I Huvudet på en Dalmas björkar och annat....

Vandring i karlfeldts spår !

Dalkarlar och kullor på vandring i karlfeldts spår ,från stora tuna socken till folkkärna socken och Karlfeldts gård. Starten gick från Stora tuna kyrka och vidare mot Säter med övernattning och lördagen fortsatte man mot Grådö för att på söndagen anlända till Folkkärna en nätt vandring på 7.5 mil.

Ca 75 stycken Masar och kullor gick den natur sköna vägen mot Hedemora när undertecknad slöt upp och förevigade deras vandring under några timmar. Dalkarlsvägen är ett annat känt namn på den väg som sträcker sig från Mora till Stockholm och finns utmärkt för den som känner för en promenad. Nästa år kommer man att gå hela vägen från Mora Till Stockholm på denna väg som Masar och Kullor vandrat sin väg till Stockholm för att jobba eller för att fara ut i krig eller för att sälja sina produkter.

Stolthet och traditioner är ett känt varumärke här i Dalom och stoltheten i våra hjärtan för vårt kära landskap finns djupt i våran hjärtan. I början på 2000-talet vandrade man från dalarna längs dalkarlsvägen för att lämna en protest i mot nedläggningen av regementet .

Kullor på marsch och med Dalarnas landskapsvapen stolt i hand . Slaget vid Brunnbäck där Peder svesson tillsammans med Dalkarlar slog tillbaka en stor dansk här med legoknektar som försökte ta sig över älven och man tvingades fly och Dalkarlarna hann upp och slog ned den danska hären som jagades in i västmanland  och led stora förluster. Imorgon kommer man stanna upp under en stund vid minnesmärket innan man fortsätter sin färd.

 På nåt vis tycker jag att jag funnit mig själv i allt detta att finna saker om ens historia och det finns så mycket runt omkring en som man missar fast det ligger så nära. Traditioner är viktiga att bevara och stoltheten över vår bakgrund.

Och till slut ett stort tack till Kaptenen Forslund för historielektionen hoppas jag fick med allt =)

tack för idag

peter

Dela:

Fasta paviljongen

Var några stycken som träffades på fasta idag för att ta lite bilder =) och sedan sist jag var hit har förfallet bara blivit värre och vattnet rann genom taken så detta var nog mitt sista besök.

Tagna med svart/vit inställning och lite kärlek i silver efex

ha det

peter

Dela:

ifall någon glömt =)

varje dag som går kommer vi närmare.....

peter

Dela:

Fotografins betydelse för framtiden

Vilka bilder kommer att betyda nått för framtiden? är det analoga bilder eller digitala bilder? Jag tror nog i slutändan så kommer det nog inte att spela någon roll . Vi förvarar våra bilder på olika sätt och allt det vi fångat på bild kommer i någon form finnas i nån typ av förvaring och kanske kommer någon släkting eller barnbarn någon gång i framtiden att kolla på bilderna och kanske lägga upp dom i någon blogg eller dylikt om vi har tur.  Hade photoshop funnits under den analoga eran så är jag övertygad om att dom fotograferna använt sig av det precis som dagens digital fotografer använder sig av photoshop.

Kanske är det så om 20 år så är det samma samtal om det digitala som det analoga nu och man har funnit en ny väg att ta bilder på som inte ens vi kunnat drömma om. För det är ändå så vi strävar efter utveckling och bättre saker och när tiden är inne så kan detta vara så att både det digitala och analoga är så förlegat att då tidens människor inte ens bryr sig om det eller dom bilder vi tagit. Och sedan om det ena eller det andra är mer värt än det andra? ja igen har väl det man fångat på bilden som fångar köparen och inte redskapet vi tog bilden med. Tror det är väldans naivt att tro det skulle spela någon roll om det är analogt eller digitalt för värdet på bilden utan det måste ändå vara det som finns på bilden som kommer att spela roll.

Med svart/ vit kan man lyfta fram känslor på ett annat vis än i färg men det är ju inte på alla motiv det stämmer kanske utan det handlar nog mer om en känsla man vill åt så jag testar bilder i båda för att se och i bland blir resultatet nått helt annat i svart/vit än i färg men det fångar ju inte den verklighet jag såg för då skulle den inte vara svart/vit.

Nå lite om mina tankar och funderingar om fotografin, jag tänker inte så mycket på framtiden om mina bilder om dom skulle ha ett värde . jag tänker mer här och nu och fotar i stället för att tänka på vad som är mer värt eller bättre än något annat, för utvecklingen går framåt och det som var bra idag kanske man skrattar åt i en framtid.

Alla gillar vi ju samma sak att fånga nåt på bild och sen om det är någon om hundra år som minns dom ja det är ju en annan sak

ha det

peter

Dela:

Början på något nytt

Ibland kommer man in på vägar som trott inte funnits men jag har fått ett erbjudande som jag inte tänker säga nej till och det kom från det militära och det är en kurs som handlar informations teknik  bla press, webb och fotografering och regler vad som gäller och vad och hur man får skriva om detta inom det militära.  då jag har flera gånger gått utbildningar inom detta och vet dom håller hög klass så tackade man ja till det hela och till hösten blir det utbildning i Stockholm . Och vart vägarna för mig efter detta ja det åter står att se. 

Ljuset har kommit hit och snart börjar min tid och bara tiden är mogen så börjar mina nattliga turer där ute och sökandet efter lugnet och motiven där i första morgon ljuset. Finnmarken här uppe bjuder på storslagen natur och i dom första solstrålarna bjuds man på mystiken som sitter djupt i själen i dessa trakter. Jag har börjar planera och kolla upp lite information om vissa ställen som ska bevakas och det blir nog en massa turer dit för att lära sig ljuset.

Jag ser tillbaka på det som är gjort och vägar man hamnat på och man ser ett mönster och en bild av egentligen vart man vill med sitt fotande men tänker inte styra vägarna utan det får bära dit det bär hän så att säga. Naturen den kommer man inte att ge upp och visa den på det viset mina ögon och själ ser den och jag känner mej mogen att göra klar min bok som jag på började förra året.

Jag känner mej också sugen på att utforska tider som har flytt och platser som har en historia att berätta om dessa tider och människor hur dom levde förr. har hittat några fina ställen långt där ute bland bergen och dom djupa skogarna som jag ska dokumentera och försöka se deras historia. på nåttvis så känns min väg utstakad och jag vet att jag kommer finna målet där framme men det gäller att inte ha för bråttom och med en stor bit ödmjukhet närma mig det.

Jag en mas och huvudet full av björkar och annat känner jag är på väg mot nått som kommer att stilla själen och är ju glad för att jag sent i livet fann kameran som väntade på mig där och man förstått vad det egentligen var man skulle göra med sitt liv. verkligheten ter sig annorlunda och den digitala vägen har gett mej en massa härliga vänner på vägen 

peter

Dela: