Att blogga

För att man skall lyckas med en blogg, har jag läst någonstans, är det allra viktigaste att man är alert och kontinuerligt gör inlägg och inläggen skall inte vara allt för långa. Nu har jag väl ingen ambition att bli en "lyckad" bloggerska, men bloggen fyller en funktion när det gäller mitt fotointresse. Det är roligt att dela med sig av sina bilder och vardag. Det ligger också något i detta att kontinuerligt uppdatera den. Vilket jag inte är så bra att få till! Det är inte många tillfällen under året som inte kameran är med på mina strövtåg och medan jag går där och filosoferar får jag ofta en idé om ett inlägg, men så kommer annat emellan och så känns det försent. Så det är väl bara att inse att mina inlägg kommer sporadiskt och inte är de korta heller för jag vill gärna få med i alla fall några av de bilder som tagits under senaste tiden.

Var ledig några extra dagar förra veckan, dagar som bjöd på ömsom sol och regn. Nu när alla löv fallit av träden ser jag en del hus och gårdar nere i byn som varit dolda under sommarhalvåret.

Fredag morgon bjöd på rejäl kyla och dimstråk så jag gav mig ut på jakt efter morgonrodnaden. Dimman låg tjock, men förväntningen fanns där eftersom mycket i väderläget stämde. Efter att ha vandrat runt några timmar slog jag mig ned vid sjökanten och inväntade underverket.

Medan väntan pågick roade jag mig med speglingar i vattnet och annat smått.

Följeslagaren Abbe vädrar koncentrerat ut mot Korpön där korparnas rop hördes.

När klockan närmade sig nio låg dimman lika tjock som tidigare och då gav jag helt enkelt upp.

På väg hem passerade jag en ensam svan som dröjt sig kvar i trakterna. En av de sista på väg söderut skulle jag tro. Några stunder av betraktande och fotande av fåglarna vid deras matbord har det också blivit, men inte så mycket som jag velat. Håller nämligen på med att röja fram björkhagen som växt igen norr om huset och med en sekatör som redskap tar det lite tid, men det får det göra. Bilder av projektet kommer framledes.

Ha en god vecka därute!