Straight Photography!

Straight 444 / Några tips för gatufoto!

Skrev några gatufototips i en tidigare blogg där jag också berättade om mitt besök hos Fotoklubben Stockholmsbild, och har även berört ämnet Gatufoto i tidigare bloggar, men det kanske har tillkommit nya läsare, och så har jag funderat litet mer på ämnet, och så är det också ett kärt ämne för mig! :)

Och märk, att alla så'na här tips e ju personliga och kopplade till ens egen erfarenhet.  Så därför passar kanske mina tips inte alla.

Men tror ändå det finns vissa generella beröringspnkter.

Den första brukar ändå vara, "Jag tycker folk tittar på mig när jag fotar på sta'n, å då känner jag mig osäker"

Folk tittar mycket mindre på en än man tror, det finns ofta intressantare saker att titta på! ;)
Och tittar folk, så kan det bero på hur man själv "uppträder!"  ;)

När man är ute och reser på semester, tex i utlandet, då verkar det lättare att "fota på stan"! Och många gånger känns det också lättare att fota i en ny och litet exotisk miljö, och så är det ju semesterbilder! :)

Och som jag sagt tidigare, det är viktigt med en utrustning som är väl "inkörd", där du inte behöver stå och "fibbla" med kamerainställningar innan du tar bilden, så minskar du tiden du då själv "uppträder på gatuscenen"  :)

Och att inte smyga, och att inte ha teleobjektiv, det tycker jag är viktigt. (Även om jag sett bra bilder tagna med teleobjektiv) Gatufoto, tycker jag, är ett slags "deltagande fotograferande". Du är nära, eller du är med i händelsen på gatan.

Och vad är nu gatufoto?  När vi ändå håller på! ;)
Det kan man nog diskutera i oändlighet, men jag tycker man kan vända på det hela och säga att de flesta bilder jag ser som kallas "gatufoto", tex de här på Fotosidan, dom kanske mera är gatudokumentärer!?  För man kanske stirrar in sig för mycket på just ordet "GATU-fotografi" här på FS...?  "Man måste väl ha en gata med i bilden?"  ;)

För att inte krångla till det för mycket, så tycker jag det bästa är att titta på bilder av andra "gatufotografer" som tex , Elliot Erwitt, Henri Cartier-Bresson, Josef Koudelka, Bruce Davidson, Brassai, Robert Frank och Garry Winogrand...
(Det finns länkar i Gatufotopoolen)

Och ofta när man fotar "på sta'n", så underlättar det att inte ta ögonkontakt med de okända personer som kommer med i bilden. Om du ser en intressant mänsklig situation, så kan den fångas genom att du ser "igenom" människorna, och tittar tex på ett hus bakom. Men det viktiga e nog ändå att du inte tar fram kameran under jackan, fotar, stoppar in kameran under jackan igen!  ;)

Och att återkomma till samma gatufotoplats flera gånger, det tror jag är bra på flera sätt, dels blir man "tryggare på platsen",  se'n ser man saker bättre efter några gånger, och kan även få chansen att lära känna människor på platsen.
Det här gäller stadsfotografering generellt också, ju mer du fotar på sta'n ju tryggare blir du! :)

Se'n finns det litet olika "fototekniker" för gatufotobilder.
En "teknik" är att först hitta en fin inramning till bilden, kanske en portal där ljuset faller fint, eller en lång rad med pelare, eller en trappa i ljus/skugga, eller något annat snyggt visuellt. Se'n kan man stå och vänta in människor till bilden.

Det här är nog det "lätta gatufotograferandet", och det vanligaste, och kan vara bra att börja med.
Det blir ofta fina och visuella bilder!

Men om man skall gå över till det "svåra gatufotograferandet", där bilden bara dyker upp och försvinner som en virtuell partikel, då krävs det en helt annan teknik och helt annat agerande!

För det betyder att man måste försöka fånga ett ögonblick med kameran! 
 

Och vad jag även menar med "svåra gatufotobilder", det betyder att fånga en bild/händelse som säger något...
Fånga en bild som "förklarar sig själv"!
Vad menar jag då med att en bild "förklarar sig själv"?

Man kan säga så här också, att ju längre bildtext en bild behöver, desto mindre "förklarar bilden sig själv"...

Och för att "fånga" bilden, en bild eller händelse som ofta finns där bara under ett litet kort ögonblick, då krävs ett fotograferande som måste ske nästan automatiskt, intuitivt, och med ett fotoredskap som fungerar nästan lika automatisk. 

Och något annat har jag också lärt mig, det var när jag tog en bild på en kvinna sittande i Peterskyrkan i Rom, det är att så fort "du ser" bilden, tveka inte, tryck av!

Även om du tycker att du står litet fel, så tryck av!  Det hinner sällan att gå närmare för att hitta en bättre komposition när du skall fånga ögonblicket, eller att försöka hitta en annan bildvinkel. För bilden finns ofta bara kvar någon sekund till, se'n försvinner den.

Men skulle det funka att gå närmare, efter att du tagit den första bilden, gör det!
Och ibland kan man gå ännu närmare för nästa bild... :)



Å så något elementärt, om någon inte vill bli fotad, diskutera inte vilka lagar som gäller, respektera istället personens åsikt!

Och att smygfota "fulla gubbar", eller utslagna människor, som ofta e försvarslösa, litet mer mod bör en gatufotograf nog ha!

Med se nu inte så allvarligt på det här med gatufotandet, för med ett avspänt förhållningssätt, och med med en glimt i ögat, så är det ett trevligt fotograferande bland trevliga människor, där det går att fota nästan vad som helst!  Så ser jag det i alla fall! :)

Och om du vill bli en "bra gatufotograf"....  ;)
Då måste du nog också räkna med att ha kameran med dig jämt, så kameran blir en del av dig, en slags förlängning av ditt seende! 
Så tror jag!  :)

/Bengan

Dela: