Gör inte samma misstag som med Fotografiska museet
Kulturminister Parisa Liljestrand – innan du genomför en sammanslagning, ber vi dig att åtminstone utvärdera hur det gick för Fotografiska museet.
DEBATT: MODERNA MUSEET
Detta är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna är skribentens.
I april lämnade vi, tillsammans med ett stort antal andra remissinstanser och företrädare för kultursektorn, in våra synpunkter på förslaget om att slå samman Moderna Museet, ArkDes och Statens konstråd. De inkomna svaren, även från berörda myndigheter, var i stort sett unisont kritiska, och flera pekade på allvarliga brister i utredningen samt risk för maktkoncentration.
I vårt remissvar riktade vi skarp kritik mot den bristande analysen av tidigare liknande sammanslagningar, särskilt med hänvisning till Fotografiska museet, som mellan 1971 och 1998 var en fristående avdelning inom Moderna Museet, på ett liknande sätt som utredningen nu föreslår för ArkDes och Statens konstråd. Vi anser att fotografi med tiden, fått en marginaliserad ställning inom Moderna Museet, framför allt efter 1998 då beslutet togs att vid inflytten till det nya museet låta fotografisamlingen bli en integrerad del av Moderna Museets samling och Fotografiska Museet därmed upphörde. Med den struktur som utredningen föreslår, är risken överhängande att ArkDes och Statens Konstråd efter en tid kommer att gå samma öde till mötes. Läs mer och ta del av remissvaret här.
Mycket tyder nu på att regeringen, trots den svidande kritiken, förbereder en sammanslagning. Idag publicerar vi en debattartikel där vi ihop med andra företrädare inom området lyfter risken med en sammanslagning:
Konsten behöver frihet – inte en ny myndighet
Regeringen vill slå samman Moderna Museet, Statens konstråd och ArkDes till en ny myndighet. Det riskerar att allvarligt försvaga det svenska konst- och kulturlivet. I stället bör befintliga institutioner få stärkt självständighet och resurser för att utveckla sina olika uppdrag.
Det är naivt att tro att tre starka, etablerade kulturinstitutioner kan slås samman till en ny myndighet utan att konstnärlig frihet, förtroende, varumärkesigenkänning och kvalitet går förlorad på vägen.
Förslaget i utredningen ”Moderna – en ny myndighet för modern konst, arkitektur och design” innebär att Moderna Museet, Statens konstråd och ArkDes ska slås ihop till en gemensam myndighet. Syftet skulle vara att främja gränsöverskridande samarbeten och skapa effektivitet. Men i praktiken riskerar förslaget att leda till centralisering, förlorad expertis och minskad frihet för konst, arkitektur och design att utvecklas på sina egna villkor. Dessutom blir det tydligt att regeringen saknar en tydlig vision för hur sammanslagningen ska implementeras. Det är inte ansvarsfullt.
Sveriges kulturliv är starkt just för att det rymmer självständiga aktörer med olika spetskompetens. Moderna Museet har byggt upp ett internationellt anseende för samtidskonst. Statens konstråd är en ledande aktör inom offentlig konst och gestaltad livsmiljö. ArkDes har i sin tur en särskild roll för att stärka arkitekturens, formgivningens och designens plats i samhället. Alla tre institutioner arbetar redan i dag gränsöverskridande – utan att en gemensam myndighet behövs.
Centralisering är inte ett neutralt administrativt verktyg. Det påverkar konstnärlig frihet, institutionernas oberoende och möjligheten till långsiktig fördjupning inom olika fält. Ett sammanslaget uppdrag riskerar att urvattna respektive områdes särart och försvaga det demokratiska värde som kulturen utgör i samhället.
Konst och kultur utgör en grundläggande samhällsfunktion och en demokratisk rättighet. För att fler ska kunna utöva, möta och interagera med konst behöver olika konstområden främjas på sina villkor. Varken samtidskonsten, arkitekturen eller designen gynnas av att utsätta varandra för myndighetsintern konkurrens om resurser och utrymme.
Vi ser ett stort behov av att i stället ge de institutioner som nu är föremål för sammanslagning stärkt självständighet och mer resurser:
Moderna Museet har potential och bör ges möjlighet att utvecklas till en internationell förebild inom samtidskonst.
Statens konstråd behöver få ett stärkt mandat och mer resurser för att vidareutveckla offentlig konst i hela Sverige.
ArkDes bör få ett stärkt ansvar i stadsutvecklingsprojekt för att främja kopplingen mellan arkitektur, design, formgivning och gestaltad livsmiljö.
En nationell strategi bör tas fram för att främja bild- och formkonsten och bild- och formkonstnärers villkor på såväl regional som internationell nivå.
Det vore en mer framåtblickande och ansvarstagande väg än att bygga en ny myndighet på bekostnad av det som redan fungerar.
Vi litar på att regeringen precis som vi vill att svenskt kulturliv ges bästa möjliga förutsättningar att utvecklas och berika hela vårt land. Därför förväntar vi oss att regeringen omprövar förslaget till sammanslagning och i stället utökar dialogen med oss i kultursektorn om hur befintliga institutioner kan fortsätta bidra till det. Sveriges konst- och kulturliv behöver starka, självständiga institutioner, inte större byråkrati!
Anna Ridderstad, ordförande Konstnärscentrum
Anna Troberg, förbundsordförande i fackförbundet DIK
Ashik Zaman, ordförande, Centrum för fotografi
Charlotte Falk, ordförande Svenska Konstnärsförbundet
Erik Annerborn, talesperson nätverket Klister
Fransesca Quartey, ordförande KLYS
Gertrud Sandqvist, ordförande Riksförbundet Sveriges konstföreningar
Jonatan Habib Engqvist, ordförande Svensk Curatorförening
Jonas Berg, ordförande Svenska Fotografers Förbund
Josefine Engström, ordförande Svenska Tecknare
Magdalena Malm, generalsekreterare Bildkonst Sverige
Maj Sandell, vd Konsthantverkscentrum
Maria Lantz, ordförande Folkrörelsernas Konstfrämjande
Monica von Schmalensee, ordförande Form/Design Center
Olle Granath, hedersledamot i Konstakademien
Ola Gustafsson, gallerist och ordförande Svenska Galleriförbundet
Sara Edström, ordförande Konstnärernas Riksorganisation
Simon Mlangeni-Berg, ordförande Fotoförfattarna
Tobias Olsson, förbundsdirektör Sveriges Arkitekter
Valeria Hedman, verksamhetsledare Illustratörcentrum
Vill du också debattera? Skicka ett mail till [email protected] med din text så läser vi återkommer inom en vecka. Vi har inte tid att motivera refuserade texter.
Läs mer
Fotosidan är gratis! Som inloggad får du smarta funktioner. Du kan ladda upp 10 bilder och få kritik på dem. Du får vårt nyhetsbrev. Du kan skapa köp&sälj annonser mm
12 Kommentarer
Logga in för att kommentera
/B
Redan sammanslagningen till ArkDes var ett misstag. Arkitektur och stadsbyggnad innehåller förvisso konst- och designelement men är i grunden nåt helt annat.
Liljestrand som i grund och botten är en klok lärarinna borde förklara för sina kollegor i regeringen och i stödpartiet att det här inte blir bra utan snarare kan bli pengar kastade i sjön.
Vem i hela friden har hittat på detta dravel? På vilket sätt klarar sig ett samhälle inte utan konst? Och vad är det som hindrar människor att utöva konst utan att den är statligt eller kommunalt finansierad, eller har ett jota med nån myndighet att göra?
Jag är tämligen less på att väldigt många tyckonomer anser att just konst och kultur inte ska behöva stå på egna ben, utan finansieras med ofrivillig skatt. Ofta utan att ens förstå vad det är de argumenterar för.
Vårt kulturliv skulle nog vara rätt mediokert om bara det som skulle överleva på någon form av marknad skulle finnas. Men inte ens myndigheter eller hur många kulturarvsinstitutioner som helst är någon som helst garanti för att vi kan värna sånt som vi kommer sakna om det faktikst försvinner och det är ett problem idag "Att fotografiet befinner sig i et kulturarvpolitikst vacuum".
Det är video som gäller idag i hög grad och vi klarar ju inte ens att digitalisera vårt kulturarv av många miljoner bilder som finns på museerna utan de ligger där och fejdar bort för att det inte avsätts pengar nog för att gå igenom och rädda det som är värt att rädda och som många kommer sakna om vi inte gör det.
Det ligger 4 miljoner historiska bilder bara på Stadsmuseet i Stockholm och möjligen digitaliseras ett par tusen per år i bästa fall. Cirka 42 000 historiska bilder är digitaliserade enskilda bilder.
https://digitalastadsmuseet.stockholm.se/fotoweb/archives/5021-Historiska-fotografier/
Dessutom finns två till fem sex bilder digitaliserade i form av s.k. "Gråark" (ca 70 000) men de är alltså uppklistrade på pappark och inte möjliga att hantera bild för bild.
https://digitalastadsmuseet.stockholm.se/fotoweb/archives/5013-S%C3%A4rskilda-samlingar-(Gr%C3%A5ark-mm)/
Det är svårt att säga vilket intresset är för att gå igenom och bevara delar av dessa 4 miljoner bilder som är en stor del av Stockholms visuella kulturarv, men med dagens takt kommer det nog riskera att ta 1000 år och mer. Det finns en del skrivna dokument från Qumran (Bibel-texter) och exv. Nag Hammadi i Egypten (De Gnostiska Evangelierna) som lyckats överleva under idealiska omständigheter i 2000 år (torrt och mörkt förvarade och fysisk skyddade) men färgbilder - både tidiga autochrome-bilder och vissa färgbilder som bara är 30-40 år är redan idag i dåligt skick och vilken film överlever ens 200 år??
Förra året 2024 publicerade Riksantikvarieämbetet "Nationell strategi för digitalt kulturarv" men läser man den så fattar man ju att det fortfarande inte är någon vidare verkstad för nu 2024 har man tagit initiativ till det s.k. "Digitala Museilyftet" som syftar till att lyfta kompetensen och resultera i bas-, ledar- och spetsutbildningar som ska leda till någon form av utbildningspaket som ska komma alla kulturarvsaktörer till del. Först därefter kan det väl bli någon verkstad.
Jag gick i pension för nära 10 år sedan och det lät ungefär likadant då. Precis som då pratade man om K-samsök och Europeana och sina visioner fast väldigt lite faktiskt hände på golvet med praktisk digitalisering och det verkar det ju inte göra nu heller.
Idag ser det ut så här: https://www.kringla.nu/kringla/
Siten heter heller inte K-samsök utan "Kringla" som väl syftar på Riksantikvarieämbetets logga.
Jag ser inte det du beskriver som nåt problem.
Nu vet väl i bästa fall några fler som åtminstone säger sig bry sig om fotografi var vi faktiskt står idag.