FOTOGRAF TOMMY ANDERSSON

Vandringsresa i Alperna, del 6 - Avslutningsdagen

Dag 6 får bli mitt avslutningsinlägg om denna resa. Dag 7 var bara hemresa.

Sista vandringsdagen begav vi oss till berget Schlossalm 2050m och vädret var fortfarande sådär underbart dimmigt. Först blev det ett bergtåg upp:

Sigi, the Man the Myth, the Legend - han satte av i värsta galoppen. Han tyckte att nu borde vi ha vant oss, så han drog på riktigt ordentligt. Jag kände mig i riktigt god form och hakade på utan större problem. Det var till och med så att jag stundtals kunde ligga före så man hann fånga lite bilder för en gångs skull ;-)

Det blev lite kohinder att passera.

Jesper, vår reseguide kollade klockan hela tiden. Speciellt om det gick långsmat över kohindren. Sanningen var dock att i slutet av denna dag låg vi en timme FÖRE utsatt schema, så han hade aldrig behövt oroa sig.

Upp i dimman som sagt och upp mot toppen. Det blev en sån här najs smal stig längs bergskammen. Kanske tur att det var dimma så man inte såg hur långt ner det var.

Sen kom vi upp till slut, 2050m över havet. När man kommer upp på berget ska man hälsa på varandra och säga "Hell Berg". Korset hade en typisk inskription för att hedra de människor som dog under andra världskriget.

Nu hände något helt absurt. Helt plötsligt dyker det upp en man ur dimman från andra sidan toppen. Det finns ingen stig från det hållet och i och med dimman så blev överraskningseffekten riktigt bra. Det visade sig att han byggde en klätterled för de lite mer avancerade grupperna som skulle klättra upp till Schlossalm. Vi var helt utpumpade av att komma upp på den lätta sidan och då blir man lite småknäckt när det kommer en tjomme uppjoggandes med en tjock vajer runt kroppen.

Sen blev det bergtåget ner och vi funderade på vilka spakar mannen skulle dra i när han körde oss ner. Till allas besvikelse så behövde han inte göra någonting. Tåget startade automatiskt och han satt o pratade i telefon.

Eftersom det här är mitt sista inlägg om denna vandringsresa så måste jag passa på och avsluta med lite blombilder som jag fångade under veckan i all hast och mitt i steget.

Tack till alla som var med denna vecka. Det blev ett minne för livet. Tack till alla som har läst alla dessa blogginlägg. Jag hoppas det varit till behållning.

Over and out // Tommy

Del 1 finns här: http://www.fotosidan.se/blogs/tommy-andersson/vandringsresa-med-alpresor-i-osterrike-del.htm

Del 2 finns här: http://www.fotosidan.se/blogs/tommy-andersson/vandringsresa-i-alperna-del-2-sportgastein.htm

Del 3 finns här: http://www.fotosidan.se/blogs/tommy-andersson/vandringsresa-i-alperna-del-3-grossglockner.htm

Del 4 finns här: http://www.fotosidan.se/blogs/tommy-andersson/vandringsresa-i-alperna-del-4-stubnerkogel.htm

Del 5 finns här: http://www.fotosidan.se/blogs/tommy-andersson/vandringsresa-i-alperna-del-5-shuhflicker.htm

Dela:

Vandringsresa i Alperna, del 5 - Shuhflicker 2214m och en filmjölksdimma

Torsdag, dag 5. Vaknade och tittade ut från hotellfönstret och såg detta:

Dimma och regn i luften. Det fick bli till att packa ner regnkläderna denna dag. Vi skulle upp på berget Shuhflicker på 2214m.

Efter lite gående så såg utsikten ner i dalen ut såhär:

Sigi, den gamla räven satte iväg i ett rysligt tempo som vanligt. Det vara bara att sätta igång och trampa och flåsa sig upp för berget. Det blev tätate och tätare dimma och egentligen alldeles perfekt fotoväder. Folk klagade på att man inte ser nåt, men för mig var det perfekt.

 Vi stannade och tankade på en lokal liten bondgård. Vi hälsades av en vilt skällande hund. Sigi sa att "he is a nice dog" och då litade vi på det.

Här är bonden o några av hans kompisar.

Här fyller vår reseguide på vatten från en kul vattenkanal i stammen.

Efter några timmar så närmade vi oss shuhflicker, men innan dess så var det en liten annan topp som skulle bestigas och som vanligt har dom ett kors på topparna så man känner igen dom.

Vädret var inte det bästa som sagt så det blev tveksamheter om vi skulle gå upp på Shuhflicker. Sigi har koll på bergen o sa att visst går  det, men ni kommer inte se så mycket. Några av oss hade tävlingsinställning så vi ville gå upp ändå. Det blev en liten trupp på 8 personer om jag minns rätt som satte iväg igen.

Här ser ni i bakgrunden uppe till höger Shuhflicker toppen på lite håll.

När vi skulle gå upp så fick vi lägga ryggsäckarna nere vid denna skylt, för här var det extra farligt att gå. Hala stenar, smal stig över kanten och ett rep att hålla sig i. Det här var det enda stället som jag inte fotade på. Jag vågade inte hålla på med kameran i det läget. Men upp kom vi!

Sen ner igen (oväntat?) och till lunchstället som såg ut såhär. En alpsnaps och en öl samt nån klump i soppa blev det till lunch.

För övrigt såg jag Bengt Björkboms hund vid lunchstället. Har han rymt från Gnesta?

Over and out // Tommy

Del 1 finns här: http://www.fotosidan.se/blogs/tommy-andersson/vandringsresa-med-alpresor-i-osterrike-del.htm

Del 2 finns här: http://www.fotosidan.se/blogs/tommy-andersson/vandringsresa-i-alperna-del-2-sportgastein.htm

Del 3 finns här: http://www.fotosidan.se/blogs/tommy-andersson/vandringsresa-i-alperna-del-3-grossglockner.htm

Del 4 finns här: http://www.fotosidan.se/blogs/tommy-andersson/vandringsresa-i-alperna-del-4-stubnerkogel.htm

Dela:

Vandringsresa i Alperna, del 4 - Stubnerkogel och en hästattack

Dag 4 var vilodag, igen faktiskt. Den officiella vilodagen för trupperna. Vilodagen igår hade vi fixat till själva, för vi ville till Grossglockner. Vi hade dock lite dåligt samvete att vila två dar på raken så vi begav oss till Bad Gasteins husberg Stubnerkogel iförda full vandringsutrustning. Därifrån kan man åka upp till toppen och fega ur, som vi gjorde första dagen på resan, eller så går man hela berget upp. Det blir i så fall 1150m höjdstigning. Lite FÖR mycket på en ledig dag, så vi tog mellanalternativet: att åka upp till "Mittelstation". Då blir det bara en stigning på 500m.

Vädret var toppen. Klarblå himmel. Vi började gå. Det tog ungefär 10 steg, sen undrade vi vad vi höll på med på vår lediga dag *skratt* Det är faktiskt bra jobbigt att gå i bergen. Efter en stund sprang vi på ett gäng kor som var nyfikna.

Lite senare uppe i backen så dök det upp en flock hästar. Alla djur går fritt omkring på berget, så man får passa sig om man har koskräck eller hästnojja som jag.

Min tveksamhet inför dessa bestar kan tydligt ses på dessa bilder.

Se bara hur nära den farliga hästen betar bakom mig. Det hade kunnat vara det sista klockslaget.

Det fanns ett litet gulligt föl som min fru började gulla med. Den var så kelsugen. Sen vände sig frun om för att posera för kameran och då bet det lilla söta fölet tag i solhatten. Ett rejält nabbatag.

Gulligull....

....H O R S E A T T A C K !!

Vi knallade upp på berget och åt medhavd lunch och gick sedan hela vägen ner till Mittel. Det blev endast 3 timmars vandring denna dag, till skillnad från de 6 timmar vi kör de andra dagarna.

Det här drömde jag om på natten sen:

Två delar finns kvar av denna resehistoria. Stay tuned!

Del 1 finns här: http://www.fotosidan.se/blogs/tommy-andersson/vandringsresa-med-alpresor-i-osterrike-del.htm

Del 2 finns här: http://www.fotosidan.se/blogs/tommy-andersson/vandringsresa-i-alperna-del-2-sportgastein.htm

Del 3 finns här: http://www.fotosidan.se/blogs/tommy-andersson/vandringsresa-i-alperna-del-3-grossglockner.htm

Over and out // Tommy

Dela:

Vandringsresa i Alperna, del 3 - Grossglockner 3798m

Dag 3 blev en vilodag för oss och en busstur till Österrikes högsta berg Grossglockner. Efter två dagars travande upp o ner i bergen så var det skönt att vila lite.

Denna dag fick Canon EF 70-200mm f4L USM följa med för lite närmare bilder på det stora massivet.

Bussturen ska ta sig igenom 27st, 180 graders kurvor om jag minns antalet rätt, innan man kommer till vyn av Grossglockner.

Vi stannade till vid Haus Alpine Naturschau på 2.260m. Där kunde man få se dessa vyer:

Notera lilla cyklisten. Det sägs vara ett mandomsprov att cykla upp för alla dessa 27 kurvor. Undrar hur mycket "man" det finns kvar efter det.

Efter någon timme till på småvägar kom vi till Grossglockner, där vi stannade för lunch och fotade lite. Här är Grossglockner toppen, 3798m :

Sen var det kul att fånga små små människor mot det enorma berget, för kontrasterna. Ser ni människorna?

Slutligen kunde man hitta Murmeldjur, som ser ut som en bäver, fast den lever på land. Eftersom de blivit matade med nötter o annat från turisterna i alla år, så är de onödigt tama och det är löjligt lätt att fota dom.

Där var en fotograf som hade hittat en murmel som villigt stod på bakbenen i flera minuter så han skulle få sina bilder.

Påvägen hem från Grossglockner så stannade vi i staden Heiligenblut. Staden har fått sitt namn efter en ganska långsökt historia om en Briccius som förde med sig en flaska heligt blod till byn, se: http://www.hotel-heiligenblut.at/index.php?id=181&L=1 för hela storyn. Det är lite roligt hur de inte kunde begrava snubben, eftersom hans ena ben stod rakt upp.

Här ligger Briccius begravd:

Kyrkan var lite inspiration, från alla dessa berg som har snurrat runt de senaste dagarna.

Sen åkte vi hem och åt bara 3 av de 5 rätterna denna kväll, och ingen öl. Har man inte vandrat ska man inte äta 5 rätter och dricka öl. Så de så!

Imorrn kommer del 4. Här är del 1 och 2:

1: http://www.fotosidan.se/blogs/tommy-andersson/vandringsresa-med-alpresor-i-osterrike-del.htm

2: http://www.fotosidan.se/blogs/tommy-andersson/vandringsresa-i-alperna-del-2-sportgastein.htm

Over and out // Tommy

Dela:

Vandringsresa i Alperna, del 2 - Sportgastein och Bockhartsee

Del 2 i vår Vandringsresa i Alperna förra veckan kommer här och nu var det dags att bestiga lite berg. Första etapp blev att gå från Sportgastein upp till de två sjöarna Bockhartsee, undre och övre. Vår gamle guide Sigi drop upp ett fruktansvärt tempo i den branta backen som vi gick in på. Det var bara att försöka haka på.

Det kändes som 90 grader rakt upp, men det berörde inte den "gamle" det minsta. Jag däremot hade mjölksyra redan efter 10 meter.

Men upp kom vi och däruppe fanns en fantastiskt fin utsikt över Sportgastein.

Vi passade på att ta en gruppbild också. Jag finns inte med eftersom jag som vanligt står bakom kameran.

Efter en stund kommer man upp till Unterer Bockhartsee och tack vare dimman i dalen och solen uppe på berget så blev vyerna mycket vackra.

Efter 1 minuts vila och vattendrickande så kutade vi vidare upp till den Oberer Bockhartsee som ligger lite högre upp på 2076 meter.

Här hittade Sigi även en Edelweiss som växer i bergsskrevor högt upp, så det var omöjligt att få en närbild utan klätterutrustning.

På samma plats fanns en klätterled och ett kors uppsatt som minne över en klättrare som klättrat utan rep som ramlade ner och dog.

Det fanns gott om kor och hästar på berget. De strövar fritt och är vana vid människor och är riktigt trevliga.

Sen var det bara att knalla ner. Det går fort sa Sigi. Det lät bra tyckte vi som var hungriga efter 4 timmars hård vandring. 1 timme och 40 minuter senare kom vi till ett uppdukat lunchbord:

Korv, kött, ost och god öl. Det var den godaste lunchen jag ätit på väldigt länge. Jag tog en rejäl klick av tonfiskröra. Trodde jag! Det visade sig senare vara späck, dvs rent fett, så den klicken fick vara kvar på tallriken.

Fortsättning följer imorgon.

Del 1 finns här: http://www.fotosidan.se/blogs/tommy-andersson/vandringsresa-med-alpresor-i-osterrike-del.htm

Over and out // Tommy

Dela: