Wikings Vardag

Jag ger mig in i hockey-världen.

Hej alla!

Jag håller på att förberda en blogg om Örebro Hockey och framför allt nybygget/upprustningen av ishallen.

Det har varit många turer och många av Örebros trogna fans har slitit sitt hår i ren frustration över att det varit så svårt  att komma fram till en bra lösning.

Jag har fåt tag på ritningarna till bygget och jag kommer att lägga upp dem i mitt nästa blogginlägg tillsamman med foton från ishallen.

Om det går ska jag försöka få med lite kommentarer från supportrar, styrelse och Örebros politiska ledning.

Ha det gött!

Helena

Dela:

Den svåra konsten att låta sig älskas.

Att ge kärlek och att ta emot kärlek är en konst som jag önskar att alla kunde få uppleva. Det finns inget så ljuvligt som att vara i kärleken.

Agape och eros. Båda två finns och väntar på att bli upplevda.
Du kan aldrig vara så fattig som då du inte kan älska och bli älskad. Framgång, makt och pengar kan aldrig fylla ditt tomrum.
Prova så får du se.

Ta en bra titt på dig själv och våga se! Om du inte kan älska dig själv så är det rätt tid att börja med det nu! Att älska sig själv har mycket litet med det yttre att göra. Det är en övertygelse. Det är en tro. Det är svårt att fatta för en som inte begrip som Stenmark sa!

Våga vara du. Det är tufft men det är den enda vägen att gå om du vill leva det liv du har fått. Du får bara detta liv. Om du tror på att livet går vidare eller att du har fler liv att leva så kom ihåg att varje liv är unikt och det enda i sitt slag. Du kan inte vänta på något bättre för till sist är det så att ingen utav oss vet vad som väntar efter döden. Vi kan bara tro.

Börja med dig själv! Sedan kan du älska andra och låta dig älskas av andra.

Kram
Helena

Dela:

Sårad

Att bli ompysslad när man har ont och själen värker gör så gott!

Även om det inte är perfekt så är det alltid välkommet! :)

Ha det gött godingar!

/Helena

Dela:

Ni har gjort mig varm i hjärtat!

När jag läste alla era svar på mitt förra blogginlägg blev jag mycket rörd!

Det är så skönt att veta att jag vågar visa mig svag även här på Fotosidan.

Jag jobbar för fullt med att leta material, modeller, lokal, smink och div utrustning som jag behöver.
Som det är nu är jag inte ute varje dag med kameran men den hänger med i ryggan  i alla fall. Det kan ju dyka upp något roligt.

Jag är nervös och lite fundersam på hur allt kommer att bli när det är klart.
Tänk om det inte är en enda person som vill se mina verk? Tänk om det blir för mycket skriverier och kritik så att jag inte orkar? Mellan dessa två ytterligheter pendlar jag nu. Men jag kan bara vara mig själv och fortsätta med mitt.

Största oron just nu är min ekonomi. Förhoppningsvis så kan jag låna eller hyra det jag behöver.
Dessutom ska jag börja min traumaterapi snart så jag kommer att ha alla känslor på utsidan s a s.
Livet står i alla fall inte still.

Ni som antog att jag blivit sviken av en person gissade rätt. Nästan.
Jag har blivit grundlurad och misstagit mig på en person som visade sig ha ljugit och manipulerat för att få som han ville. Jag gick på allt. Jag svalde allt. Sedan när jag fick veta sanningen så rasade allt på en gång. Jag såg saker som han gjorde och blev direkt illamående och skrämd.
Jag började säga ifrån på ett så vänligt sätt jag kunde men det gick inte fram alls.
När jag sedan sa ifrån på skarpen här på Fotosidan så blev det ett ramaskri från vederbörande, eller ifrån alla runt om kring honom som inte fått upp ögonen än. Själv gjorde han så lite saker som möjligt...som märkets utåt. Han låter alla runt om kring så få ta alla smällar istället.
Själv är han så oskyldig så! Han kör med taktiken "Stackars mig". Så jag har blivit utsedd till syndabock och fick ta emot mycket skit via mail och telefon. När jag tröttnade och började fundera på att gå till polisen stannade det av för en stund. Men vissa fortsatte att skicka otrevliga mail efter att tag.

Jag har känt mig så kränkt och jag har varit så arg men med hjälp av mycket goda vänner och en fantastisk sambo så har jag gått vidare med det som är viktigt.
Jag gillar att vara här på Fotosidan tack vare er, bloggläsare och talangfulla fotografer och konstnärer.

Utan er hade jag lämnat Fotosidan för länge sedan.

Kram på er! Vet att ni är uppskattade!

/Helena

Dela:

Jag är svag.

I dag blev jag så trött på mig själv.
Jag ska vara så stark hela tidden.

För mig är det mycket svårt att visa att jag har svaga sidor. I mitt liv har svagheten varit förenat med svek, övergrepp och utanförskap.
Min väg tillbaka till ett människovärdigt liv går jag ensam men jag glömmer att det finns varma och medkännande personer runtomkring mig.

Mitt skal är ganska välbyggt. Tyvärr klättrar jag in i det utan att veta om det själv. Mitt leende kan lura väldigt många.

För ca ett år sedan gick jag på en riktig nit som fick mig att dra örona åt mig rätt ordentligt.
Tyvärr kan jag inte skriva så mycket om det här utan att riskera att få ta bort denna blogg.

Men jag kan säga till er som läser detta att jag behöver ert stöd!
Det har varit enormt jobbigt för mig att ta mig igenom denna period.

Jag behöver er uppmuntran och er ärliga åsikt. Om ni vill så får ni gärna ge mig en digital kram för nu orkar jag vara svag igen.

kram
Helena

Dela: