Straight 1529 / Nu vågar jag skriva om det här, för jag har fått stöd! Men OBS, de e en aning provocerande läsning!

OBS! Bilden har inget med innehållet i bloggen att göra!

Men om man fotat litet udda, gör något eget, varför får man ofta så få kommentarer, tex här på Fotosidan? Nu kommer det en del känsliga påståenden! Känsliga personer bör alltså sluta läsa här! ;)

För jag vill påstå, att bildsmaken på Fotosidan i stort är ganska vanlig, mao man gillar den etablerade konsten. Man gillar fina bilder med bra skärpa i en fin komposition tagen med modern kamera och bra teknik! Man talar om gyllene snittet, om hur man skall få ut det bästa ur bilden via raw, och köper gärna en ännu nyare kamera, "för nu vore det väl ändå dags att de där fina bilderna skall komma!?"
Och vad är det för fel med det här då?
Inget fel alls, om det här är själva målet!

Men nu jag talar om annat än att springa fortast, om annat än att göra den skarpaste och modernaste bilden. Jag talar om udda grejer, spännande och/eller unika grejer! För här gäller det att lämna motionsspåret, för att våga hitta en egen väg genom skogen!
OBS! För den som vill alltså!

Brukar tänka på det här när jag ser bilder här på FS med massor av kommentarer, och bilder nästan helt utan kommentarer!

Men hur veta när man skall lämna spåret då, om man nu vill pröva något annat?  Det är här som skillnaden kommer, den som känner att nu är det dags, den vet när det är dags, och prövar då en annan väg, och prövar även något annat i stället för att springa fortast på motionsspåret!
Men se upp för genvägar! ;)
Och, den här vägen kan ta litet tid också!
Och såklart ge få kommentarer! Men de kommentarer som kommer, kanske väger upp mängden efter ett tag...!?

"I stället för att hinna fortast på de banor som alla känner till rör sig kreativa människor genom ödemarker där ingen tidigare varit"

För att få ytterligare stöd, läs gärna vad David Brooks skriver i dagens DN, "Följ inte massan"
OBS! Om man nu inte vill följa massan alltså!   ;)

/Bengan

Ps.
Ursäkta att det här är andra bloggen idag! ;)  Spam liksom!  :) Men i eftermiddag e jag på Twang, då kan ni vara lugna, för jag tar ingen PC-liknande internetgrej med mig, var sak har sin tid liksom! :)

Som sagt, var sak har sin tid!  :)

Straight 1528 / Fuji X100 och den digitala och lättåkta revolutionen, på gott och ont!

Använder min Fuji X100 som universalkamera numera. Till vardags och till fest! Och det funkar bra, trots att jag bara använder en bråkdel av de funktioner som finns i kameran. Det påminner om den schweiziska multikniv jag har i ryggan, jag använder i stort sett bara ett knivblad och den lilla saxen. Resten e väl det där "som kan vara bra att ha ifall liksom"  ;)

Och så är det litet HPD vad gäller min X100 utrustning, Leicarem och Olympus motljusskydd!

Och som jag sagt tidigare, de enda större problemen med X100 de e när jag råkat komma åt nå'n knapp och kameran får för sig saker! Men nu har jag läst intruktionsboken, inte för att lära mig alla funktioner, utan för att lära mig hur komma ur de funktioner som jag av misstag råkat komma till!

Och det analoga Olympusmotljusskyddet går att sätta fast bakvänt, då blir kameran lika kompakt som utan motljusskydd, men det går fortfarande att fota med kameran.

Och nu senast i Åre (Storulvån bla) så hade jag Fuji hängande under jackan precis som jag tidigare haft min Leica M6. Och det gick bra. Fujin är dessutom litet lättare och mindre och inte minst, och det kanske mest revolutionerande, för min del alltså, det är att det inte blir några oframkallade filmrullar liggande i kylskåpet längre!  :)

Fast den där riktiga M Leicakänslan, vad det nu är, den kommer nog aldrig att infinna sig, men det kan jag leva med!

Gamla Telemarksprylar från förr, kanske inte så lättåkta, eller hur man nu vill formulera sig, men i alla fall kul och litet extra utmanande att åka på!

Så det mesta, även här, det påminner nog om en del andra saker i dagens samhälle. För visst kommer det moderna prylar och företeelser hela tiden, allt för att bredda användandet, men vissa saker, tex då vad gäller utseende och inte minst känslan, det är svårt att uppnå även med den allra modernaste teknik.

/Bengan

"Nya tider, härliga tider", moderna prylar i Storulvån!  ;)

Straight 1527 / Jag va i Åre första gången 1952, har det hänt nå't sedan dess?

Ok, de här va litet skämtsamt, de flesta som varit i Åre vet nog att det hänt och händer en hel del där. Startade som sagt 1952, det va på en skolresa, vi bodde i några järnvägsvagnar nere vid stationen och åkte se'n i backarna. Vi åkte via Bergbanan till Fjällgården och tog se'n "hinkarna" till Trädgränsen, och bytte sedan "hinkar" för att komma upp på Mörvikshummeln! Några gånger så gick vi med skidorna på axeln från Mörvikshummeln upp till toppstugan och fikade, och åkte sedan på olika sätt ned till torget.

Jag har sedan under åren varit i Åre till och från, jag jobbade i närheten under några år, och va i Åre och åkte skidor tillräckligt ofta för att se förändringen, både vad gäller pister, liftar och bebyggelse. Och jag tyckte att kabinbanan va ett lyft, för det e ju själva grejen, som någon sagt i en kommentar  ;) och nu blev det lättare att komma högalpint!

Och så utvecklades Åre ännu mera, både vad gäller skidsysten, liftar och boende.
Åre blev under åren en internationell skidort! Med ett internationellt utbud! 

Ok, det här kan man tyckar olika om,  men jag tycker att skidåkningen va mer personlig tidigare, just genom att orten va mindre, skidsystemet gick lika högt men det var mindre och butikerna va också mer lokala. Man kunde greppa det hela på nå't sätt, både vad gäller orten, människorna och skidåkningen! Mao, Åre kändes mera gemytligt! Så känns det för mig i alla fall!

Men allt är en smaksak brukar jag säga, sannolikt e det så även här!  :)

/Bengan

Ps. Glöm inte Twang i morgon!