Experiment med humlor
Gräv där du står kan jag säga när jag går ut i trädgården och fotograferar. Man behöver inte alltid fara så långt, gräset grönare på andra sidan o.s.v. Nu har jag vid några tillfällen fotograferat flygande humlor och bin på olika sätt i metod och redskap, för första gången för några år sedan när jag hade en Panasonic TZ80 som fungerade oväntat bra till detta vid kraftigt solsken, bra zoom och liten sensor, hyggligt skärpedjup, men tål inte många ISO tyvärr, och inte så skarp på max zoom, tyvärr. Började försöka i förra månaden igen, i solsken, använde kombinationen OM1 med Panasonic 100-400 med inställning S 1/2000 som gav bra ISO på f 6.3. Prövade på inställning M 1/2000 och f 14, märkte faktiskt ingen större skillnad, också full sol. Har bara visat de första bilderna här av de serierna. Att fotografera med m4/3 och 400 mm är som att se genom ett sugrör känns det som när jag jagar snabba oberäkneliga objekt med kameran. Det blir en del spillbilder, kameran fyrade av max 3 bilder per avtryck, för jobbigt se på fler. Denna eftermiddag när molntäcket hängde tungt över huvudet provade jag något nytt. Experimentet. Tog Olympus E-M1-II (max ISO 6400) med Olympus 60mm makro och närmade mig humlorna som surrade runt tayberryblommorna. Först med S 1/2000 som i det dåliga ljuset resulterade i f 2.8, men det gick hyfsat, det grunda skärpedjupet märktes i en del bilder, men inget direkt störande. Sedan med M 1/2000 och f8 då ISO låg på 6400, kanske lite fler träff, men lite "smetigare" humlor, inget annat. För att sammanfatta: Då humlor inte är så värst skygga fungerade 60 mm bättre, man kunde ju gå närmare, och det blev fler träff än med 400 mm.
det blev hallonblommor vid de två sista och riktigt regnmulet
sitter en liten bagge framför humlan, exempel på obeskuren bild.

















/per
Hälsningar Lena
Hälsn!
Har nog testat några gånger att fota humlor men tröttnar för fort.
Med många vänliga hälsningar från Erik.