Brutus Östling om arbetet bakom den nya fotoboken
Brutus Östling är just nu aktuell med fotoboken "De krushuvade - och andra pelikaner". Det var i januari i år som han åkte ned till norra Grekland för att fånga den hotade arten krushuvade pelikaner på bild.
Brutus hade egentligen inte tänkt att släppa någon fotobok i år, men blev så förtjust i bilderna från sin första resa att det blev ännu en till resa - och i slutändan två böcker. Den ena av dem kommer dock att släppas nästa år.
Det var i januari i år som Brutus Östling åkte ner till norra Grekland för att följa de krushuvade pelikanerna. En art som inte är akut utrotningshotad, men dock en hotad art.
Knappt 10.000 individer finns kvar i hela världen.
- Jag skulle åkt ner till de krushuvade pelikanerna i norra Grekland redan för något år sedan, men åkte nu ner i januari. Det var kallt med grekiska mått mätt. Minus 8 grader. Men det fantastiska med Kerkinisjön en timmes bilkörning norrut från Thessaloniki är att de lokala yrkesfiskarna har fattat tycke för dessa bjässar. Och de matar dem med fiskrens och ibland även en och annan riktig matfisk. Annast är det med skarvarna, dem hatar de förstås, gör allt för att jaga bort dem från fisknäten som skarvarna lätt förstör, säger Brutus Östling.
Brutus berättar om hur fiskaren Thomaz slängde fiskrens åt pelikanerna under några morgnar och kvällar, något som gjorde det möjligt för Brutus att fotografera med vidvinkel, rentav 16 mm. Han testade också att lägga en fisk på stranden, under kameran, med en fish eye på kameran. Det tog en timme innan pelikanerna var framme och skulle ta fisken.
- Och visst har pelikaner långa näbbar, men med fisheye blir det rätt extremt, säger Brutus.
Under fotograferingen till den nya boken hände det att Brutus låg under vingarna på bjässarna till fåglart - 190 cm i strumplästen när de sträcker på sig och tre meter melan vingspetsarna. De kan även väga upp till 15 kilo.
- Närgånget skulle man kunna säga. Men det var pelikanerna som var närgångna.
Bilderna i januari blev så otroliga att Brutus Östling bestämde sig för att göra en
andra fotobok. I slutet av februari återvände han en vecka, då tillsammans med sin nioåriga
dotter som resesällskap. En sista resa gjorde han även i april när
häckningssäsongen var i full gång, också bland de tusentals skarvar som
häckar vid flodmynningen till Kerkinisjön.
- Men i Kerkini är det lätt och här är det inte fotografen som är närgången. Just i januari-ferbruari får de krushuvade peklikanerna också en kraftigt röd färg på näbbsäcken, inför parningen. Samma är det för övrigt med den kaliforniska rasen av brun pelikanen. Just i januari-febriuari blir näbbsäcken kraftigt rödfärgad. Den finns också med i boken, liksom de övriga sex arterna, om än några arter bara i bokens avslutning.
Kerkinisjön är reglerad och under första decenniet på 2000-talet hände det flera år att alla ungar och ägg dränktes när vattennivån höjdes mot vårkanten. Naturvårdare och entusiaster agerade och med EU-pengar har det nu byggts inte bara en utan flera häckningsplattformar, där pelikanerna nu häckar.
- Ett bra exempel på att man faktiskt kan göra något och att människans behov kan gå hand i hand med en hotad arts behov om bara viljan, och pengarna finns, berättar Brutus.
Läs mer
Brutus Östling. Foto: Sven Persson.
Fotosidan är gratis! Som inloggad får du smarta funktioner. Du kan ladda upp 10 bilder och få kritik på dem. Du får vårt nyhetsbrev. Du kan skapa köp&sälj annonser mm
8 Kommentarer
Logga in för att kommentera
Tekniskt perfekta bilder som vanligt men på något sätt tycker jag att Östlings bildmaterial till denna bok är för enformigt och upprepande och kanske för att jag personligen anser att pelikaner är rätt tråkiga fåglar. Ställer mig dessutom lite frågande till avslutningen med de andra arterna i familjen, vilket för mig blir rätt tunt och malplacerat.
Ett mer varierat material tillsammans med fler bilder på andra arter i pelikanfamiljen hade kanske hjälpt upp mitt intresse, men troligtvis inte...antar att vi alla har olika tycke och smak.
Kan också varmt rekommendera Brutus blogg som är riktigt välskriven och naturligtvis fullproppad med härliga fågel- och naturbilder.
Rent tekniskt undrar jag varför sista bilden, här i artikeln, som föreställer framsidan på boken är inverterad?
Som vanligt en fullträff.
Det är en ren njutning att kolla in dina foton.
Hoppas att du kommer upp igen till Stockholm och berättar om dina senaste fotoexpeditioner, trots att du fotar med fel märke- :-)
Ser framåt mot Albatrossboken.