Wikings Vardag

Från hjärtat och hjärnan och i viss mån magsäcken.

Du slutade existera.

Till minne av Peter och Henrik.

Lord, here comes the flood..........

Denna sång spelades på Peters begravning. Jag har inte lyssnat på den sedan dess.
Det är Allhelgonadagen i morgon och jag ska gå till Peters och Henriks gravar.
Två förlorade vänner inom två år, det var tuft, det är fortfarande tomt.

Jag hatar att förlora det jag älskar. När det var som värst undrade jag om det var någon idé att knyta nära band till några vänner alls.
Att säga farväl till Henrik på sjukhuset var så fruktansvärt svårt. När Henriks fru berättade att han inte hade långt kvar så blev världen omkring mig tyst.

Att Henrik och Peter slutat existera är forfarande svårt att förstå. Ska sorgen aldrig ge mig sig.....

Det finns inget så tungt som en död vän under gula filtar på en sjukhussäng.

Etiketter: Död

Inlagt 2008-10-31 20:16 | Läst 1872 ggr. | Permalink

2008-11-01 00:49 JennyBergling

Besvara

Lyssnar på låten...känner...med dig!
Och känner inte dig...men skickar ändå en kram i tanken...
...även jag har förlorat...
...och har känt sorgen som sakta övergår i saknad...som aldrig försvinner...
/Jenny

2008-11-01 17:18 Raderad31

Besvara

Lyssnade också på låten och förstår dig då jag också känt, känner saknad efter någon!

MVH Lasse

2008-11-01 20:19 alex.odman

Besvara

Jag ska inte säga att jag vet hur du känner. För det vet jag inte. Jag ska inte säga vad du ska göra. För det vet jag inte.

Jag kan bara säga att jag är ledsen för din skull. Jag känner igen mig i din sorg. Att förlora någon är helt ofattbart. Det är ofrånkommligt i livet.

Ta hand om dig.

/ Alexander Ödman