Dag för dag

Mina bilder och tankar för dagen

Ulrika fyller 50

Ulrika - idag fyller du 50 år.

Jag minns hur det var den där gången för drygt 23 år. Då vi möttes första gången.

Vi var dom sista att lämna krogen innan den stängde för kvällen.

Vi satt kvar sedan alla andra gått hem, förundrade och stumma över vad som hände mellan oss.

Jag minns också dagarna och nätterna som följde den första tiden uppe i din lägenhet uppe vid Hökens gata nära Mosebacke torg på Söder. Jag kommer ihåg hur vi försiktigt, nästan viskande,  började tala om ett möjligt liv tillsammans.

Och jag minns alldeles särskilt hur folk skrockade och kacklade om frånskilda äldre män och unga kvinnor när dom förstod vad vi hade på gång. Du var ju så ung - HerreGud!, knappt 27, och jag var ju redan fyllda 40. Dessutom var jag skild och hade redan två barn....

Det var inget som var enkelt den där första tiden.

Vi behövde en paus och du reste till Afrika och var borta i månader. Som jag längtade.

Jag mötte dig på Arlanda när du äntligen kom hem, vackrare än någonsin. Det var nog först där och då jag förstod att det var vi, du och jag mot världen. Att det var så det skulle bli.

Så fort tiden rusar fram Ulrika. Och så snabbt 23 år blir historia. Vår historia, ibland nog så dramatisk.

Som den där gången för 18 år sedan när vår son föddes uppe på Södersjukhuset. En liten parvel som vägde under två kilo och som med nöd och näppe kom till världen tack vare skickliga kirurger.

Men oftast har vi haft dagar av glädjen i det lilla och av strävan. Huset på Gotland som vi slet med och slutligen sålde för att därefter raskt ta itu med ett gammalt torp på ön uppe vid Ångermanälven. Jag minns också islandshästarna vi kämpade med. Och valpen som snabbt växte till hunden vi älskar.

Och jag tänker på all musik vi delat genom åren. Från Madame Butterfly till Lucinda Williams. Du lärde mig allt om 80-talsdisco och Prince. Och hur du lärde mig att mycket av den gamla  proggmusik jag kom släpande på faktiskt inte alls var särskilt bra.

Vi har rest en hel del ihop. Minns du den där lilla bistron bakom Operan i Paris? Eller den fantastiska krogen alldeles invid Checkpoint Charlie i Berlin? Eller den där kvällen på musikhaket nere vid Fisherman´s Warf i San Fransisco? 

Peter LeMarc är en av Sveriges bästa låtskrivare och sångare.  En strof som fastnat är den här;

” Här är vi kind mot kind ännu i denna livslånga dans
Och trots att jag har kysst var millimeter av din hud
Är det som första gången jag rör vid dej nu
Så när vi fortsätter på färden
Är det du och jag mot världen
Idag och alla andra dar
Du och jag mot världen.”

Idag fyller du 50.

Det är en särskild dag. En glädjens dag.

Tänk att vi tog oss ända hit till  Nice. Nu blir det Champagne och jordgubbar!

Samtidigt är det bara ytterligare en dag i en oändlig rad av möjliga dagar.

Jag älskar dig Ulrika. Idag och alla andra dar.

Postat 2015-05-22 07:49 | Permalink | Kommentarer (14) | Kommentera

Tack och lov!

Ett stort hurra och en jätteapplåd för den svenska sjukvården och all expertis som jobbar där!

Jag hälsade på en av mina äldsta vänner på sjukhuset idag, 36 timmar efter operationen. Snyggt jobb hade dom gjort dessutom. Det kommer knappt att synas vart dom gick in.

Tack och lov!, för att dom fick bort den jävla tumören i lungan....

Postat 2015-05-09 20:27 | Permalink | Kommentarer (4) | Kommentera