt minns jag en grupp som hette Stimela, f ö de musiker som kompade Paul Simon på den fantastiska Graceland-plattan redan 1986.
Pelle Bergström tog sina bilder och jag ville liksom inte störa hans jobb med att springa runt med en egen kamera. Jag hade f ö bara med mig en liten Canon Dial, en halvformatskamera av tveksam teknisk kvalitet. Därför tog jag bara några enstaka bilder.
Det kan jag ångra djupt idag. Vi reste i ett land på gränsen till en historisk förändring. Vi kom till miljöer som var okända för de flesta och som satte djupa spår. Jag mötte fantastiska människor som jag minns med stor värme.
Ett och ett halvt år efter resan i Sydafrika släpptes så slutligen Nelson Mandela och allt förändrades. Cyril Ramaphosa ser jag ibland på TV. Han är idag ett mycket aktat namn i Sydafrika. Jay Naido likaså, han bl a sitter i Bill och Miranda Gates Foundation. Men då, hösten -88, var de bara två unga män på väg att för alltid förändra Sydafrikas framtid. De förstod kanske inte i vilken omfattning, men de visste att de inte hade något att förlora. 

- And remember... you must never hesitate....

Då, när vi satt på kvällarna och drack whiskey på olika hotellrum, snackade politik och tjöt av skratt vid jämförelsen mellan svenska och sydafrikanska dirty jokes, var det mycket nära mellan Sverige och Sydafrika.
Pelle Bergström är idag en mycket framgångsrik mat- och modefotograf i Stockholm
http://www.pellebergstrom.com ).

1988 är länge sedan.
Men jag sitter kvar med de enda två bilder jag tog Sydafrika 1988. Bilder som jag tycker har något att berätta. En gruvarbetare innesluten i ett gummihjul och några ungar klämda bakom ett staket vid tågstationen i Soweto.
Och jag förbannar att jag inte tog fler bilder när möjligheterna fanns...

Inlagt 2014-01-23 20:12 | Läst 1533 ggr. | Permalink
Tack för storyn!

Du fick i dina reportage säkert beskriva det historiska skeendet i ord i stället för bilder. Skriva kan du!

Gillar dina två bilder som du tog.

Daniel
Intressant berättelse och fina bilder. Det är ju det, vi fotografer mår inte helt bra när vi tänker på de bilder vi aldrig tog.

/Stephan
Spännande läsning, snygga bilder. En liten anmärkning bara; Graceland kom redan på åttiotalet, -86 tror jag. Så den var redan gjord när du var där.
Svar från per-erik åström 2014-01-24 09:12
Rätt. Observant av dig. Tack. Ändrar.

mvh/per-erik