Tobbes blogg

Frivilliga och ofrivilliga parenteser

För många av oss är livet sig likt från den ena dagen till den andra. Dagarna fylls med allehanda måsten som arbete, hämtning av barn på dagis, inköp, matlagning, tvätt, städning...Listan kan göras oändligt lång. Listans längd varierar naturligtvis med i vilket skede vi befinner oss i livet. Heltidsarbetande familjer med småbarn har en oändligt lång lista medan en pensionär i regel har en kortare. Jag skriver i regel för det finns pensionärer som kör på som vanligt och fortsätter att gå till arbetet. Det t o m uppmuntras av våra politiker. Samtidigt är ungdomsarbetslösheten rekordhög. Man talar t o m om massarbetslöshet.

Det som står inom (parentes) är ju skiljt från det "vanliga" flödet. Ett tillfälligt stickspår som strax upphör och som så gott som alltid leder tillbaka till huvudspåret – livet som lunkar på med arbete och familj. Många av våra ungdomar i dag riskerar dock att bli kvar inom ofrivilliga parenteser en mycket stor del av sitt liv. Kanske de aldrig kommer till något huvudspår alls utan får hoppa från stickspår till stickspår. Det är ju så uträknat att efter studier ska man skaffa sig ett arbete för sin vardagliga försörjning och för att tjäna in pensionen. Att så många inte får den chansen är naturligtvis ett stort misslyckande för den förda politiken. Här liksom i övriga delar av världen. Det är till stora delar ett internationellt problem. Bl a beroende på de tätt sammanvävda ekonomierna.

Frivilliga parenteser är mycket trevligare och borde också uppmuntras. Ett avsteg från det invanda och rutinmässiga. Det kan vara allt från en kortare utflykt till ett nytt arbete utomlands. En frivillig parentes kan t o m leda till ett nytt huvudspår i livet.

Jag hoppas innerligt att de glada studenterna på bilderna får en ljus framtid med arbete, familj och egen bostad. Jag hoppas också att de slipper bli instängda i ofrivilliga parenteser utan själva kan välja huvudspår och stickspår i livet.

Själv fyller jag ständigt på med parenteser. Alla frivilliga naturligtvis.

På återseende

/Torbjörn

Dela: