Naturfotografen Conny Lundström har fotograferat örnar under 20 års tid men lyckades nyligen ta några dramatiska bilder på två kungsörnar som han beskriver som de bästa han har tagit hittills.

Vill du berätta om hur det gick till när du fick möjligheten att ta de där örnbilderna? Var befann du dig och när upptäckte du att det skulle bli en sådan lyckoträff?
– Jag befann mig i ett av mina fotogömslen i sällskap med en gästande fotograf. Dagen började tidigt medan det ännu var mörkt med att i pannlampans sken planera olika tänkbara fotovinklar och i samråd med min gäst besluta var räven skulle läggas ut. Då ljuset kom dröjde det inte länge förrän den första kungsörnen dök upp. Den landade på räven, åt lite och ryckte i räven och ändrade läge på den tills bara rävhuvudet syntes. Örnen visade att det fanns en annan örn i närheten genom att resa nackfjädrarna, gny lite osv. Efter en kort stund lämnades räven åt sitt öde, men inte länge. En nytillkommen örn var plötsligt nere på den men fick inte vara i fred länge. Den första örnen dök ned rakt på och gnabbet med utspärrade klor och vinande vingar startade. Snön yrde och kamerorna gick för högtryck med autofokus inställt på AI-servo. Sen satt vi där, två fotografer, och kände oss lyriska över de bilder vi såg på displayen på kamerorna.
 
Du har ju fotat örnar i 20 år. Hur kom det sig att ditt intresse väcktes för just dessa fåglar?
– Har väl alltid varit en naturromantiker. Från början var det brunbjörn jag hoppades på att få se från gömslet (de var ju betydligt sällsyntare då). Några björnar blev det inte , men plötsligt satt den bara där, min första kungsörn, och på den vägen är det.
Efter ett antal år som naturfotograf började jag mer och mer att specialisera mig på kungsörnarna, både på extrema närbilder och örnen i landskapet. De olika örnarna runt mina gömslen är alla olika personligheter med skilda vanor och varierande grad av skygghet. Det är och har varit oerhört intressant att studera och följa dem alla under åren.

Vill du berätta mer om ditt gömsle och hur mycket tid du tillbringar där. Vad gör du när det inte är några örnar i närheten?
– Cirka 40-60 dagar tillbringar jag per år i gömslet. Jag fotar ju även annat, planerar och bygger nya gömslen och så vidare. När inga örnar finns i närheten har jag många andra fågelarter inmatade runt gömslet, från småfåglar till olika hackspettar, korpar med mera. Så utan fotoobjekt är jag aldrig. Min strävan här har varit att skapa en naturens egen fotostudio. Eftersom jag disponerar marken har jag röjt en del för att få gynnsammast möjliga fotomiljö. Vissa utgallrade träd har använts till att timra gömslet. Torrakor och förvridna träd med speciell profiler sparas. I bakgrunden finns Vitbergen, ett av Västerbottens största naturreservat som också gränsar till mina fotomarker. Det borgar för att inga avverkningar kommer att ske inom överskådlig framtid och att miljön runt mitt gömsle inte störs.

Har du någon drömbild under 2012 eller något särskilt fotoprojekt du vill hinna åstadkomma?
- Förra sommaren byggde jag mitt tredje gömsle uppe bland trädkronorna. Har alltid fascinerats av att fota fåglar så högt uppe som möjligt och se vyerna lite ur deras perspektiv. Så det närmaste projektet är att spinna vidare på det och utveckla potentialen i det gömslet. Sen jobbar jag ju på att utveckla min uthyrningsverksamhet för fotosugna, där idén är att gästerna får vara delaktiga i planeringen för så unika och personliga bilder som möjligt.

Fotografens hemsida: www.connylundstrom.com
 

Prova 3 nr av Fotosidan Magasin för endast 149 kr