FOTOGRAF TOMMY ANDERSSON

Arrangerat Gatufoto eller inte?

Jag gillar att åka runt i Sverige och besöka mindre städer. Jag kan inte riktigt förklara varför jag tycker det är så kul, men det är kul att se hur alla städer är uppbyggda på nästan samma sätt; med centrum, ett stadshus, kyrkor och så detta "Stortorget". Finns det någon stad i Sverige som INTE har ett "Stortorg" förresten?

Fast egentligen är det ju människorna som är mest intressant. Det är kanske därför jag har fastnat mer och mer för gatufotografering som det ju kallas. Eller om man vill ge det ett annat namn?

Hur som helst så är det givetvis färre människor i de mindre Svenska städerna. Dvs antalet tillfällen att hitta spännande motiv minskar radikalt. Jag såg tex den här mannen på håll i Gävle.

Jag tog bilden på alldeles för långt håll för att det ska vara en bra bild, men å andra sidan; om jag hade gått nära honom så hade han ju undrat vad i helv**e jag sysslade med. Dessutom så vet dom flesta vilka som bor där och vilka som är på besök. Man märks direkt som besökare.

Jag brukar föredra bilder som inte är arrangerade, dvs folk som märker att man fotar dom kommer automatiskt spela upp en scen för kameran. Det är egentligen inte det jag vill ha, även om det är kul att fota pridefestivaler, marathon eller bilträffar. Det blir ofta bra bilder på ett lätt sätt.

I mitt senaste blogginlägg skrev jag om paret som spelade gatumusik.

I den här serien kan man kanske se vad jag menar.

På första bilden ser man att hon precis har upptäckt mig när jag fotar. Han har inte gjort det ännu, så hennes glada min och hans ovetskap tycker jag är intressant. Bilden håller.

Här så är ögonblicket förbi. Bägge spelar givetvis upp en scen för mig och det är självklart kul i sig, men det är inte riktigt det "gatufoto" som jag vill ha.

I det läget kan man försöka tänka annorlunda. Jag såg hela tiden skylten om 50% rabatt. Det kan ju vara lite kul att få med, som att de spelar för halva priset just idag. I höger ögonvrå ser jag dessutom en skatekille komma farandes. Musikanterna ser honom inte. Dom är full upptagna att spela för mig och min kamera. Jag bara väntar på att han ska glida in i bilden o vips! Så är han där, och han hamnade nästan perfekt i slottet.

Helt plötsligt så tycker jag bilden blir mycket mer intressant. Två glada musikanter som spelar upp - 50% rabatt - och så en fullständigt ointresserad ungdom som bara glider förbi o pratar i telefon. Nu blir det lite kontraster i mänskligheten.

Jag avslutar med en egen personlig favorit där det uppenbarligen är så att personen i bilden är helt inne i sig själv och inte har en aning om att han blir fotograferad. Han är helt inne i sig själv, tillsammans med fågeln.

Jag vet inte om det här inlägget "make sense" överhuvudtaget, men nu är det skrivet :-)

Over and out // Tommy

Dela: