Wikings Vardag

GRACE UNDER PRESURE

Det vackraste i livet kommer sällan utan ansträngning. För att se det vackra måste vi uppleva det som är fult.

När jag ser tillbaka på mitt liv så vet jag att himlen måste finnas runt hörnet...men där ligger USÖ.
Två av mina vänner har dött där och jag har besökt ett flertal sjuka vänner på detta sjukhus.
Jag ska göra en del av min utbildning på USÖ, så jag hoppas se mer än död, blod och lidande.

Jag vet att jag ser svart på verkligheten just nu men tänk så ljus min framtid kommer att bli.......

En helt annan sak:

RUSH ska få en stjärna på The Walk of Fame och det brukar betyda att artisten/bandet är historia så att säga. Jag har aldrig svävat så högt på en konsert som jag gjorde på RUSH R30 tunré. Det var en 3 timmar lång flygtur i globens sfär. Jag är beroende av Neil Pearts trumslag. Endast han kan få mig att traggla mig igenom Atlas Shrugged och Anthem, på engleska, enbart för att få djupare insikt i RUSH texter. Det finns ingen annan trummis än Neil Peart!

Jag tog flera terminer trumlektioner innan jag kom till insikt om att jag var bättre på att låta bli. Jag spelade bas i några terminer och blev inbjuden att starta upp ett tjejband innan jag förstod att jag nog borde hålla mig till pianot.
När jag la av med pianolektionerna på grund av att jag flyttade ifrån mitt övningspiano kom jag på att jag kunde skriva låtar. Det slutade i en massa högar notpapper som såg ut som om flugorna gjort dessa till sin sista viloplats.
Sedan kom RUSH in i mitt liv och all inspiration föddes på nytt. Jag tog upp mitt målande och jag var bra på det! Jag lånade en kamera och ett mörkerrum med utrustning och SE det var gott! :-)

Jag öppnade munnen när jag träffade musiker och till min förvåning gillade dom också RUSH! Helt plötsligt jobbade jag med musiker och jag var hemma. Sedan tog mitt förhållande slut och jag var ute på gatan igen utan skivsamling och kontakter.

Efter några år av letande hittade jag min kamera och nu är vi bästa vänner! Det bästa av allt är att den är MIN! Jag betalar för den, jag underhåller den och jag tar smällarna själv. Min sambo har sina egna intressen och blandar inte in mig i dom i onödan! :-) Musiken har vi dock gemensamt, men skivorna delar vi på! Aldrig att jag lämnar mina skivor igen!
Den dagen jag sålde min RUSH-samling för att få mat på bordet, sålde jag en bit av mitt liv.

Dela: