Straight Photography!

The Roots of Photography is Snaps!
Back to the roots!

Straight 1570 / Det där med att göra svartvita bilder via tex Silver Efex Pro, vad e det man vill efterlikna?

Men visst e svartvitt e fint, jag gillar svartvitt, men ibland så undrar jag! Mycket i dagens teknik och prylar går ut på att vara retro! Man kanske längtar till en annan tid? Filmer, bilar, kläder, rollspel och mycket annat. Men ibland känner jag att det man härmar, e inte riktigt så som det såg ut förr! Bla så tänker jag på filmer, tex, "Tinker, Tailor, Soldier, Spy". Filmen som fått så mycket lovord bla för sin tidstypiska miljö i filmen av recensenter, recensenter som kanske knappt va födda då det här utspelar sig! ;) Jag tycker filmen är bra, de e inte det som det handlar om, även om filmen e lite av Det Bästa-stuket om man jämför med BBC-serien i samma ämne, men den nygjorda e klart sevärd.
Men det blir ibalnd litet för mycket tidstypiskt, allt nästan i brunt, tungt mörkt och mycket rökigt, de känns ibland som man inte hade upptäckt färgen i kläder än!
Allt för att visa nutidens åskådare hur det va förr! ;)

De e väl så här jag känner ibland när jag ser några av de digitala bilder som är konverterade via nå't program till svartvitt! De blir en aning för mycket HD-liknade bilder med människorna som blir aningen blanka i fejan, å litet extra rå skärpa, bilden blir överdrivet "tidstypisk", så kanske man kan säga! Visst kan det bli visuellt snyggt i dagens läge då det gäller att utmärka sig hårt även i svartvita bilder, men jag tycker ändå bilden ser litet konstig ut.... ;)

Och man kan även fixa nutida tagen inskannad Tri-X så den ser typisk gammaltidstypisk ut! Göra bilden litet murrig, och grov, rå liksom, som man tror det såg ut när man fotade med Tri-X förr! :)

Ok, de va de om det, å idag e det sista Twang för terminen!
Väl mött juniorer! ;)

/Bengan

Som det beskrivs, "The World's Leading Black and White Software Discover the beauty of black and white photography with Silver Efex Pro 2, the world's leading solution for creating stunning images." :)

Inlagt 2012-06-13 07:00 | Läst 1486 ggr. | Permalink

2012-06-13 07:12 N Thomas Meldert

Besvara

Men de här bilderna är i alla fall The Real Thing. No shit =)

2012-06-13 09:20 Mikael Good

Besvara

Det är sällan som jag lägger på filmkorn i Silver Efex Pro och de få gångerna som jag har gjort det har jag inte använt mig av Tri-X profilen utan av Agfa APX 100 eller 400. Men framförallt är Silver Efex Pro en stor tidssparare för mig. Det som tidigare tog mig 15-20 minuter att göra i Photoshop tar nu bara ett par minuter och för mig som precis som dig har ett stort antal bra bilder i mitt arkiv som behöver behandlas så blir tidsbesparingen stor :)
//Mikael Good

2012-06-13 10:05 aasaboe

Besvara

Jag, som i stort sett aldrig använt sv/v i digital fotografi, blev nyfiken på de här Silver Exef och Topaz genom skriverierna här på FS. Jag har dem i demo nu, och provar då och då. Inte alls dumt! Det som gör mig litet konfunderad är din fråga "vad e det man vill efterlikna?", Bengt. Varför måste det handla om att efterlikna någonting? När jag nu provar programmen försöker jag göra fina monokroma bilder som jag tycker om, inte några efterapningar av ungdomens Plus-X, Tri-X, Ilford FP osv. Jag tycker det är roligt att få till bra bilder, inte att härma någonting obestämt. De här programmen är till god hjälp med det.

2012-06-13 10:44 SFZ

Besvara

En väldigt intressant diskussion, tycker jag!

Själv kommer jag egentligen från musik-/ljudbranschen, och där har vi länge sett samma trend - att den digitala åldern blev lite "overkill", lite för briljant, lite för "bra", ja, lite overklig. I stället går man tillbaka till gamla mikrofontyper, bygger in rörförstärkare i mikrofonerna för att få lite "smuts" i ljudet, eller "stoff" som vi också säger. Andrahandsmarknaden både för äldre mikrofoner (Neumann är inspelningsvärldens Leica) växer, och den som råkar hitta en låda med gamla rör som kan användas i mikrofoner kan göra sig en rejäl hacka.

Och det finns digitala reverb/ekon, som precis motsvarar ex Silver Efex. Du kan spela in akustiken i vilken konsertsal som helst, vilken studio som helst, inne i en bil, i en tvättmaskin... och sedan använda den som en plugin. Så hemma i Björnlunda har jag akustiken från världens bästa konsertsalar, och världens mest kända inspelningsstudios liggande i datorn... liksom numer några fina filmtyper från den analoga eran.

Jag ser det bara som tredje generationen av något. Pendeln som slår tillbaka lite. Och här kommer en liten övning: jag har sedan tidigare lagt upp ett litet galleri med konverteringar, just för att kunna testa på personer och olika skärmar, här: http://sfzmedia.zenfolio.com/p881160655. Alla är olika. Nio av de tio bilderna är konverterade till svartvitt. Sex är fixade direkt i Lightroom, tre i Silver Efex. Vilka skall bort?

JanKw 2012-06-13 11:26

Besvara

Alla är jättefina, verkligen!

Jag har plåtat svartvitt se´n 67, diverse film, mest Tri_X och Fuji 400. Det största bekymret var att krama ASA ur filmen och pressningarna över 800 brukade se för dj-a ut.
Dom som inte var med på den tiden kanske inte fattar hur fantastiska de moderna digitalkamerorna är. Höga ISO och fina nyanser som man inte ens kunde drömma om.

Att konvertera i Lightroom, kanske lägga på en varmton (Split toning, nyans 44, mättnad 15) räcker bra för mig. Allt det här tjatet om speciella program för att efterlikna film är bara trams. Köp film då för tusan!

2012-06-13 12:12 Wolfgang

Besvara

TRI-X tillsammans med D76 var ju en klassiker, beroende på att D76 var en nivellerande framkallare som utjämnade felexponeringar. Det var därför pressfotografer använde den. Stressade under uppdraget och stressade under framkallningen på hotellrummet.
Även amatörer tyckte om kombinationen TRI-X och D76, eftersom kombinationen var så förlåtande.
Man behövde inte ens en exponeringsmätare, det räckte med en tabell.
Och så blev det kult av ekipaget.
Men blev det tekniskt bra?
Jag var med på den tiden, men jag har ingen nostalgi för digital TRI-X i Silver Efex Pro.
Jag har provat.
Det fanns bättre film och framkallare på den tiden.
Den nya digitala tekniken är outstanding, även i svartvitt.
Mvh
Wolfgang

JanKw 2012-06-14 21:47

Besvara

D76 var den första framkallare som gav tillräckligt fint korn, och hygglig känslighet, för att göra skosnörena (35mm-film) användbara. Den kom 1927. Den blev Kodaks standardframkallare som alla andra jämfördes med.

Nils Bergqvist 2012-06-15 14:07

Besvara

D76 är ju en av de absolut bästa framkallarna för fint korn. Det går knappast att få finare korn med någon annan framkallare. T-Max 3200 blir riktigt bra med den t.ex. Och när man tog fram T-Max-filmerna var det D76 som anvädes som testframkallare. Sen håller jag inte riktigt med om att D76 jämnar ut felexponeringar, det gör ingen framkallare jag känner till,finns inget i skuggorna så kan inte ens D76 ta fram det. Däremot är den en sk utjämningsframkallare som jämnar ut kontraster mellan högdagrar och lågdagrar under framkallningen, dvs den framkallar hela tiden i skuggorna men mindre i högdagrarna. Agiteringen med en sån framkallare blir därför viktigare och påverkar slutresultatet mera än med en del andra framkallare som framkallar mera jämnt med både skuggor och högdagrar. I övrigt gäller det som alltid att exponera rätt och framkalla filmen till rätt kontrast, gör man inte det spelar framkallarvalet ingen roll. Traditionella filmer däremot kan många gånger vara mera exponeringstoleranta än de modernare filmerna, så även Tri-X före 2003. Idag finns inte så många filmfabrikat kvar av den gamla typen. Men Fomapan-filmerna tillhör dom och är enligt min erferenhet mera exponeringstoleranta än andra filmer.

http://gerlatin-silver.blogspot.com

2012-06-13 12:19 Nils Bergqvist

Besvara

Jag har heller inte fattat varför man ska efterlikna svartvit 100-400 ISO småbildsfilm när man fotar digitalt? Inget går upp mot äkta varan. Ser heller inte mycket mening med att köra storformat eller kornlösa specialfilmer i småbild analogt idag, när den digitala tekniken (t.om i APS-C) är så pass bra på att återge fina detaljer/nyanser och ge ett kornlöst intryck utan struktur. Om man gillar det är digitalt att fördra, om man gillar att silverkornens struktur bygger (och syns i) bilderna är film överlägset. Så vad som är bäst beror på vad man vill åstadkomma, inte några förutbestämda normer om vad som är bra eller dåligt. En svartvit mörkrumskopia gjord av en skicklig kopist är dock äverlägsen all digital svartvitteknik jag känner till. Men där är det kanske mest känslan och smaken, inte så mycket tekniska mätmetoder som spelar in? Bilder är ju i första hand känsla, inte teknik.

http://gelatin-silver.blogspot.com

steelneck 2012-06-15 04:08

Besvara

Ahh.. Klassiskt tillverkad film, tex. Foma, soppad i rodinal Åhhh, det blir väldigt vackert för vissa motiv,, själv gillar jag porträtt på folk i arbete tagna och framkallade med den kombinationen, gärna lite småhårt kopierat. Till sånt kan jag ju dessutom använda mekaniska kameror med den rätta taktila känslan.

Wolfgang 2012-06-15 17:39

Besvara

Precis, jag håller med Dig, Nils!
Mvh
Wolfgang

2012-06-13 13:26 Rei Trulsson

Besvara

Man vill efterlikna svartvit film med Silver Efex Pro när man konverterar digitala färgbilder. Man vill även ersätta mörkrummet med en dator.

Dåtid kan än så länge inte bli nutid, liksom repro kan bli original. :)

2012-06-13 20:53 Kitty58b

Besvara

Ett litet tips: Leif-Erik Nygårds bilder i Gallerian i Stockholm. Mycket sevärt!

2012-06-14 00:10 Staffan Johansson

Besvara

De här med svartiva plug-ins handlar nog litet om att det finns en sorts osäkerhet, en sorts mindervärdeskänsla hos en del fotografer som de försöker kompensera med att efterlikna de gamla mästarna. Men man glömmer då lätt en sak: Det är bildens innehåll, deras gestaltning av en idé, ett intryck, en pregnant uttalad känsla etc. som avgör om det är en bra bild eller inte. Litet fusk-korn eller brus ger absolut ingenting av de kvaliteter som skiljer en bra bild från en medioker bild. Låt oss i stället diskutera bilderna som Sally Mann just nu visar på Fotografiska. De döda kropparna till exempel. Hennes bilder av hennes nakna barn är ju sedan länge avhandlade. Många uppfattar bilderna av de döda kropparna som avskyvärda. Det gör jag inte ännu... har inte tänkt klart än men lutar mot att Sally Mann kommer att gå till fotohistorien. Eller är redan där. Som en fotograf som tänjer rejält på gränserna.

2012-06-14 05:19 Antipodian

Besvara

Jag tror att man skulle kunna kombinera allt som du presenterade i denna blogg:

Tag den nygjorda HD-filmen (lämpligen inspelad i MJEG format) och häll varje bildruta igenom Silver Efex Pro 2 så får du en film som verkligen ser ut som en 40-, 30- eller 20-talsfilm. Har man dessutom ett makro som visuellt tillför slumpmässiga repor och fläckar så är man ju hemma!
Ha de'
Johan

2012-06-15 03:57 steelneck

Besvara

Många gånger är det nog inte "retro" som folk är ute efter, snarare "funkis", och då menat jag inte stilen som sådan, utan det funktionellt enkla i linje med det amerikanska uttrycket Keep It Simple Stupid.. Själv har jag ända sedan digitalkamerans intåg efterlyst bländarring, slutartidsratt, iso-ratt och en manuell fokus värd namnet. Jag vill inte ha detta utifrån någon nostalgi, utan mer från det taktila handavandet att fysiskt känna vad man gör. Än är inte mina önskningar uppfyllda (Leica är för dyr och har andra brister), men det tar sig. Har idag en Xpro1, nöjd är jag inte men den får duga så länge.

Nils Bergqvist 2012-06-15 13:33

Besvara

Kunde dom inte sätta dit en riktig mätsökare och riktig focusaring på optiken på den där Xprosit, då skulle den kanske bli riktigt användbar? Borde inte kosta så mycket mera utan hamna inom rimligehetens gräns. Fast då skulle ju Leica få lägga ner.