Denna annons syns inte för plusmedlemmar (som är inloggade).
Annons

Att skanna dia- kontra negativfilm

Ibland dyker frågan upp om det spelar någon roll om vi använder dia- eller negativfilm när filmen ändå skall skannas. Svaret är naturligtvis att det beror på vilken film vi väljer och vilken egenskap hos denna vi vill åt.

En stor skillnad mellan dia- och negativfilm är exponeringslatituden (exponeringstoleransen), det område inom vilken exponeringen kan varieras utan märkbar påverkan på bilden. För diafilm är exponeringstoleransen låg, eftersom exponeringen direkt påverkar slutresultatet (vi måste se till att mellantonerna hamnar rätt annars upplever vi bilden som för ljus/mörk). För negativ film räcker det om förhållandet mellan svärtningen överensstämmer med motivet (vi kan flytta exponeringen längs med svärtningskurvan), vi kan sedan placera mellantonerna rätt i kopieringen.

  • När vi skannar har vi dock möjligheten att i efterhand placera mellantonerna rätt för bägge typer av film, även om marginalerna är mindre för diafilm (vi får inte fram några detaljer ur underexponerade skuggor eller överexponerade högdagrar).


  • En annan viktig skillnad mellan dia- och negativfilm är kontrastomfånget hos filmen, skillnaden mellan ljusa och mörka partier. Med negativfilm (som har låg kontrast) kan vi återge större kontrastskillnader hos motivet än med diafilm (som har hög kontrast). På grund av detta kan negativfilm ofta kännas platt och livlös (bilden saknar riktig svärta eller markanta högdagrar), diafilmen å sin sida kan på samma sätt kan kännas för hård (kontrasterna i motivet är för stora).

  • När vi skannar har vi dock möjlighet att i efterhand justera kontrasten för bägge typer av film, men negativfilm är ofta mer lättskannad än diafilm (då den senare ställer högre krav på skannerns förmåga att kunna återge stora kontraster).


  • En tredje egenskap som skiljer är färgåtergivningen, här är skillnaderna mellan dia- och negativfilm inte lika entydiga. Skillnader mellan olika filmsorter (tillverkare och produkt) kan vara minst lika stora. Men vanligen brukar diafilm anses ha kraftigare färger än negativfilm, i gengäld klarar ofta negativfilm blandljus bättre än diafilm (utan störande färgstick).

  • När vi skannar har vi dock möjlighet att i efterhand justera färgåtergivningen för bägge typer av film, men diafilm är kanske lättare att hantera då vi direkt kan jämföra med originalet. För negativfilm finns det däremot ingen "korrekt" färgåtergivning.


  • För att illustrera de uppräknade egenskaper har jag gjort en praktisk jämförelse mellan Fujichrome Sensia 100 (diafilm) och Fujicolor Reala (negativfilm), jag har gjort två exponeringar med samma kamera (monterad på stativ) direkt efter varandra (med endast ett kort uppehåll för filmbytet). Notera att det inte är ett test av motivskärpa, utan jag är bara intresserad av att se filmens egenskaper. Vi börjar med slutresultatet, bilderna färdigbehandlade i bildredigeringsprogrammet. Jag har använt mitt normala arbetsflöde:

  • Beskärning
  • Autonivåer, fäst neutrala mellantoner
  • Justering av gråpunkt (så att bilderna blev lika ljusa)
  • Förminskning till visningsstorlek
  • Oskarp mask




  • Färgåtergivningen är, som vi kan se, den kanske största skillnaden mellan bilder. Detta är inte så konstigt då jag inte har gjort någon färgjustering, förutom den som är resultatet av autonivåer. Tittar vi noggrannare ser vi även skillnaderna mellan skuggorna i buskaget till höger, diafilmens skuggor är klart djupare (men vi har svårare att se detaljerna). Vi kan om vi tittar noga även se samma tendens i högdagrarna (himlen som lyser igenom lövverket) även om den kanske inte är lika tydlig.

    Om vi granskar histogrammen för färgkanalerna framträder skillnaderna tydligare.




    Observera att jag här har skannat negativfilmen som positiv, för att vi skall kunna se hur skannern verkligen uppfattar filmen (det är därför kurvorna ser lite konstiga ut). Normalt sker omvändning och justering av nivåer och färger automatiskt i skannerprogrammet (det finns inget magiskt i skannerns hårdvara), där vi har små eller inga möjligheter att påverka processen. Det vi kan se av dessa kurvor är att diafilmen ger oss betydligt mer information att arbeta med, vilket stämmer väl med vad vi kunde förvänta oss med tanke på skillnaden i kontraståtergivning mellan dia- och negativfilm. Men vi kan också se hur viktigt det är att använda mer än 8-bitar/kanal när vi jobbar med negativfilm, då vi här faktisk bara utnyttjar runt hälften av de tillgängliga nivåerna.

    Efter att ha justerat nivåerna är dock skillnaden inte längre lika stor.




    Vi kan här ganska tydligt se hur diafilmen innehåller mer detaljer i skuggorna än negativfilmen, men i övrig är skillnaden inte så uppenbar. (Förutom att jag möjligen inte riktigt lyckades sätta gråpunkten lika.) Då jag har arbetat med 16 bitar/kanal har ingen posterisering skett, histogrammet är fortfarande mjukt i formen och utan markanta taggar.

    En sista egenskap som skiljer dia- från negativfilm är kornigheten, det vill säga själva strukturen hos filmen. Diafilm brukar i allmänhet ha finare korn medan negativfilm brukar ha högre upplösning (skärpa), men det varierar rätt mycket mellan olika filmsorter. Detta är faktiskt en egenskap hos filmen som vi inte kan justera i efterhand när vi skannar, även om upplösningen hos skannern påverkar våra möjligheter att få fram skillnaderna.

    Bilderna nedan är skannade i 4000 dpi och visar ett utsnitt från centrum av bilden i 100 % förstoring.




    Vi kan tydligt se hur filmerna skiljer sig med avseende på korn och skärpa, vilken film som är bäst är kanske mest en smaksak. Själv föredrar jag nog strukturen hos diafilmen, som i mitt tycke tål användningen av oskarp mask bättre (jag har dock inte använt oskarp mask här).

    Till sist några ord om filmvalet för denna test. Jag har valt att jämföra en ganska ordinär diafilm med en extremt bra negativfilm, det kan tyckas vara lite orättvist. Skälen är främst praktiska, jag tog den film jag hade hemma (jag använder idag mycket lite negativfilm och då nästan uteslutande Reala). Men jag tror även att det är ett ganska naturligt utvecklingssteg för många fotografer, jag tog själv steget över från negativfilm till diafilm via Reala till Astia (proffsvarianten av Sensia 100). Idag använder jag i huvudsak Fujichrome Provia 100F, som har mindre korn och högre kontrast än Sensia 100. (Sensian var inköpt för att göra en jämförelse mellan denna och Provia 100F, men det får bli en annan artikel.)

    Av Sara Nordling 2003-07-21
    Läst av 31336 besökare
    2003-07-22 21:37   @lkerdun
    Betyg: 4
    En artikel som i alla fall gav mig några svar på de frågor jag haft i min utveckling från negativ konsument-film till något "tuffare"/bättre. Jag kommer prova en bättre negativ film först, eventuellt går jag vidare och kör DIA i framtiden också.
    2003-07-22 23:53   mrmyagi
    Betyg: 4
    Bra artikel, men det var nog lite lite för svårt att hänga med i svängarna när histogrammen skulle förklaras. Jag är i tagen att köpa en dia/neg scanner så jag kommer säkert snart få ut ännu mer av artikeln!
    2003-07-23 11:05   Liljeroos
    Betyg: 5
    Jättebra och noggrannt framställt. Tackar!

    Nya artiklar

    Fotosidan/Fotosidan magasins läsarundersökning 2015

    Var med i vår undersökning "Så ser Foto-Sverige ut 2015". Alla som deltar har chans att vinna ett presentkort på 3.000 kronor. Läs mer...

    Sätt skärpedjup i efterhand med Lytro

    Lytro har tidigare tillåtit att fotografen i efterhand väljer var fokus ska ligga. Med den nya programvaran, Lytro desktop 4.1, kan även skärpedjupet väljas. Läs mer... 1

    Faktureras kulturen till döds?

    Fotografen Sotarn fick en faktura på 66.000 kronor när han inkluderat en idolbild av Carola i ett eget fotografi. Idag får ni höra Sotarns egen berättelse, och synpunkter från Fotosidans juridiska expert Catharina Ekdahl. Plus en intervju med Hans Strand. Läs mer... 46

    Krönika: "Fotografen och den personliga integriteten"

    Juristen Catharina Ekdahl skriver i sin krönika om den nya lagen om kränkande fotografering. Läs mer... 15

    Juristen svarar: "Får jag måla av ett foto"

    Varje månad svarar juristen Catharina Ekdahl på Ekdahls Juridik & Föreläsning på två av läsarnas juridiska frågor. Här svarar hon på vad som gäller om man vill måla av någon annans fotografi. Gäller speciella regler för porträtt? Läs mer... 5

    Kan bildformatet BPG ersätta JPG?

    Det nya bildformatet bpg ger ungefär halva filstorleken vid samma bildkvalitet som jpeg. Men det finns även andra fördelar med formatet. Läs mer... 46

    HSS-teknik ger blixt vid alla slutartider med Profoto B1

    HSS – High Speed Sync – innebär att man kan använda kortare slutartider vid blixtfotografering än den ordinarie blixtsynktiden. Då kan man använda en större bländare och få kortare skärpedjup. För att klara detta skjuter Profoto B1 ut 25.000 blixtar per sekund. Läs mer... 1

    Yrke i fokus: Fotograf ombord ISS

    Donald Pettit är fotograf och astronaut. I den här filmen berättar han om att fotografera från rymdstationen ISS. Läs mer... 10

    Poddradio om stimulerande fotoprojekt och julklappar åt fotografer

    Vi pratar om att ta en bild om dagen som en stimulerande projekt. Och vad önskar sig fotointresserade i julklapp? Tobias Fischer ger några snabba ljussättningstips. Läs mer... 10

    Bakom kulisserna: Produktfotografering

    Så här ser det ut när vår fotograf och skribent Erik Thor tar en läcker bild till det aktuella numret av Fotosidan Magasin. Läs mer...
    Senaste nyheter


    Senaste blogginläggen
    Senaste kommentarerna









    Aifo AB - Elinchrom D-Lite RX ONE Studioblixt