I Huvudet på en Dalmas björkar och annat....

Transportflygplanet TP 84 Hercules

Idag var 17 e Dalabataljonen till Rommehed för utbildning på transportplan TP84. Besättningen höll i utbildningen och visade hur planet skulle lastas med militära fordon och soldater. Flygvapnet har under några veckor haft utbildning här på Romme för ny utbildade transportledare (transportledare är den som sköter lastning av flygplanet av Material och fordon,soldater, på varje plan finns två transportledare) Flygvapnet har 6 st TP 84 och samtliga stationerade på Såtenäs.

Här kommer lite fakta om planet:

Längd: 29,79

Spännvidd: 40,41

Tomvikt: 34 700 kg

Max Start vikt: 70 300 kg

Räckvidd: 3 600 km

Besättning: 6 man

Passagerare: 90 Personer 

Planet används som transport för försvarsmakten olika missioner bla Mali men används även som transport för civil sjukvårds transport när så skulle behövas.

En riktigt kul dag och någon gång i Maj så blir det stora elddopet och delar av Bataljonen ska lastas och transporteras till en plats lasta ut och lasta i igen för transport hem. Det ser jag fram i mot.

Peter

Postat 2017-04-24 17:01 | Permalink | Kommentarer (1) | Kommentera

När löven faller

En resa genom årstider, som börjar när allt det döda får ett liv och  det som varit dött får ett nytt liv av spirande grönska. Jag vandrar mellan dessa döda kala träd som i väntans tider på det liv som åter kommer med värmen. andas tungt och med något tunga steg passerar jag rader av dessa döda själar. Speglingar i gruvans vatten väcker upp en kuslig bild om tider som försvunnit och från tider dessa marker hade ett annat liv.

En naturlig exponering i all sin enkelhet och jag vandrar vidare sökandes nya mål med min resa. Långt i fjärran hör jag en trana ropade och förkunna att våren är på intågande och all denna död förra året lämnad efter sig ska så småningom bli jord för det nya som ska gry.

Jag vandrar i det frysta gräset och i min telefon så spelar kent Utan dina andetag , sätter mig ned i gräset och lyssnar på låten och låter tankarna flöda , en värme sprids inom mej och känner hur hjärtat slår allt högre inom mej. kämpar från att visa mig svag och innan tårar faller reser jag mig upp vandrar vidare i riket som är i väntans tider.

Vårens vemod gör mej ont och mitt i allt detta finner man ändå den frid och glädje som våren för med sig. Sjunger en visa om våren och för en stund kollar jag upp , men bara träden har hört mig sjunga och jag skrattar till. Stannar upp och tänder en av dessa cigaretter och under några minuter så samlar jag i hopp mig för att fortsätta denna resa bland dessa fallna löv.

När löven faller så börjar man en resa in i mörka tider och inom en så stänger själen av sig för att hålla en samlad under dessa bistra tider och när allt återvänder så finner man ljuset och själen sakterliga tända upp ett ljus inom en

Peter

Postat 2017-04-01 17:57 | Permalink | Kommentarer (3) | Kommentera

Låt bilden mogna!

Min gode vän Jan-Peter ställer sina bilder han tagit långt efter bilden blev till. På sätt och vis ett smart sätt då man ser på en bild flera månader senare på ett annat vis än då bilden blev tagen. Jag började själv göra djupdykningar ner i arkivet och bilder som jag tagit 2015. En del bilder har jag ställt direkt eller redigerat för att använda till blogg eller för att jag tyckte bilden var ok. Men många av dessa bilder jag redigerat upptäckte jag att man såg på ett annat sätt nu än vad man gjorde då. En enkel förklaring är ju man utvecklar sitt bildseende och man ser på den på ett annat sätt.

Våren 2015 och nere vid ån Grängshammar en knipas flykt och en bild jag glömt bort. dammade av den och redigerade den i silver efex och bilden fick en annan lyster och utseende i svart/vit och sen är det lite så att en del bilder passar bättre i svart/vit.

En annan bild på samma knipa fast i annan vinkel och i färg.

En hare på en äng och tidig höstmorgon .

 Bilder som legat en stund i arkivet för att mogna och vilken glädje att minnas tillbaka till tider som flytt. Sen är det ju också en för del med detta det blir tommare i arkivet då vissa bilder blir nog inget av. Jag förstår lite hur den gode Jan-peter tänker och kanske en sak att testa, ladda upp bilder låt dom ligga för att under hösten gå igenom arkivet och se på dessa minnen med andra ögon.

ha det

peter

Postat 2017-03-14 18:48 | Permalink | Kommentarer (4) | Kommentera

Borderline

Hur många gånger har man inte vandrat i dödskuggans dal och samlat sina mörka tankar och ibland känt hur lätt det skulle vara att ta klivet över för att finna den eviga stillheten. Alla har vi någon vart i riket där smärtan härskar över kropp och själ, tankar till dom som evigt är dömda att vandra i dess mörker fast det är ljust på utsidan av allt det mörka.

När smärta och ärr är det enda som får verkligheten att komma upp till ytan och en vandring på gränsen mellan ljust och svart är den enda värld du har och ingen lyssnar till den verkliga smärtan du bär inombords i din värld i det okända landet borderline.

Sträcker dina händer upp mot ljuset och fångar detta eviga ljus fast resten av dig är fast i landet borderline. Skriket kvävs av en mask i gummi och alla dessa mörka tankar filtreras i en stund i ljus.

Peter

Postat 2017-03-07 17:49 | Permalink | Kommentarer (2) | Kommentera

Till slut kom svaret

Tröttheten och humöret har under en längre tid ställt till det för mig , då kraften inte funnits där och jag tyckte efter olyckan att det borde fått räcka så hamnar man återigen i ett vägval . När kroppen inte riktigt hänger med och man känner att det känns som sirap i blodet så förstår man till slut att saker och ting inte står rätt till. Så efter ett besök hos doktorn förra veckan så ändrades mitt liv på ett nytt sätt som jag inte riktigt själv kunde förstå just då. Blodsockret hade högre värden än vad dom borde ha. inte så man är döende men tillräckligt för att man måste börja ett nytt liv  med tabletter och motion  nytt sätt att tänka på vad man äter. Så för min del så börjar jag ett nytt kapitel i mitt liv och där fokus på mej och familjen kommer i första hand. 

Så en hel del åtagen kommer jag att säga ifrån mig  , så jag får tid för mig själv och hitta tillbaka till kraften och orken , allt har ett pris och det vet jag nu men det finns alltid vägar tillbaka och man inser man inte är någon superman i blått längre. Dock är det skönt att få ett svar på vad som jag drabbats av och diabetes typ 2 är ett nytt namn för mig. Jag har redan lagt om kursen och det är mycket att lära om detta men i slutändan så kommer jag förhoppningsvis vara tillbaka i fornstora dagar.

Jag känner mig starkare och lusten att ta vara på denna förändring tillslut kommer att bara göra mig gott. att sedan människor som inte riktigt förstått när man berättat hur trött och slut man varit och man handlar på ett annan sätt när man inte orkar,  inte är nått jag kan göra nått åt  om man ändå inte vill förstå. 

allt gott 

Peter

Postat 2017-03-05 11:15 | Permalink | Kommentarer (13) | Kommentera
1 2 3 ... 240 Nästa