Skönt att veta att det troligen kommer en sommar om ett halvår. Engelsmännen kallar ju lågtryck för "depression".
Ett bra uttryck för hur man känner sig också här i Göteborg när det ena lågtrycket efter det andra dundrar in från just UK. Det känns som det är "depression" både inne och ute när det aldrig blir ljust. ISO 3200 väder ute mitt på dagen. USCH!
Så idag blir det hålla sig inne, jobba med de fotoböcker och kalendrar som skall ges bort i julklappar. Strama skön blues i Bose högtalarna, som passar ihop med hur det ser ut utanför fönstret.

Du ställde en intressant fråga om JPG eller RAW med Fuji. Det är en intressant fråga som debatterats mycket med på olika Fuji forum.
Det finns en teknisk sida av det hela och det finns ett mer resultat inriktat synsätt på det hela.

Fuji är kända för att producera väldigt fina JPG-bilder direkt ur kameran. Då pratar man ofta om de fina färgerna som man får. För en svartvit bild blir det ju lite annorlunda. Här är JPEG mindre begränsande med sin 8-bitars färgdjup och förstörande komprimering.

Min invändning mot JPEG i kameran från Fuji är att kameran brusreducerar ganska hårt. Den smetar ut detaljerna på högre ISO. Många, inklusive jag själv, anser att det blir plastig hud vid porträttfoto.
Bilden på Roffe är ett bra exempel. När jag förstorar den så har inte hans päls den detaljrikedom som en Fuji kan leverera. Sensorn är bra och objektivet skarpt. Här har den lille japanen i kameran brusreducerat så bruset inte syns alls men också tappat bort detaljerna.

Om här haft tillgång till raw-filen och jobbat med den i datorn med rätt programvara kan man plocka ut mycket mer.
Betydligt mer.

Så vi landar som vanligt i hur man vill jobba. Vad har man för krav? Vad är ens egna "good enough".
Detsamma gäller ju också svartvitt. Har men en raw-fil så har man tillgång till det digitalnegativet och konvertera till svartvitt med de mer kraftfulla verktyg som finns tillgängliga idag. Har man bara kört jpg så har man slängt sitt negativ och därmed också tillgången till mer detaljerade information som raw-filen innehåller.

Själv kör jag Iridient för att plocka fram maximalt med emaljer i en Fuji-raw. Använder ofta Silver Efex Pro 2 för att snabbt få fram en svartvit bildstil som jag tycker passar bilden. LR är min bilddatabank så alla bilder börjar alltid där.
När jag tar fram en raw så startar det alltid i LR. Sedan har jag till gång till en mängd verktyg att bearbeta bilden vidare med.
Oftast tar hela processen högst 5-minuter per bild.

Om man vill jobba på det ena eller andra sättet är upp till var och ens egna preferenser och "good enough" nivå anser jag.

Ett bra sätt att prova hur man vill jobba är ju att köra både raw och jpg under en tid och jämföra resultaten. Ofta i början blir kamerans resultat bättre än det man själv lyckas åstadkomma.
Det tar tid att förstå och lära sig utnyttja de avancerade programvaror man har tillgång till datorn. Fast har man tålamod så kommer man efter ett tag att få fram mer personliga resultat ur datorn än vad den lille inbyggde japanen levererar.

Nu är ju det fina att man inte behöver välja en gång för alla. Vid varje tillfälle kan man endera köra jpg, eller raw eller båda och välja i efterhand vad man vill gå vidare med.
Visst är den digitala tidsåldern underbar?

Tycker som Bob det gör jag nästan alltid....hi hi..
Roffe är en goding..
Gun-Inger