Tammy
Guldmedlem
Tammy's
Röd Himmel
ÄNTLIGEN :o)
Efter förra bloggen " En Stjärna Föds" Som handla om Nyckelpigans start i livet, där vi bl.a tipsa om att en nyckelpigsinvasion såg ut att kunna bli av - Så är den äntligen här :o)
Sydsvenska Dagbladet hade en artikel med i tidningen igår, där dom misstänkte att pigorna kunde följt med vinden över hit....men se, det tror inte vi. Vi hade ju koll på dom och misstänkte vad som kunde ske.
Idag ville Sydsvenska Dagbladet ha en Intervju med mig om detta, och imorgon ska det visst vara med i tidningen för de som läser tidningar istället. Men på webben kan man läsa denna intervju, meningarna är tagna lite ur sammanhang hmm.. ;o)
Se länk
Nåväl, dom är över oss och det är alldeles underbarttttt....fattar bara inte varför så många skriker och slår sig själva?? Folk blir liksom helt hysteriska och springer iväg??
Det är ju helt sagolikt.....dom surrar liksom när de fastnar vid öronen och det kittlas så skönt :o) När man tittar ner på sina bara ben så är dom helt prickiga - händerna är översållade av små söta pigor - jaaaaaaaa :o)))
Titta jag på Jonna så var hennes långa blonda hår helt prickigt - jättefint ju :o)
När man försökte ta en bild fick man nästan skrapa bort från linsen först hihihi :o)
Återigen, bilderna är tagna enbart i dokumentärt syfte.
Skit på sensorn?? Nope - Nyckelpigor är det :o)
Någon som vill växla med denna cykel? :o) Neeeej, självklart inte, det har ju flyttat in söta pigor i manicken :o)
Får det lov att vara en liten prickig blomma? :o)
En liten prickig gren då? :o)
-Älskliiing var är duuu??
- Vem faaaan är det som står på min fot???
-Ååååh Guuuud, hur var det nu man gjorde när man skulle flyga?? SÅ här?
Arggghh....alla dessa badjävlar :o)) Aldrig får man vara ifred på stranden :o)
-Stå still för tusan, jag ska se hur dessa vingar fungerar nu, måste upp lite på höjden bara :o)
- Ååååh gud vilka fina prickar du har, såna vill jag med ha - måste fixa till mina :o)
Livet är sååå prickigt :o)
Cirkulupanpigor går att få, precis som Cirkulupansälar - bara man vill :o)
Gonatt små piggelinor, imorgon är en ny dag - en ny röd himmel hoppas jag..
Önskar er en fortsatt skön och prickig sommar :o)
Tammy & Jonna
En Stjärna Föds
Detta blogginlägg är inte endast från mig, utan även från min syster Jonna Bergström. En del av det som vi visar upp här, kommer även att finnas med i vår kommande bok :o)
Små stjärnor som föds; Japp, för oss är dessa röda juveler något som iaf lyser upp i vårt liv…
När vi var små sa vår mamma som hade en makalös fantasi och en enastående förmåga att få en att leva in i allt hon berättade, - att man blir GLAD av nyckelpigor..
- Titta på dom sa hon, ser ni hur glad man blir? Man blir varm om hjärtat :o)
Och ja, både jag och Jonna log och man blev jätteglad :o)) Mamma hade ju helt rätt ;o)
Precis som då hon sa till oss att om man åt Dextrosol (druvsocker) så började man skratta :o) Det liksom kittlar där i kinden sa hon och sen börjar man skratta.
Hon hade förstås rätt som vanligt vår älskade mamma! Man börja skratta..
Och ännu idag följer mammas ord med oss på våran väg – nyckelpigor gör oss väldigt glada :o)
Nåväl, dessa bilder här är inte menade som att ses som något tjusigt, utan som något unikt som sker – nämligen Nyckelpigans födelse. Kanske intresserar det inte så många utav er andra? :o)) Men för oss var det väldigt kul att få se när en nyckelpiga blir just en nyckelpiga!
Det krävdes timmar…dagar innan man lyckades få med det på bild, man missa massor av kläckningar…men nu har vi fångat en del iaf. Det är helt underbart att sitta och titta in i en buske i fem timmar medan solen brände allt vad den kunde...jätteskönt faktiskt, man blir liksom nollställd i hjärnan ;o)
Och det allra mest underbara verkar vara att det ser ut att kunna bli en nyckelpigsinvasion i åtminstone, Limhamn, Klagshamn, Skanör, Falsterbo – hela näset och säkert på massor av andra ställen, men detta är de ställen vi rör oss mest på - om nu hettan vill återvända vill säga, för dom är på G och dom är massor ;o)
Nyckelpigsinvasion i Limhamn för några år sen! Här på en sten vid havet.
Här är en liten serie om hur det går till, och detta måste vara det mest intressanta ni läst och sett? :o)) Kom inte å säg att detta inte är unikt, för det är det!
Här har nyckelpigan lagt sina ägg. Bland bladlus och annat gott så att man kan äta gott, men även bespara miljön en massa onödiga bekämpningsmedel då piggelinan sköter jobbet :o) 
Ur äggen kommer larven, och den genomgår olika stadier och under hela tiden äter den bladlus, allt för att hjälpa dig att ha fina blommor och träd.
Här är sista stadiet och inför förpuppningen
Här i puppstadiet
NU är det dags, puppan ska kläckas och man ser hur den långsamt förändras framför ens ögon.
Och så äntligen får hon se dagens ljus och när hon föds är hon helt orange och har inga prickar. Är det en tvåprickig nyckelpiga är hon ljusgul i skalet och färgerna skiftar en del mellan de ca 65 nyckelpigsarter som finns.
När hon sen känner sig redo och prickarna syns och den röda färgen framträtt mer, går hon sin väg..
Tammy & Jonna
Ååååh en så'n Karl :o)
Han går som en karl..
Han ser ut som en karl...
Med en kropp som en karl och han kyyyyyyyssser som en karl ska ;o)
Han har charm som en karl...
Han är fräck som en karl..
Nonchalant som en karl...
...och han röööör sig som en karl ska ....huuuu
..men djupt därinne, har han ett barnasinne ;o)
..en skön låt den där!
Vild, otämjd och totaly crazy - det är Lloyd och NEJ, han har inte blivit lugnare, inte mer vuxen, han är samma rabiata galning ännu och Jaaaa, jag Älskar det!
Vilken underbarrrr kväll det är ikväll, helt vindstilla med en solnedgång som tog andan ur en...tänk att jag aldrig kan se mig mätt...kan sitta där på stranden varenda kväll och bara njuta av den....
Och helgen var lika fin, solen sken och jag ville fånga livet vid havet, men jag gjorde ett misstag - jag tog med mig Lloyd :o)
Tja, nåra har hört av sig och frågat hur det är med Lloyd, jotack - så här är det med Lloyd :o)
I denna pratbubblan står det " Hur vågar idioten komma här springandes? Fattar han inte att min matte vill va ifred med sin söta lilla vovve ? Han ska bort, och det kvickt ;o)
(han har ett underbart ansiktsuttryck på den bilden ;o) Joggaren däremot....fan, han glömde jag kolla hur han mådde, som den inbitna fotograf jag är, ville jag ju fånga ögonblicket :o))
Så var det roliga slut och vovven åkte hem och grävde ner alla sina ben i trädgården sin - därav hans smutsiga nos :o)
Hade tyvärr helt glömt bort att bilderna blir så här små på Fs och sen komprimeras, så oturligt nog ser man inte texten så bra i pratbubblorna, men inget att bry sig om - mest svammel ;o)
Mud In Your Eye....
Ok...en fortsättning på GangBang Partyy får det väl bli då :o)
Vi tog som sagt och åkte tillbaks till denna damm, sjö eller vad man nu kallar det för dan därpå - denna gång följde även Dr Inga med, även kallad Ingvar Eliasson ( se fler paddbilder hos honom )
Nu visste vi ju vad vi hade framför oss, så denna gång tog vi med mer utrustning så vi kunde bada ordentligt med våra kära vänner .
Den som aldrig badat i en damm förut, kan inte föreställa sig vilken upplevelse det är :o) Man sugs liksom ner i en bottenlös avgrund och när man försöker slita upp sina ben som håller på att försvinna, så sugs man ner lite till...som kvicksand ungefär - helt underbart är det :o)
När man sen tittar under ytan, så ser man inte ett SKVATT, sikten är = 0 och man undrar, hur ska detta gå till?
Ni som dyker vet ju hur viktigt det är att ligga still, att inte paddla med ben å armar om man ska fota vill säga under ytan - men vad gör man när man inte ens vet var man är nånstans? :o)
Nåja, vi är ju inte dom som ger oss - och när man känner hur paddorna fångar ens händer under ytan och ser hur de kramar sig med sina små söta armar i cyklopet och tittar in i ens ögon, tja - då vet man att man är i Paradiset :o)
Okay, vi gör oss redo jag och min kära syster Jonna
Man får stå på knä, annars försvinner man ner i en annan värld :o) Kan vara rätt spännande det med..
Dr Inga har redan hoppat i och testar sina saker - han ska alltid vara först i, annars blir han ledsen ;o)
Jahapp, hur lätt blir detta? Jag inser väldigt snabbt att båda mina händer är upptagna, och i cyklopet sitter det sedan andra besökare som tittar in i mina ögon, alldeles underbarrrrrt är det? :o)
Wow, vem är vem? Vad är upp och vad är ner? Inte vet jag :o)
Skönt att vila i vassen när man har en efterhängsen typ efter sig :o)
--Åååh, hallå lilla vän, vem är du? :o)
-Nä, nu orkar jag inte posera mer för dig din långsamma usla fotograftölp :o)
Dom undra allt var vi tog vägen när vi gick upp :o)
Ja, det var en liten uppdatering från Gangbangpartyt!
GangBang Partyyy
Ja, inte visste jag att jag idag skulle hamna på värsta gangbangfesten ;o)
Men så blev det.....men inte riktigt så illa som det kan låta :o) Jag är en väldigt ordentlig flicka nämligen!
Alla andra firar påsk, men inte jag....jag ligger mycket hellre i en sjö och njuter av att vara nära djur och natur; för nära var jag - både i sjön och djuren :o)
I sjön föll jag ju så småningom i...och djuren, i detta fall - Paddor, hängde i klasar på mina händer :o)
Vi visste att vid denna sjön leker många paddor, så vi tog även med oss en liten undervattenskamera - för att testa hur det blev ....
Det gick jäklar i det inte att stoppa ner kameran under vattnet förrän paddorna kväckande hängde sig fast i ens händer, och kröp upp mot ens arm och låste sina söta små armar i en och SOMNADE :o)))
Såååååå frukansvärt underbara!!! Så fort jag försökte plocka bort dom försiktigt, kom världens mest underbaraste små läten.......åååååh Guuud, helt underbart - jag var i Paradiset!
Till slut låg jag ner i sjön, om jag frös? Ja, det gjorde jag kanske, minns inte - men mitt hjärta det log och då kan hela världen frysa till is om den vill, jag märker ändå inget...
Så här såg det ut ...inte så trevligt för den som ligger underst precis...så jag fick hjälpa henne till slut.
- Vill du plåta mig, så får du klia mig på magen först :o)
Hur fruktansvärt söt får man va?? åååh så fin han är!
Helt jäkla omöjligt att försöka fota dessa små ljuvliga underbaringar...kolla in snubben som somnat på min ena hand ;o))
-Åhh älskling, måste den där fjanten följa efter oss överallt? :o)
-Aaaah, hur ska jag kunna fota? Och jag lovar, dom satt ganska så väl fast :o) Jättestarka är dom!
Hihi, kolla in - är dom inte underbara? Se den söta som är på väg mot mig som ligger framför kameran :o))
Hur kan folk tro det är lätt att vara fotograf? Om dom bara visste hur svårt det är att få en enda liten bild utan att djuren överfaller en....men ååååh som jag älskar dom!!
Nä, nu får jag sluta tramsblogga och se till att komma i säng, för i morgon ska jag dit igen - hur skulle jag kunna låta bli?
Hur resultatet blev? Det är en annan historia!
Paddfotograf
Tammy
